Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blom, Fredrik - Blom, Holger - Blom, Isac - Blomberg, Carl Johan - Blomberg, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blom
363
Blomberg
mens beroende av byggnadens
ändamål och visade ett påfallande
intresse för dess lämpligaste inordning i
stadsplanen, liksom han hade säker
blick för proportionerna och verkan
av en väl avvägd dekor. — En viss
uppmärksamhet tilldrogo sig hans
s. k. flyttbara trähus (från 1820),
varav ett stort antal skall ha sålts
såväl inom som utom Sverige. Det
skulle dröja hundra år, innan idén
togs upp och gjordes praktiskt
betydelsefull, men föregångarens ära
tillkommer B., vars uppfinningsrikedom
gjorde sig gällande även på andra
områden. — Ogift. — Litt.: A.
Baeckström, "Kring ett lusthus från Karl
XIV Johans Djurgården" (Fataburen
1939) och "Fredrik Bloms flyttbara
hus" (Samfundet S:t Eriks årsbok
1940). Th. N.
Blom, Holger Edvard Maria,
arkitekt, stadsträdgårdsmästare, f. 2
aug. 1906 i Stockholm. Föräldrar:
ingenjören Edvard B. och Maria
Roesler. — B. avlade studentex. i
Stockholm 1924, studerade därefter
vid Tekn. högskolan 1924—28 samt
vid Stockholms högskola 1928—29 och
Konstakad. 1931—32. Han
praktiserade hos prof. L. I. Wahlman 1928
—29 och hos Kreuger & Toll i
Amsterdam och Paris 1930, anställdes vid
Stockholms stads stadsplanekontor
1932 och Stockholms stads gatukontor
1933. År 1938 blev han
stadsträdgårdsmästare i Stockholm och chef för
gatukontorets parkavd. Han har
företagit ett flertal studieresor i
Skandinavien, i England och på kontinenten,
bl. a. på uppdrag av Byggnadsstyr.
och Stockholms stad. Bland offentliga
arbeten, som han utfört i Stockholm,
märkas tunnelbanestationerna (1933),
"Blå Bodarna" m. m. i samband med
regleringen av Slussområdet (1935),
ordnandet av Björns trädgård (s. å.),
regnskyddet på Stureplan (1937),
Stockholms stads
sopförbränningsanläggning vid Lövsta (1938),
sommarrestaurangen i Strömparterren (s.
å.) samt nydaningen av Berzelii park
(1939), Humlegården (påbörjad 1941),
Mosebacketorg (1942) och
Tegnérlunden (s. å.) jämte flera parker. Han
har samtidigt bedrivit privat
arkitektverksamhet och ritat ett flertal
villor, bostadshus, restauranger m. m.
samt skrivit artiklar i fackpressen
rörande arkitektur,
arkitekturhistoria och parkfrågor. — Gift 1934 med
Alla Feodorovna Doljenkova. Th. N.
Blom, Isac Reinhold, ämbetsman,
vitter författare, f. 27 okt. 1762 vid
Stjärnholm i S:t Nikolai skn i
Södermanland, † 6 maj 1826 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Jonas B. och
Anna Sofia Wigelstjerna. — B.
studerade i Uppsala 17S1—83, auskul-
terade därefter vid Svea hovrätt och
inskrevs i olika kommunala
ämbetsverk i Stockholm. År 1797 blev han
rådman därstädes, och 1808 fick han
lagmans titel. Vid riksdagen 1809 var
han en av Stockholms repr. i
borgarståndet och medl. av
konstitutionsutskottet. Han utnämndes till
justi-tieråd 1809(—24) och tillhörde i
denna egenskap olika kommittéer, ss.
lagkommittén 1811—24. — Lika
självständig som B. var i sin
ämbetsmannagärning, lika osjälvständig var
han som poet. År 1792 vann han Sv.
akad: s dubbla stora pris med den
moraliserande alexandrindikten
"Skalde-bref til dem, som söka ett odödligt
namn", ett prov på strängt akademisk
upplysningspoesi. En annan prisdikt
var "Skaldestycke om religionens
nödvändighet för samhällens bestånd"
(1794). Han skrev även smärre
dikter: satirer, visor och patetiska
deklamationsnummer i tidens smak. I
panegyriska hyllningsdikter sökte han
G. A. Reuterholms gunst, och i sådana
till Leopold uttryckte lian — ofta
med löjliga överdrifter —■ beundran
för denne sin gynnare och vittre
läromästare. B:s poetiska mönster voro,
enligt Leopolds anvisning,
upplysningstidens vanliga: Horatius,
Virgilius, Boileau, Lafontaine, Voltaire och
Pope jämte den danske skalden
Bag-gesen. Är 1809 trycktes B:s "Utkast
till en historisk och critisk
afhandling om svenska vitterheten före v.
Dalins tid", där förf. anlägger
samma klassicistiska och ohistoriska
synpunkter, som Leopold företrädde.
Nyromantikerna kritiserade boken
skarpt, men den är trots allt den
första läsbara översikten över vår
äldre skönlitteratur. Även i Extra
posten samarbetade B. med Leopold.
B. invaldes i Sv. akad. 1797 och
blev jur. hedersdr i Uppsala 1818.
—-Ogift. N. B.
Blomberg, Carl Johan,
språkforskare, skolman, tidningsman, f. 29
maj 1838 i Ljusdals förs., Gävleb. län,
† 15 mars 1S90 i Härnösand.
Föräldrar: postmästaren Carl Ludvig B. och
Mathilda Caspolin. — B. blev student
i Uppsala 1855, fil. kand. 1863 och fil.
dr 1866. Ären 1865—71 var han
lärare vid Härnösands högre
elementarläroverk, där ban 1877 blev lektor.
Åren 1870—80 var B. redaktör för
Härnösands-posten. Han var
stadsfullmäktig i Härnösand (ordf. frän
1882), led. av Andra K. 1882—87
och landstingsman 1S85. — B:s
filologiska arbeten kännetecknas
av-grundlighet, självständighet och ett
många gånger överraskande modernt
betraktelsesätt. Emellertid kom hans
bana att bli skolmannens, och lians
tid togs för övrigt i anspråk av
Holger Blom.
offentliga uppdrag och journalistisk
verksamhet. Redan de fåtaliga
tryckta arbetena inom hans
språkvetenskapliga produktion visa, hur vitt
skilda områden hans forskningar
överspände. Hans drsavhandl. (1865)
behandlade "Bidrag till den
germaniska omljudsläran med
hufvudsaklig! afseende på forn-norskan", 1870
utgav han "Ueber das Schwinden des
Genus Neutrum bei der Bildung der
ronianischen Sprachen aus der
lateini-schen" ocli 1877 "Om qvantitet och
accent i de indisk-europeiska
språken". Särskilt förtjänar framhävas
hans sist (1877) utg. avhandl.
"Ångermanländska bidrag till de svenska
allmogemålens ljudlära", en av de
första sv. fonetiska
dialektundersökningarna. — B. var en samvetsgrann
och kunskapsrik lärare, som hyste
stor kärlek till sitt kall, men måhända
var lians personlighet icke fullt
lämpad för den bana han gjort till sin.
En viss personlig originalitet och
kanske väl långt gående välvilja och
överseende gjorde det svårt för honom
att upprätthålla disciplinen,. -— Gift
1880 med Maria Amalia Karolina
Hallström. A. A.
Blomberg, Anders David
Emanuel, arkitekt, författare, f. 1 febr.
1874 i Linde. Föräldrar: apotekaren
August B. och Augusta Wassrin. ■—
B. skaffade sig först praktisk
utbildning i hemlandet som
dekorationsmålare hos Carl Grabow, Agi Lindegren
m. fi. och fortsatte sedan med
teoretiska möbelstudier i Tyskland, varpå
han liade olika anställningar i
utlandet. Han blev 1902 disponent i
Nordiska kompaniet och bildade 1917 egen
inredningsfirma i Stockholm. B. har
deltagit i ett stort antal utställningar
i in- och utlandet, utförde ritningarna
till sv. utställningen i Antwerpen 1930
och tog initiativet till
specialutställ-ningen "Svea rike" på stockliolmsut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
