Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Beskow, Elsa - 8. Beskow, Jakob - 9. Beskow, August - 10. Beskow, Einar - 11. Beskow, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskow
296
Beskow
Jakob Beskow.
rat läseböcker för småskolan och
utgivit flera häften med
konturritningar för barn ("Vill du måla?"). B:s
böcker ha översatts till ett flertal
europeiska språk och utkomma
numera alla på engelska i Förenta
staterna. —- B. erhöll Litteris et artibus
1939. — Gift 1897 med teol. dr
Natanael Beskow (B. 5). R. A.
8. Beskow, Knut Jakob,
ingenjör, industrimän, f. 13 jan. 1876 i
Stockholm, † 28 jan. 1928 därstädes.
Föräldrar: kaptenen Carl Henric
Reinhold B. och Maria Albertina
Almquist. — B. blev student i Stockholm
1893 ocli utexaminerades frän Tekn.
högskolans kemiska fackavd. 1896.
Han deltog i den tekniska ledningen
av bl. a. superfosfatfabrikerna i
Landskrona och Limhamn 1S97—■
1904, var överingenjör vid Skånska
superfosfat- och svavelsvrefabriksab:s
samtliga fabriker 1904—11 och vid
Konstgödningsfabriksab. i
Landskrona 1906—09. Åren 1916—18 var han
verkst. dir. för Ab. för kemisk ocli
elektrokemisk produktion i
Hälsingborg och Trollhättan samt 1917—18
verkst. dir., ordf. och chef för Statens
industrikommission. Han var verkst.
dir. för Höganäs-Billesholms ab. 1919
—25 samt statsråd och chef för
Fi-nansdep. i von Sydows ministär 1921
och i Tryggers "l923—24. Han blev
led. av Andra K. 1925 men avgick
s. å., utnämndes till generaldir. och
chef för Domänstyr. 1925 samt var led.
av ett flertal styr. ocli kommissioner.
— B. var framstående både som
teknisk ocli administrativ ledare och som
uppfinnare. Han uppfann ett mycket
anlitat system för mekanisk
tömning av
superfosfatuppslutningskam-mare. Tills, med A. Ramén
konstruerade lian en efter uppfinnarna
benämnd ugn för klorerande röstning av
kisbränder, som på grund av låg
driftskostnad erhållit vidsträckt
användning både inom och utom Europa.
En första sådan ugn togs 1909 i drift
vid Hälsingborgs kopparverk, och
1911—13 inmonterades dyl. ugnar i
23 europeiska kopparverk. Till gagn
för tändsticksindustrin började B.
tillverkning av röd fosfor i
Trollhättan 1916 och utförde även värdefulla
undersökningar över gasrörelsen i
blykammare för svavelsyra. I
Hälsingborgs kommunala liv gjorde B. en
omfattande insats (han var
stadsfullmäktig där från 1913), och hans
därunder förvärvade förmåga att
samarbeta med personer av olika läggning
ocli åskådning kom honom till pass
på posten som finansminister, där
han vann erkännande av alla partier.
Han bidrog till guldmyntfotens
återinförande i Sverige 1924. En annan
framgång vann han, då han mot
statsutskottets majoritet genomdrev
budgetårets omläggning, så att det
från att ha sammanfallit med
kalenderåret kom att löpa 1 juli—30 juni.
— Gift 1904 med Esther Katharina
Olsen. N. B.
9. Beskow, Einar August,
ämbetsman, f. 23 sept. 1880 i Stockholm.
Föräldrar: kanslirådet Wilhelm
Bernhard B. och Hanna Fredrika
Margareta Fallenius. Kusin till B. 4. — B.
avlade mogenhetsex. 1898 och
hov-rättsex. i Uppsala 1901, var tf.
revi-sionssekr. 1911—13, blev fiskal i Svea
hovrätt 1912 och hovrättsråd där
1914. Han blev tf. expeditionschef i
Civildep. 1915 och ord. 1917,
stats-sekr. iKommunikationsdep. 1920 samt
var tf. landshövding i Norrb. län
1923—24 och utnämndes till
landshövding i Kronob. län 1925. Han var
konsultativt statsråd 1928—30 i A.
Lindmans andra ministär. B. har
varit sakkunnig vid viktiga officiella
utredningar, bl. a. rörande
tobaksmonopolets införande 1914 och rörande
trafik-, nykterhets-, lösdrivar-, kraft-
August Beskow.
taxe- och luftskyddsfrågor, blev av K.
M:t förordnad led. i styr. för
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar 1919, ordf. i styr. för Växjö—
Alvesta järnvägar 1932, i styr. för
Karlskrona—Växjö järnvägar 1938
(—39), i Kronob. läns
hushållningssällskap 1932 och i Sveriges
pomolo-giska fören. 1934. — Som
landshövding har B. nedlagt mycken möda
särskilt på förbättrandet av vägväsendet
i länet och på anstaltvårdens
rationella ordnande. •—- Gift 1911 med
Ingegerd Tullberg.
10. Beskow, Einar Gustaf
Bernhard, bankman, f. 25 febr. 1890 i
Stockholm. Föräldrar:
hovpredikanten Fritz B. och Sophie Lagerhjelm.
—- Efter studentex. 1908 genomgick
B. Göteborgs handelsinst. 1909 ocli
fick sistn. år anställning i bankab.
Stockholm-övre Norrland, där han
stannade till 1911. Ären 1912—14 var
lian verksam i Direction der
Disconto-Gesellschaft, Berlin. Som utländsk
korrespondent kom han 1914 till ab.
Norrlandsbanken—ab. Stockholms
handelsbank, där han 1917 blev
föreståndare för utländska
korrespon-densavd. S. å. blev lian kamrer i
Norrköpings enskilda bank, 1919
kassa-dir. och suppleant i styr. och 1921
styr.-led. i samma bank. Sedan
Norrköpings enskilda bank uppgått i
Östergötlands enskilda bank, blev B.
1927 verkst. dir. för denna banks
kontor i Norrköping. S. å. blev lian
suppleant i centralstyr. ocli 1933
styr.-led. och verkst. dir. för banken.
År 1937 övergick B. i ab. Skånska
bankens tjänst som dess verkst. dir.
Sedan 1938 är han styr.-led. i
densamma. B. är därjämte bl. a. ordf. i
styr. för Gusums bruks och fabriks
ab. och led. av Skånes
handelskammares arbetsutskott. — Gift 1918 med
Maja Andersson. Å. L.
11. Beskow, Gunnar, geolog,
författare, f. 10 juli 1901 i Danderyd,
Stockholms län. Son till B. 5 ocli B. 7.
— B. blev student i Djursholm 1920,
fil. kand. 1925, fil. lic. 1927 och fil.
dr 1930, allt vid Stockholms högskola.
Han var anställd vid Sveriges
geologiska undersökning 1927—38 och har
på uppdrag av Statens väginst., där
han blev avd.-chef 1939, gjort
väg-geologiska utredningar. Efter
drsav-liandl. "Södra Storfjället im südlichen
Lappland", som sysselsätter sig med
berggrundsgeologiskaproblem,liar han
i sin forskning främst utgivit arbeten
av jordartsfysikalisk och väggeologisk
natur, ss. om tjälbildningen och
tjäl-lyftningen med hänsyn till vägar och
järnvägar samt grusvägbanors
lämpliga sammansättning. — B. har även
gjort sig känd som en av de främsta
poeterna bland den yngre akademi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
