Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergengren, Axel - 2. Bergengren, Erik - Bergenhielm - Bergenhielm, Johan - Bergenskjöld - Bergenson, Aron - Bergenstierna, Johan - Bergenstråhle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergengren
237
Bergenstråhle
det 12 mill. kr. Arbetarantalet var 1901
200 och 1941 2 800. Rörelsen omfattar
bomullsspinneri, väveri, tryckeri och
appreturverk i Borås samt väveri,
spinneri och färgeri i Kungsfors,
Skene, Älvsb. län. På den senare platsen
förser bolagets egen
vattenkraftstation anläggningarna med elektrisk
kraft. Bland de vävnader av bomull
och konstsilke, som bolaget tillverkar,
märkas på senare tid de s. k.
sanfori-serade (garanterat krympfria)
vävnaderna. I socialt hänseende har bolaget
varit banbrytande, då det gällt
arbetarnas trivsel och arbetshygien. Vid
sidan av sin affärsverksamhet har B.
anlitats i talrika offentliga värv. Ss.
en av landets ledande textilmän
valdes han 1927 till ordf. i Sveriges
tex-tilindustriförb. Sedan 1922 är B. ordf.
i Västergötlands och n. Hallands
handelskammare, tillhör även styr. i Sv.
arbetsgivarefören. och Sveriges
indu-striförb., i vilket senare han var
ordf. 1935—37, och är dessutom v.
ordf. i ab. Sv. handelsbankens
huvudstyr., led. av styr. för Asea, Sv.
cellulosa ab., ordf. i styr. för
Fagersta bruks ab. samt för ett flertal
textilföretag i Borås. — Gift 1905 med
Ella Magdalena Olander. —- Litt.:
Otto Mannerfelt, "Borås Wäfveri ab.
1870—1920" (1920). S. R.
2. Bergengren, Erik,
industriman, författare, f. 11 mars 1900 i
Hälsingborg. Föräldrar: civilingenjören
Harald B. och Siri Aspelin. — B.,
som intagit en bemärkt plats i Röda
korsrörelsen och bl. a. var sv. delegat
vid internat. Röda korskonferensen i
Tokio 1934, är sedan 1936 verkst. dir.
i ab. Byggnadsmaterialier i
Hälsingborg och var 1934—40 litauisk
konsul därstädes. Han har företagit ett
flertal omfattande resor, bl. a. en
fullständig jordenruntfärd 1934—35, och
har därifrån hämtat stoffet till det
mesta i sitt av den stora allmänheten
livligt uppskattade författarskap.
Bland hans till ett flertal språk övers,
och av ett oförväget gåpåarhumör
präglade böcker märkas "Nippon"
(1926; övers, till 14 språk), "Snok i
lasten, ocensurerade
orientupplevel-ser" (1934; 5:euppl. 1939),
"Pilgrimsfärd till krigargravar" (1936; 6:e
uppl. 1937), "Sjutton år, lyrik och
prosa" (1938; 3:e uppl. 1939) och
"Den illustrerade kofferten" (1938;
2:a uppl. 1939). — År 1938 skänkte
B. tills, med G. Werner till Nat. mus.
G. L. Berninis från Florens
förvärvade originalporträttbyst av drottning
Kristina. — Gift 1925 med Margit
Olsson. R. A.
Bergenhielm, ätt, vars äldste
kände stamfar Töre var bördig från Norge
och levde på 1500-talet. Hans sonson,
Nils Svensson, borgmästare i Upp-
sala (f. 1600, † 1669), hade sönerna
Johan och Göran, vilka kallade sig
Bergh. Johan Bergh, diplomat och
historiker, adlades 1668 under
namnet B. (se nedan), upphöjdes 1694 i
friherrligt stånd och slöt själv sin
friherrliga ätt. Hans bror Göran,
slutl. protokollssekr. med kansliråds
titel (f. 1644, † 1738), adlades 1682
och adopterades på broderns adliga
namn och nummer. Ätten utdog troL
med dennes sonsons son, löjtnanten
Johan Fredrik B. (f. 1750, † efter
1802).
Bergenhielm, J o han, före
adlandet Bergh, friherre, historiker,
ämbetsman, f. 24 juni 1629 i Kuddby
skn, östergötl. län, † 2 nov. 1704
i Stockholm. Föräldrar:
borgmästaren Nils Svensson och Maria
Jakobsdotter. — B. inskrevs vid univ. i
Uppsala 1641 och blev prof. i historia
därstädes 1661, protokollssekr. i
rådskammaren 1665, adlades 1668, blev
hovråd 1674, kansliråd och statssekr.
vid Utrikesexpeditionen 1684 samt
hovkansler och förnämste ombudsman
1693 och friherre 1694. — B. var en
framstående och av Karl XI
uppskattad ämbetsman. Han sändes som
ambassadör till Ryssland 1699 och
utarbetade 1704 års allianstraktat mellan
Sverige, Hannover och
Braunschweig-Lüneburg. Han var också en
framstående lärd och utgav med kommentar
Boeclerus’ "Historia belli
Sveco-Dani-ci" 1676 samt författade
skaldestycken på latin. — Gift 1) 1664 med
Catharina Stigzelia, † 1676; 2) 1687
med Catharina Gyldenklou, † 1696;
3) 1703 med Anna de Besche. T. D.
Bergenskjöld, ätt, vars äldste
kände stamfar var hovpredikanten och
kontraktsprosten i Kumla och
Hallsbergs förs., Örebro län, Andreas
Lau-rentii Edzbergius († 1685) från
Edsbergs skn, Örebro län. Hans son,
biskopen i Växjö stift Zacharias Andreæ
Esberg (f. 1666, † 1708), känd som
pietist och "omtyckt för sina
prediko-gåvor", blev far till bergsrådet Erik
Esberg (f. 1699, † 1769) och v.
presidenten i Svea hovrätt Carl Henrik
Esberg (f. 1700, † 1779), som båda
adlades 1751 under namnet B. och
introducerades på Riddarhuset 1752. En
sonson till den förre var juristen Erik
Johan B. (f. 1785, † 1865), som i
egenskap av justitiekansler (tf. 1819, ord.
1824—35) ådagalade betydande insikt
och förmåga men även väl stor
smidighet som verktyg åt
"allenastyran-det"; särskilt bekant är lian för sin
insats i högförräderiprocessen mot C.
H. Anckarsvärd 1823, där han var
allm. åklagare; han var 1835—56
landshövding i Örebro län.
Bergenson, Aron Victor,
musiklärare, f. 2 okt. 1848 i N. Lundby skn,
Skarab. län, † 18 maj 1914 i
Stockholm. Föräldrar: folkskolläraren Karl
Magnus B. och Maria Gustavsdotter.
— B. avlade organistex. 1866 samt
studerade 1868—70 vid
folkskollärar-seminariet i Göteborg och 1872—-76
vid Musikkonservatoriet i Stockholm.
Åren 1876—85 gav han privat
undervisning i musik, och 1885—1913
undervisade han i harmonilära vid
Musikkonservatoriet (till 1900 bitr.,
därefter ord.; prof:s titel 1912). Åren
1893—97 var han kantor i
Slottskapellet. Led. av Mus. akad. blev han
1895. — B. utgav "Harmonilära"
(1899) och "Musiklära" (1903) samt
"Kyrkotonarternas praktiska
användning" (1906). Han kom att som
lärare utöva ett betydelsefullt
inflytande genom sina dåförtiden moderna
och rationella metoder. B:s
"Musiklära" och "Harmonilära" begagnades
in på 1940-talet vid konservatoriets
harmoniundervisning. Han utgav även
smärre tonsättningar. — Gift 1890
med Amalia Teresia Svensson. P. L.
Bergenstierna, J o h an Olofsson,
före adlandet Berg, amiral, f. 23 juni
1618 i Norrtälje, † 20 maj 1676
utanför Landsort. Föräldrar: borgaren
Olof Andersson Berg och Karin
An-dersdotter. — B. anställdes vid
flottan 1640 och deltog i flera
drabbningar under det sv.-danska kriget 1643—■
45. Efter krigets slut tog han hyra
som båtsman på en holländsk
ostin-diefarare och torde ha varit den förste
svensk, som besökt Japan.
Hemkommen blev lian underlöjtnant vid
flottan 1651 och kapten 1655 och utförde
många djärva bedrifter under Karl
Gustavs danska krig. En gång blev
B:s eget skepp sprängt under honom,
men han överlevde även detta
äventyr. Han hade 1671 avancerat till
amirallöjtnanit och var G. O.
Stenbocks närmaste man på dennes
amiralsskepp Kronan 1675. Följ. år blev
lian själv amiral och adlades men dog
helt hastigt ombord på sitt
amiralsskepp, innan han introducerats på
Riddarhuset. — Gift 1652 med
Kristina Persdotter. H. N.
Bergenstråhle, adliga och
friherrliga ätter, vilkas äldste kände
stamfar, rådmannen i Jönköping Nils
Jonsson († 1676), blev far till
brukspatronen på Karlströms bruk Gabriel
Wetterberg (f. 1665, † 1729). Denne
adlades 1719 jämte styvsönerna Jonas
och Lorentz Rudman under namnet
B.; ätten är därför delad i den
wetter-bergska och den rudmanska
ättegrenen. Till den förra hörde Gabriel B:s
äldste son, brukspatronen Nils B. (f.
1698, † 1767), farfar till kaptenen i
armén Carl Ulrik B. (f. 1778, † 1845),
som blev stamfar för den
wetterberg-ska linjens nu levande ättegren och far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
