Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blom, Carl - Blom, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Block
362
Blom
Fredrik Blom.
Målning av F. Westin omkr. 1809 (Konstakademien).
sked 1808 . År 1778 blev han led. av Vet.
akad. — B. började studera teologi,
men genom åhörande av Linnés
föreläsningar väcktes hans intresse för
me-dicinskt-naturvetenskapligt studium.
Som läkare deltog han i strävandena
att utforska de epidemiska
sjukdomainas samband med årstiderna,
väderleken, topografin m. m. och utgav
folkskrifter om rödsot och rötfebrar.
B. bevarade genom livet det varmaste
intresse för naturvetenskapliga
iakttagelser och ägde Linnélärjungarnas
aldrig vilande lust att iaktta,
beskriva, namnge och klassificera. Mest
bekant är hans beskrivning (1786) av
Ornäsbjörken, det första tryckta
meddelandet om detta träd. — Gift 1773
med Anna Christina Petré. S. L.
Blom, Fredrik, arkitekt,
mekaniker, f. 24 jan. 1781 i Karlskrona, †
25 sept. 1853 i Stockholm. Föräldrar:
kompassmakaregesällen Peter
Andreas B. och Ingeborg Pihl. — B. fick
sin första utbildning vid flottans varv
i Karlskrona, studerade därefter vid
Konstakad. samt för L. J. Desprez i
Stockholm. Han blev konduktör 1801,
löjtnant-mekanikus 1805 och
kapten-mekanikus 1808, allt vid flottan,
inspektör i telegrafinrättningen s. å.,
major vid flottans mekaniska kår
1812, dep.-chef vid arméns flottas
eskader i Stockholm 1817,
överstelöjtnant 1822 och överste vid flottans
mekaniska kår 1840. Vid Konstakad.
blev lian dir. för mekaniska skolan
1811, led. 1812, prof. i högre
byggnadskonst 1S17 och akad:s v. preses
1836. Dessutom var han arkitekt vid
kronans byggnader i Stockholm sedan
1812, intendent vid
överintendents-ämbetet från 1836 och dess tf. chef
1836—44. — Genom sina många
befattningar och sin rastlösa
verksamhetslust kom B. att inta en ledande
ställning inom sv. arkitektur under
1800-talets förra hälft, och dess
stilutveckling kan i stort sett avläsas i
hans verk. Han började som renodlad
nvklassicist med det enkla rådhuset i
Sölvesborg (1803—05) och Livgardets
till häst kasern i Stockholm (1805—
11, numera Stat. hist. mus.). Omgiven
av banala hyreskvarter kommer den
sistnämnda nu knappast längre till
sin rätt, men en gång måste den ha
utgjort ett monumentalt inslag i
stadsbilden med sina
välproportionerade byggnadsdelar och sin långa,
släta, gulputsade fasad. Samma lugna,
på välberäknade proportioner
baserade stil kännetecknar hans
skepps-holmskasern (1818) och ombyggnaden
av posthuset vid Lilla Nygatan (1820
—25), där det antikiserande draget
framhäves genom den doriska
portiken. Den tyngd och storvulenhet, som
vilar över B:s tidigare skapelser,
vek omkr. 1820 för en elegantare
karaktär. Stilförskjutningen betecknar
en smakändring men betingas också
delvis av arten av de uppdrag, som nu
föllo på hans lott. Han hade nått en
offentlig position och togs i anspråk
av konungen, för vars räkning lian
utförde den s. k. Borgen på
Ladugårdsgärdet (1818—22) och
Rosendals lustslott, som i sin spröda
em-pirestil med de fornnordiska
sagofriserna i det inre är det mest typiska
ex. på tidens i klassicerande former
klädda nordiska romantik. I
Skeppsholmskyrkan (1823—42) tog B. upp
den gustavianska tidens
panteonpro-jekt och genomförde det med god
verkan i vad man skulle kunna kalla
borgerligt format. En utrikes
studieresa, som B. företog 1S29—31, torde
ha bidragit till den
medeltidsromantiska strömning, som på 1830- och
1840-talen gör sig gällande i hans
konst. Året efter sin hemkomst ritade
lian den gotiska kyrkoportalen till
Galärvarvet, och senare tillkommo
bl. a. kanoniärkasernen på
Skeppsholmen (från 1500-talets slut, ombyggd
1846) och det lilla kastellet på
Kastellholmen, vilka med sin röda
fasad-färg och sina gotiska eller barocka
detaljer söka ge intryck av forntida
fästen. Vid ombyggnaden av
Konstakad^ hus (1840-talet), som utfördes
med påfallande pietet för den
ursprungliga, tessinska byggnadens
karaktär, gav lian tillsatserna en prägel
av renässanspalats. B. var alltså redan
på 1840-talet inne på den linje, som
under århundradets senare del skulle
resultera i en överhandtagande
stil-imitation, och hans verksamhet som
lärare torde i icke ringa mån ha
bidragit till denna utveckling. Som
Konstakad :s dir. uppgjorde han ofta
programmen för dess tävlingar och gav
därvid estetiska anvisningar, ss. att
ett kaffehus borde "öfverlastas med
yttre orneringar", en kyrka uppföras
i "italiensk, bysantinsk eller götisk
stil" o. s. v. I sin egen verksamhet
lade lian i dagen klar insikt om for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
