Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Beskow, Gunnar - 12. Beskow, Bo - Betulander - 1. Beurling, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskow
297
Beurling
Gunnar Beskow.
kel-generationen. I diktsamlingarna
"Marsvår" (1922), "Nu" (1930),
"Människornas land" (1934) och
"Öppen jord" (1937) förenas en spelande
intelligens och snabb reaktion inför
den moderna verkligheten med en
särskilt i kärlekslyriken brännande
intensitet och genomskinlig kosmisk
ljusdager. Det av Peer Gynt
påverkade, skissartade versdramat "Ett
Faustspel" (1936), vars hjälte söker
lyckoproblemets lösning i
överensstämmelse med den s. k. livstrons och
den biologiska vetenskapens
fordringar men misslyckas, är rikt på idéer
och hugskott, framburna på
nonchalant, ofta smidigt medryckande vers.
B. liar även anonymt utgivit en
samling parodier, "Parnassglimtar"
(1931). Som en intellektuellt aktiv
personlighet, fängslad och skakad av
tidens problem, naturvetenskapsman
till sin skolning, humanist till sitt
väsen, strävande efter universalitet
och kultursyntes, framträder B. även
i essäsamlingarna "Biologi och
livsåskådning" (1932) och
"Världsbildernas kamp" (1939) samt i den
kultur-analyserande reseskildringen "Till
Europa" (1937). Som "Sveriges
uppgift" (1940) förordar han
demokratism, nordism och internationalism i
anslutning till sv. kultur- och
rättstradition. — Gift 1927 med Ellen
Ingrid (Inga) Ericsson. S. L., N. B.
12. Beskow, B o Viktor, figur- och
landskapsmålare, f. 13 febr. 1906 i
Djursholm. Bror till B. 11. — B. var
elev vid Konstakad. 1923—26,
vistades i Rom 1926—27, i Paris 1928
—29 och i Portugal 1933—34. — B.
framträdde tidigt med klatschigt
upplagda och fysionomiskt intressanta
porträtt av bl. a. förf. John
Stein-beck och förf. Sven Stolpe. En
nordiskt blommande färgskala ger det
bästa uttrycket för hans lyriska,
livskära läggning. Blommor och barn
utgöra väsentliga inslag i hans
motivkrets, som spänner över
porträttgrupper, arbetsbilder, interiörer,
sommarnattsskildringar, västkustbilder
och symboliska rapsodier i freskens
form. Norskt monumentalmåleri liar
spelat en roll för hans utveckling.
I Djursholms nya gravkapell
utförde B. 1938 freskomålningen "Av
ljus är du kommen, till ljus skall du
åter varda". S. å. erhöll han första
pris i Eva Bonniertävlingen om
utsmyckningen av en vägg i Högre allm.
läroverket för flickor på Norrmalm i
Stockholm. Denna målning, kallad
"Kaos — kosmos", illustrerar
kvinnans åldrar. Ett liknande motiv
ligger till grund för den stora
dekorativa målning, "Maria Nyckelpiga",
som han utförde 1940 för Sv. Lloyds
motorfartyg Saga. — B. är repr. bl. a.
i Nat. mus. med "Eva", skiss till
centralgestalten i "Kaos — kosmos". —
Från sina resor har lian ritat ocli
berättat i ett par böcker "Janne i Rom"
(1927) och "Flvkten till Portugal"
(1934). — Gift 1927 med Zita Nardi
från Förenta staterna. Th. N.
Betulander, Gotthilf Ansgarius
(Ansgar), ingenjör, uppfinnare, f.
13 jan. 1872 i Lima skn, Ivopparb. län,
† 20 okt. 1941 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Evald B. och
Katarina Margareta Söderlund. — Efter
studier ocli praktik vid in- och
utländska skolor och fabriker erhöll B.
1S91 anställning vid Telegrafverkets
verkstad i Stockholm, blev förste
ritare ocli ingenjör där 1901 samt var
ord. verkstadsingenjör 1907—37. Han
har framgångsrikt verkat som
konstruktör av automattelefoner och är
en av pionjärerna på den automatiska
telefonkopplingens område, där han
sedan 1900 erhållit patent på mera
än 300 uppfinningar. På sin tid
mycket omtalad som en av de första i sitt
slag blev hans automatväxel i sv. pa-
Ansgar Betulander.
vil jongen på världsutställningen i
Paris 1900. Ett sv. bolag, Ab.
auto-telefon Betulander, bildades 1910 för
att exploatera uppfinningarna. B. var
1910—20 styr.-led. i och chef för detta
bolag. — De av B. först konstruerade
telefonanläggningarna voro baserade
på principen "steg för steg-väljare".
Den första anläggningen enligt detta
system togs i bruk i Sverige 1897.
Snart övergick B. helt till reläsystem
med konstruktion av automatiska
relästationer. Betydelsefullt har hans
arbete med "koordinatväljaren"
varit; den användes bl. a. i det av
Telegrafverket tillverkade
automatsystemet. B:s automattelefonväxlar
användas på många håll i Sverige, bl. a.
Sundsvall, Malmö, Limhamn,
Söderhamn och Boden samt i utlandet i
Frankrike, England och Amerika.
Han erhöll 1940 Ing. vet. akad:s
guldmedalj. — Gift 1919 med Anna
Elisabet (Anna-Lisa) Wilhelmina
Johansson. S. L.
1. Beurling [bör-], Pehr Johan,
jurist, botanist, f. 3 dec. 1800 i
Stockholm, † 4 dec. 1866 därstädes.
Föräldrar: hovurmakaren Per Henrik B.
och Kristina Maria Strömmenberg.
— B. blev student 1813, fil. kand. 1820,
fil. mag. 1821 och jur. utr. kand. 1822,
allt i Uppsala. Han innehade
förordnanden vid Stockholms rådhus- och
kämnärsrätter, blev stadsnotarie vid
rådhusrätten 1S31, förste
stadsnotarie 1835 och rådman 1847. — Vid
sidan av sin juristverksamhet hade B.
livliga botaniska intressen. Han
utredde flera kritiska grupper i den
sv. floran och publicerade botaniska
iakttagelser från mell. ocli n.
Sverige, varvid lian särskilt fäste sig
vid ståndorternas "physiognomik".
Ett värdefullt arbete är "Plantæ
vasculares seu Cotyledoneæ
Scandi-naviæ" (1859), som erinrar om E.
Fries’ "Summa vegetabilium Scandi-
Bo Beskow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
