Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björne, Hugo - Björneman, William - Björnklou, se Biörenklou - Björner, se Biörner - Björnram, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björneman
349
Björnram
tern i Stockholm, där han kvarblev
till dess brand 1925. Efter en säsong
vid Vasateatern tillhörde han sedan
Oscarsteatern under den
Brunius-Ek-manska direktionen 1926—32.
Därefter liar han varit engagerad vid
skilda stockholmsteatrar, bl. a. vid
Vasateatern 1932—35 under G. Ekmans
direktion och senast vid
Blanchetea-tern. B. har vidare deltagit i
Riksteaterns turnéer samt gästspelat vid Det
Ny Teater i Oslo och vid Stadsteatern
i Hälsingborg. —- Bland det stora
antal roller B. tolkat kunna framhållas
strindbergsrollerna Sten Sture i "Siste
riddaren" och Luther i "Näktergalen i
Wittenberg", titelrollen i E. Didrings
"Gustaf II Adolf", Armand i A.
Dumas d. y:s "Kameliadamen", Tellheim
i Lessings "Minna von Barnhelm",
Fadern i P. Raynals "Graven under
triumfbågen", Paul Lange i Björnsons
"Paul Lange och Tora Parsberg",
Jörgen Tesman i Ibsens "Hedda Gabler"
och Brutus i Shakespeares "Julius
Cæ-sar". B. har i sina rollgestaltningar
vunnit respekt genom utmärkt
apparition och vacker röst, sympatiskt
väsen och fin, vederhäftig
karaktärsskildring. Särskilt på senare år liar
hans konst väsentligt vunnit i
inlevelsens djup och kraft, varför lian
numera står i främsta ledet bland
våra karaktärsskådespelare; detta
har bl. a. framgått av några
observerade skapelser som domaren Gaunt i
Maxwell Andersons "Grå gryning"
(Nya teatern 1940), Ferrers i Ch.
Morgans "Vibrationer", Baronen i
Gorkij s "På livets botten" och Lame
Fredrik i P. Lagerkvists
"Midsommardröm i fattighuset". B. har även
gjort en beaktansvärd insats som
filmskådespelare, bl. a. i "Thora van
Deken", "Arnljot", "Gustaf Vasa",
"Kanske en diktare" och "Lågor i
dunklet". Han erhöll
Ekmanstipendiet 1941. — Gift 1918 med
skådespelerskan Gerda Lindblom. A. L., S. T.
Björneman, Reinhold William
Eugen, affärsman, idrottsman,
idrottsledare, f. 6 okt. 1895 i Sandby skn,
Öland. Föräldrar: vaktmästaren Per
Petersson och Julia Petersson. ■—• B.
avlade studentex. 1915, genomgick
Frans Schartaus handelsinst. och var
bankkorrespondent 1918—20, varefter
han fullbordade sin merkantila
utbildning i Frankrike, Tyskland och
England 1920—23. Ären 1924—27 var han
avd.-chef hos J. Ringborg ab. ocli blev
därefter dir.-assistent hos J. G. Swartz
ab. samt var 1931—38 andre dir.
såväl där som i kvarnab. J. G. Swartz i
Norrköping. Han fick även offentliga
uppdrag, bl. a. som v. ordf. i
stadsrevisionen. Åren 1938—40 var B.
dir.-assistent vid Margarinfabrikernas
försäljningsab. i Stockholm, och 1941
blev lian verkst. dir. i Förenade
skånska andelsslakterierna, Malmö, samt
medl. av Skånes handelskammares
skiljenämnd. År 1940 var B. sv.
regeringens repr. för särskilda han-
William Björneman.
delsuppdrag i London. — Åren omkr.
1920 var B. Sveriges främste
längdhoppare. Han deltog i Olympiska
spelen i Antwerpen 1920 och vann
guldmedalj i längdhopp samt
bronsmedalj i stafett 4 X 100 m. Han vann
dessutom 1918—24 fyra sv. och ett
engelskt mästerskap i längdhopp,
vari lian även innehade sv. rekordet
1918—27 (7,20—7,39 m). Åren 1925
—27 var B. v. ordf. i Östergötlands
idrottsförb. och ordf. där 1927—38
(hedersordf. 1939), och 1934 blev han
led. i Sv. gymnastik- och
idrottsför-en:nas riksförb:s överstyr., där han
bl. a. 1935—41 varit ordf. i
kommittén för samarbete med de
kulturella rörelserna och 1939 blev led.
av idrottsnämnden. År 1934 utsågs
B. även till bitr. sekr. i Internat,
idrottsfederationen. — B. har bl. a.
tagit initiativet till masstävlingar för
Gustaf Björnram. Medaljong av J. T. Sergel
(Gripsholm).
skolungdom i Norrköping och till
Norrköpings-kamraternas
koloniverksamhet samt vidare till
idrottsledarkurserna på Malma hed. Han har
även framträtt som föreläsare och
journalist samt redigerat
"öster-götlands idrottsförbund. Minnesskrift
1907—37" (1937). — Gift 1925 med
Margaretha Aulin. G. T.
Björnklou, se Biörenklou.
Björner, se Biörner.
Björnram, Gustaf, charlatan, f.
27 mars 1745 i Savolaks, † 28 mars
1801 i Stockholm. Föräldrar:
löjtnanten Per B. och Anna Margareta
Amno-rin. —• B. tillhörde en ätt, som 1765
på tvivelaktiga grunder inkommit på
Riddarhuset. Han blev student i Åbo
1768, därefter sergeant, möjl. även
löjtnant i hertig Fredrik Adolfs reg.
och efter avsked därifrån handsekr.
hos hertig Karl. B. blev tolk i finska
språket 1780 och konungens tolk vid
kustflottan 1781 samt utnämndes till
protokollssekr. s. å. I Stockholm kom
B. i beröring med några höga
frimurare, särskilt E. Schröderheim, ocli
beslöt då att för egen vinning begagna
sig av tidens intresse för mysticism.
B. var en enkel och okultiverad
person men smidig och förslagen och
blev snart känd som en undergörare,
som stod i förbindelse med
andevärlden. Vid B:s nattliga seanser deltogo
ofta personer ur de högre klasserna,
och t. o. m. Gustav III synes ha trott
på hans förmåga att förutsäga
framtiden. Enligt livmedikus S. A. Hedin
var B. en vanlig charlatan, som med
sällspord skicklighet förstod att
iscensätta sina besvärjelsescener. Med
tillhjälp enbart av tygstycken, masker
och rökpulver åstadkom han en
illusion av spökeri, vilket bedrog även de
skarpsyntaste personer. Sedan några
av hans spådomar icke slagit in och
Hedin avslöjat honom som en bedra-
Hugo Björne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
