Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Beskow, Bernhard - 4. Beskow, Nils - 5. Beskow, Natanael - 6. Beskow, Elisabeth - 7. Beskow, Elsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskow
295
Beskow
Natanael Beskow.
och belöningar. Det största arbete lian
utförde var en minnestavla, 2 m hög,
över Oscar Fredriks kyrka i Göteborg
1897. "Han var det svenska stålets
egen konstnär — en i mycket
egendomlig men alltid rättänkande och
det goda viljande man" (C. Sahlin).
— Gift 1876 med Carolina Henrica
Amanda Kolthoff. S. R.
4. Beskow, Nils Gustaf, präst,
f. 14 sept. 1S63 i Kalls skn, Jämtl.
län. Föräldrar: byrådirektören Axel
B. och Anna Murray. — B. vigdes
1885 till sjömanspräst, blev pastor
vid. sv. kyrkan i Liverpool 1886 samt
kyrkoherde i Sunne och Norderön i
Jämtland 1906. Han blev pastor vid
Blasieholmskyrkan i Stockholm 1913
och var kyrkoherde i Resele,
Härnösands stift, 1916—29. — B. har
företrätt katolska synpunkter i "Inför
Guds ansikte" (1923), "Guds vägar"
(1924), "I Guds ljus" (1927) och
"Livstecken eller dödstecken" (1928,
utg. av Birgitta-fören.). Vid sin
avgång ur tjänsten övergick lian till
den romersk-katolska tron. — Gift
1901 med Sara Dufva. N. B.
5. Beskow, Fredrik Natanael,
predikant, skolman, f. 9 mars 1865 i
Hallingebergs skn, Kalmar län.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan
Fredrik Bernhard B. och Carin Charlotta
Emerentia Dahl. — B. blev student i
Stockholm 1883, avlade
teologisk-filosofisk ex. vid Uppsala univ. 1884, var
elev vid Konstakad. 1888—93, avlade
teoretisk och praktisk teologisk ex.
1895, var predikant vid Djursholms
kapell 1896—1931 och rektor för
Djursholms samskola 1897—1909. Han
stiftade tills, med Ebba Pauli Birkagården
1912, var föreståndare för dess
folkhögskola 1916—30, stiftade Förb. för
kristet samhällsliv 1918, vars ordf. lian
sedan dess varit, blev teol. hedersdr vid
Lunds univ. s. å., var led. av
psalmbokskommittén 1919 och 1934—36,
delegerad vid ekumeniska mötet 1925
och inspektor för Djursholms
samskola 1930—38. — Då B. under
studieåren upptäckte, att lians egen
åskådning i fråga om vissa delar av den sv.
kyrkans bekännelseskrifter väsentligt
skilde sig från den kyrkliga, nödgade
honom lians krav på sanning i de
religiösa uttrycken att avstå från att
prästvigas. En krets av enskilda
personer erbjöd honom en befattning som
predikant i Djursholms villasamhälle,
och till det kapell, som där byggdes
av en nybildad förs., strömmade
åhö-rarskaror från både samhället ocli
Stockholm. Vid sidan av sin
predikoverksamhet och lärargärning har B.
utfört ett omfattande socialt arbete.
Sålunda är stiftelsen Birkagården,
som senare förenades med en
folkhögskola, det första försöket att på sv.
mark realisera den engelska
settle-mentstanken. B:s förkunnelse vädjar
i en klar och uttrycksfull,
konstnärligt gestaltad form till samvets- och
viljelivet, framför allt till den sociala
ansvarskänslan. Med ärlighet förenar
den en stark innerlighet. B. har
utgivit flera predikosamlingar och
betraktelser, ss. "För det dagliga livet"
(1—2, 1904—06), "Till de unga"
(1904), "Ett är nödvändigt" (1913),
"Jesu liknelser" (1922), "Evigheten
och ögonblicket" (1924), "Evigt liv"
(1932), "Vägen" (1939) och "Han
som kommer" (1940). Som
psalmdiktare liar B. givit fulltoniga
uttryck för en djup evangelisk
gudsförtröstan (t. ex. nr 29 "Tränger i dolda
djupen ner", nr 238 "Kärlek av
höjden") och för en kristet optimistisk
framtidstro (nr 593 "Ack, saliga dag,
som i hoppet vi bida"). Sju
originalpsalmer av B. ingå i 1937 års
psalmbok. B:s sociala och politiska
åskådning, som i likhet med lians
religiösa står obunden av
partisträvanden, har under senare år utvecklats
i radikal riktning; bl. a. har lian
framträtt som antimilitaristiskt
orienterad fredsvän. Sina strävanden att
genomsyra samhället med kristen anda
har han funnit en form för i det på
lians initiativ bildade Förb. för
kristet samhällsliv, där lian är ordf. B.
har även framträtt som konstnär.
Han erhöll Illis quorum 1941 och
Wal-linpriset och Wallinmedaljen 1942.
— Gift 1897 med Elsa Maartman
(B. 7). (E. B—n).
6. Beskow, Elisabeth Maria,
författarinna, f. 19 nov. 1870 i
Stockholm, † 17 okt. 1928 i Åre, Jämtl. län.
Dotter till B. 2. — B. skulle bli
sjuksköterska men måste avbryta sin
utbildning på grund av sjukdom. Den
arbetsmiljö, som hon tvingats att
lämna, skildras i hennes första roman.
"Allt eller intet" (1895), som utgavs
under pseud. Runa. B:s
omfattande produktion, som bär samma
förf.-signatur, är genomträngd av en
kristlig livsåskådning. Under den
gemensamma titeln "Runas bästa" ha
25 av B:s böcker, huvüdsakl.
romaner, utgivits i två serier, vilka rönt
en efter sv. förhållanden enastående
spridning. Bland dem ingå "Hans
moders Gud", "Ols Barbro", "Grannarna
i Västanfors" och "Ekekronas" samt
trilogin "Vildfågel", "Vildfågels fäste"
och "Birger Löwing". Hennes böcker,
som med få undantag ha gått ut i två
eller flera uppl., äro samtliga
översatta till tyska och holländska, några
även till andra språk. — Ogift. N. B.
7. Beskow, Elsa, målarinna,
författarinna, f. 11 febr. 1874 i
Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren
Bernt Maartman och Augusta
Fahlstedt. ■— B. studerade vid Tekn.
skolan, där hon även genomgick den
konstindustriella skolan 1892—95, och
var teckningslärarinna vid Anna
Whit-locks skola 1894—97. Sistn. år utgav
hon sin första bok, "Sagan om den
lilla, lilla gumman", ocli i ett 30-tal
sågo- och visböcker för barn har hon
senare ytterligare utvecklat denna
genre, som gjort henne känd och
uppskattad inte endast i Sverige utan
även i utlandet. Hennes friska
framställningssätt i både ord och färger
talar omedelbart till barnens fantasi;
hon liar förmåga att på ett osökt sätt
personifiera naturföremålen, och hon
är lärorik utan att moralisera. Bland
hennes bilderböcker märkas särskilt
"Puttes äventyr i blåbärsskogen"
(1901), "Tomtebobarnen" (1910),
"Pelles nya kläder" (1912),
"Blomsterfesten i täppan" (1914), "Tant
Grön, tant Brun ocli tant Gredelin"
(1918), "Resan till landet Längesen"
(1923), "Årets saga" (1927), "Sagan
om den nyfikna abborren" (1933) och
"Duktiga* Annika" (1941). Hon har
dessutom bl. a. författat och illustre-
Elsa Beskow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
