Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn, Didrik Gabriel - Björn, Karl Fredrik - Björnberg, se även Biörnberg - Björnberg, Emil - Björnberg, Niklas - Björnberg, Signe - Björne, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björn
348
Björne
Didrik Gabriel Björn. Silhuett (Kungliga
biblioteket).
Han var även ganska framstående ss.
dramatisk förf. och översättare. Han
har till svenska överfört Lessings
"Minna von Barnhelm", Calderons
"Domaren i Zalamea", Kotzebues "De
okände" samt Beaumarchais’ mäster
verk. Hans efter engelsk förebild
skrivna femaktare "Den förförde
ynglingen" (1792), uppfattad som ett
angrepp mot handelskåren, väckte enorm
uppståndelse. Tårdrypande
känslosamhet och en stark dragning till det
makabra känneteckna B:s
författarskap. År 1794 övergav B. scenen och
övertog gymnasieboktryckeriet i
Linköping. Där invecklades han i ett svårt
upplopp 1800 och måste lämna
tryckeriet samt flyttade till Nyköping. —
Gift 1) 1794 med Christina Maria
Lindbom, † 1803; 2) med Anna
Charlotta Göthberg. N. B.
Björn, KarlFredrik, donator,
f. 21 mars 1855 i Stockholm, † 29 jan.
1915 därstädes. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Carl Gustaf B. och Johanna
Fredrika Bergqvist. —- B. inskrevs
som student vid Uppsala univ. 1873,
avlade där medicinsk filosofisk ex.
1875 och fortsatte studier i
farmakologi och fysiologi vid Karol. inst., där
han dock ej avlade någon ex. Under
flera tiotal år utförde han vid inst:s
farmakologiska avd. ett frivilligt
arbete, bl. a. ordnande av
drogsamlingen. — B. bodde i Stockholm i sitt
fäderneärvda hus Götgatan 43—47 i
en stor trädgård, "Björns trädgård".
Hans förnämsta intresse var
botaniken, och sin trädgård gjorde han till
en sällsynt mönsteranläggning. — B.
("Bike Björn") ägde en betydande
förmögenhet, omkr. 21l2 mill. kr. I sitt
testamente gjorde han storartade
donationer till vetenskapliga, kulturella
och sociala institutioner. Sålunda
erhöll Uppsala univ:s botaniska
trädgård 200 000 kr., och i huvudstaden
fingo Diakonissanstalten på Ersta
200 000 kr., Sophiahemmet 150 000
kr., Sv. fören. röda korset 100 000 kr.,
Tekn. högskolan (till resestipendier)
100 000 kr. och olika
välgörenhetsinrättningar tills. 265 000 kr.,
varjämte återstoden, 1 264 996 kr.,
delades lika mellan K. teatern och
Patriotiska sällskapet. —• Ogift. S. L.
Björnberg, se även Biörnberg.
Björnberg, Jonas Emil Magnus,
arméofficer, f. 20 juli 1885 i Linköping.
Föräldrar: löjtnanten Anton B. och
Kerstin Hultquist. — B., som är en
av flygvapnets pionjärer i vårt land,
blev underlöjtnant vid
Södermanlands reg. 1906, var elev vid
flygskolan på Malmen 1912—13, genomgick
Krigshögskolan 1913—15, var ledare
av flygspanarutbildningen vid armén
1916—17 ocli aspirant vid
Generalstaben 1917—19, blev kapten där 1920,
var lärare vid flygspanarskolan s. å.
(’och dess chef 1921—23. Han
tjänstgjorde som adjutant lios chefen för
flygvapnet 1925—26, utnämndes till
major vid flygvapnet 1926, var
souschef vid dess stabsavd. s. å., blev
fält-flygare 1928, var chef för Tredje
flygkåren 1926—32, blev överstelöjtnant
vid flygvapnet 1932, var souschef
i Sjöförsvarets kommandoexpedition
1932—36, blev föredragande i
flyg-kommandomål i Försvarsdep. 1934 ocli
var chef för Flygförvaltningens
ma-terielavd. 1936—37, utnämndes till
överste 1937 och övergick till reserven
s. å. — Åren 1924—26 var B. lärare i
luftkrigskonst vid Krigshögskolan,
1921 sakkunnig rörande ordnandet av
arméns och marinens flygväsen ocli
deltog 1924—25 i Försvarsdep. i
överarbetande av förslag till organisation
av flygvapnet. Han bevistade
övningar i franska armén 1908, studerade
flygvapnet på österrikisk-ungerska
krigsskådeplatsen 1917, var
kommenderad till Finland 1928 och 1929,
tjänstgjorde vid engelska flygvapnets
School of Army-Cooperation 1931 och
har studerat flygvapnet i Polen och
Tyskland 1934 och 1935. Han erhöll
kommittéuppdrag i Försvarsstaben
1941 och blev led. av Krigsvet. akad.
1926. — Gift 1915 med Else van
Aussem. F. M.
Björnberg, Niklas, affärsman,
f. 27 jan. 1758, † 6 maj 1829 i
Göteborg. Föräldrar: handlanden Anders
B. och Anna Margareta Hultman. —
B. övertog från fadern en obetydlig
spannmålsaffär i Göteborg, som lian
inom kort utvecklade till ett av
stadens mest framstående handelshus.
Samtidigt arrenderade han stadens
och länets kronobrännerier och
förvärvade genom energi och
hänsynslöshet en av Göteborgs största
förmögenheter. — Under kontinental-
systemets högkonjunktur utvidgade
B. sin affärsverksamhet. Han
grundlade ett sillsalteri ocli ett
tran-kokeri, exporterade järn och trävaror
samt importerade kolonialvaror, med
vilka han i stor utsträckning även
drev transitohandel mellan England
och kontinenten. Han deltog dessutom
i handeln på Förenta staterna,
särskilt under det engelsk-amerikanska
kriget, samt i den västindiska
handeln, t. ex. på S:t Barthélemy, och
ingick som dir. i Ostindiska
kompaniet 1806, vid vilket han var
verksam till 1813. Ar 1801 erhöll lian
kommerseråds titel. Han spelade en
stor roll även ss. leverantör för
hären och flottan och drog nytta av
Sveriges alla krigiska förvecklingar
under åren 1790—1815. Under 1806
års järnbrukskrasch förvärvade han
en rad värmlandsbruk, bl. a.
Munkfors bruk och sågar, och vid
köpmannen John Hall d. y:s konkurs följ.
år köpte han flera av dennes bruk
men negligerade i övrigt sina plikter
som kurator i konkursmassan. — Gift
1785 med Anna Maria Jönsson.
Björnberg, Signe, författarinna,
f. 22 mars 1896 i Sälven, Hidinge skn,
Örebro län. Föräldrar: godisägaren
Carl Petersén och Otilda Borg. —
B., som under sign. Sigge Stark
framträtt som flitig novell- ocli
följe-tongsförf., har fått en stor del av
sina hittills till ett 40-tal uppgående
följetonger publicerade i bokform.
Bland dem märkas romanerna
"Vildkatten", "Tjuvskyttekungen",
"Holger Björnssons samvete" och
"Halvor Stormoen". Miljön är i allmänhet
den värmländska obygd, vari förf.
själv vuxit upp. Genom sin naiva
romantiskt-sentimentala berättarton
och okonstlade syn på tillvaron har
B. visat sig kunna vinna ett starkt
grepp om en ny, stor publik, som
förut inte tillhört bokhandelns
regelbundna avnämare, och hennes
böcker ha därför gått ut i massuppl. —
B. är Sveriges första kvinnliga
trav-tävlingstränare, och åtskilliga av
hennes böcker ha mycket att berätta
just om travtävlingar, hästar och
hästuppfödare. — Gift 1926 med
lantbrukaren och travtränaren Gösta
Björnberg. S. W.
Björne, Ernst Hugo Alexis,
skådespelare, f. 4 febr. 1886 i Varberg.
Föräldrar: grosshandlaren Alfred
Ohlsson och Marie-Louise Björnberg.
— B. genomgick efter skolstudierna
Chalmers tekn. inst. i Göteborg. Vid
teatern debuterade han 1907 i
Karlskrona hos Hj. Selander som Bengt
Lagman i F. Hedbergs "Bröllopet på
Ulfåsa". Sedan han tillhört Selanders
sällskap till 1911 och
Fröberg-Sjö-ströms 1911—14, kom han till Sv. tea-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
