- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
313

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bildt, Carl - 3. Bildt, Knut - 4. Bildt, Wilhelm - 5. Bildt, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bilberg

313

Bildt

kiv, särskilt Vatikanens arkiv och
Azzolinska familjearkivet. Han utgav
jämte en rad tidn.- och
tidskr.-upp-satser, mest rörande Birgitta och
drottning Kristina, "Anteckningar
från Italien" (1896), "Christine de
Suède et le cardinal Azzolino" (1899),
innehållande den förut ej publicerade
korrespondensen mellan drottning
Kristina och Azzolino 1666—6S,
"Svenska minnen och märken i Kom"
(1900), "Christine de Suède et le
con-clave de Clément X" (1906), "Pensées
de Christine" (s. å.) och "Les
médail-les romarnes de Christine de Suède"
(1908). B. kallades till fil. hedersdr
vid Uppsala univ. 1900 ocli till led.
av Sv. akad. 1901. — Gift 1) 1874—87
med Lilicm Augusta Stuart Moore-, 2)
1890 roed Hedvig Alexandra Keiller.

T. D.

3. Bildt, Knut Gillis, arméofficer,
f. 13 juli 1854 i Stockholm, † 13 okt.
1927 därstädes. Bror till B. 2. — B.
blev elev vid Krigsskolan på
Karlberg 1869, avlade officersex. 1871 och
blev löjtnant vid Livreg:s dragoner
1875. Därefter utbildades han vid
Berlins krigsakad. 1875—78, blev
löjtnant vid Generalstaben 1S82,
major därstädes 1891, överste ocli chef
för Smålands husarreg. samt chef för
kronprinsens stab 1896, sekundchef
för Livreg:s dragoner 1902 samt
generalmajor i armén, generalintendent
och chef för Arméförvaltningens
in-tendentsdep. och för Intendenturkåren
1904. B. var chef för Generalstaben
1905—19. — De synpunkter, som blevo
bestämmande för B:s verksamhet på
sistn. post, hade han framlagt i
"Härordningslärans grunddrag.
Härordningen i allmänhet" (1885), som kan
sägas utgöra en översikt av
grundsatserna för den samtida tyska
krigsvetenskapen. B:s ideal var en
härordning med fast fredsorganisation av
ständiga truppenheter, som vid
krigsutbrott utan omläggning kunde upp-

ta det värnpliktiga manskapet. I
riksdagen, där B. tillhörde Första K.
1900—08, deltog han i
härordningsfrågans behandling i särskilda
utskottet 1901 men drog sig undan
den "kompromissens malström", som
ledde till 1901 års härordning. I
kommittéarbetet och debatterna rörande
Bodens fästning förordade han
kraftigt anslagskraven. Dessutom
tillhörde han statsutskottet 1900—02,
f ältt j änstreglementskommittén 1899
•—1901, kustförsvarskommittén 1899
—1900 och
krigslagstiftningskommit-tén 1901—05. Som chef för
Generalstaben genomförde B. en fullständig
omorganisation av densamma.
Nyskapande var hans verksamhet även
för krigsförberedelsernas
organisation. Inom taktiken sökte B. anpassa
moderna synpunkter till landets spec.
förhållanden, exempelvis genom
ingående försök med krigföring
vintertid i norrländsk fjäll- och
skogsterräng, kust- och gränsförsvar,
operationer i mörker, övningar i
ställningskrig samt tungt artilleris
utnyttjande i rörligt krig jämte flera tekniska
nyheter. -—- B:s starka intresse för
krigets teori manifesterades i
Generalstaben, bl. a. när han åt dess
krigshistoriska avd. uppdrog studiet av
Karl XII:a krig. Resultatet blev det
berömda verket "Karl XII på
slagfältet" (1918—19). Senare utgav han
"Härordningsfrågor" (1922) , vari han
summeradie världskrigets lärdomar.
I mångt och mycket visade han sig
där stå kvar på den ståndpunkt han
intagit pä grund av sina tidiga
studier i Tyskland. För värdet av
nyheter som t. ex. stridsvagnsvapnet och
flygvapnet visade han icke särskilt
utpräglat sinne. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1891 ocli
serafimer-riddare 1919. — Gift 1883 med
friherrinnan Hélène Christina Elisabeth
Åkerhielm af Blombacka.

4. Bildt, Carl Wilhelm,
ingenjör, uppfinnare, f. 27 aug. 1854 i
On-sala skn, Hall. län, † 5 maj 1906 i
Stockholm. Föräldrar:
tullbevak-ningskontrollören A braham Gustaf
B. och Fredrika Axelina Ridderstam.
— B. avlade avgångsex. från
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 1875
och genomgick Tekn. högskolan 1878
—79. Han var ritare vid Robertsons
mekaniska verkstad i Göteborg 1876
och underingenjör vid Degerfors bruk
1876—78. Åren 18S0—99 vistades han
i Förenta staterna. Han började som
smältardräng vid Washburn & Mones
ståltrådsfabriker i Worcester, Mass.,
de största i sitt slag i världen. Han
var överingenjör där 1885—99 och
inlade stora förtjänster om verkets
utveckling. Som uppfinnare
konstruerade han ett kontinuerligt uppsätt-

Knut Bildt.

ningsmål för masugnar, som han
visade på stockholmsutställningen 1897,
där det prisbelönades och inköptes av
omkr. 15 av våra större järnverk.
Under sin worcestertid blev B.
mycket populär bland såväl amerikaner
som svenskar. I Worcester bildade
han Sv. gymnastikklubben. Efter sin
hemkomst till Sverige 1899 var han
till sin död ingenjör vid Jernkontoret
i Stockholm och innehade därjämte
egen konstruktionsbyrå. Under denna
sista period konstruerade han bl. a.
en gasgenerator med kontinuerlig
matning ocli blev därigenom en av
föregångsmännen på gengasens område.
— Ogift. S. R.

5. Bildt, Axel Robert, godsägare,
affärsman, f. 10 nov. 1869 i Uddevalla.
Föräldrar: majoren Axel Ferdinand
B. och Hedda Bagge. ■— B. genomgick
Schartaus praktiska handelsinst. i
Stockholm, fortsatte sin kommersiella
utbildning i England och etablerade
sig som grosshandlare i Stockholm
1894. Under världskriget 1914—18
erhöll B. de engelska, franska,
italienska och ryska regeringarnas
uppdrag att övervaka varutransiteringen
till Ryssland och vice versa genom
Sverige och bildade för detta ändamål
1915 ab. Transito. — Alltifrån denna
tid har B. spelat en framskjuten roll i
sv. näringsliv; företrädesvis ägnar han
sitt intresse åt utrikeshandelns och
sjöfartens utveckling men är tillika
en av de ledande männen inom
metall-och trävaruindustrin. Bland de
talrika företag, i vilka han fungerar ss.
etyr.-ordf., märkas ab. Stjernsunds
bruk, sågverk och hyvleri i
Stjärnsund, ab. Optimus, mekanisk verkstad
och metallvarufabrik i
Upplands-Väs-bv, samt Guatemala plantations ab. i
Stockholm. År 1929 bildade B. Sv.
export ab., som främst bedriver export
av trävaror, järn och stål; i detta
bolag är han verkst. dir. — Gift 189S

Carl Bildt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free