Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomquist, Gustaf - Blomquist, Ragnar - Blomquist, Viktor - Blomqvist, se även Blomkvist, Blomquist - Blomqvist, Erik - Blomqvist, Joël
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomkvist
369
Blomquist
Gustaf Blomquist.
fören. i Berlin 1905 och medverkade
till upprättandet av en sv. skola
därstädes 1906. Följ. år tog han
initiativet till en minnessten i
Altranstädt och till Gustav-Adolfkapellet
vid Lützen. Under första världskriget
var B. 1914—17 krigskorrespondent
för Aftonbladet och Nya dagligt
allehanda på tyska sidan i Belgien,
Frankrike, Polen och Ryssland. Han blev
ombud för Utrikesdep:s pressbyrå
1909 och var pressattaché vid sv.
beskickningen i Berlin 1919—25. -— B.
var en varm försvarsvän och utgav i
försvarsfrågan bl. a. ett mycket
uppmärksammat inlägg "Sveriges
framtid i imperialismens tidevarv" (1901;
3:e omarbetade, utvidgade uppl. 1914).
Bland hans övriga skrifter märkas
"Lyckovägar, studier i levnadskonst"
(1913) och "Levnadslyckans lexikon"
(1928). — Gift 1895 med Tea
Olivarius.
Blomquist, Edvin Ragnar,
ingenjör, försäkringsman, f. 10 jan.
1878 i Lovö skn, Stockholms län.
Föräldrar: lanthandlaren Olof B. och
Johanna Gustafva Borin. — B.
avlade mogenhetsex. 1895, studerade vid
Tekn. högskolans fackavd. för
väg-och vattenbyggnad och
utexaminerades därifrån 1901. Han blev löjtnant i
Väg- och vattenbyggnadskåren 1907,
kapten 1915, major 1927 och
överstelöjtnant 1940. — B. anställdes vid
Stockholms gas- och elektricitetsverk
1901, ocli hans första självständiga
uppdrag blev gasverkets nybyggnad
vid Värtan, för vilken lian 1908—11
var arbetschef. Sistn. år utsågs han
till gasverkets överingenjör och
kvarstod som sådan till 1925. Åren 1925—■
35 var B. verkst. dir. i
Höganäs-Billesholms ab. När B. tillträdde
befattningen, befann sig företaget i ett
ömtåligt ekonomiskt läge. Genom stränga
rationaliseringsåtgärder, bl. a.
omläggning av gruvdriften, anskaffande
av modern maskinutrustning och
inskränkning av arbetarstammen,
åstadkom B. en inre konsolidering av
bolagets stenkolsgruvor, lergodsfabriker
ocli tegelverk. Verket Billesholm, som
först nedlagts, togs senare i anspråk
vid produktion av glasull; för detta
ändamål grundades 1933 Billesholm»
glasulls ab. År 1935 utsågs B. till
verkst. dir. för Livförsäkringsab.
Thule i Stockholm och 1936 för
För-säkringsab. Skandinavien,
Försäk-ringsab. Brand-Victoria och
Försäk-ringsab. Norrland. Under B:s ledning
har Thulebolaget uppfört ett av
Sveriges största och modernaste
affärshus, Thulehuset (vid Sveavägen i
Stockholm). B. är led. av styr. för
Höganäs-Billesholms ab., Sv.
personalpensionskassan, Bolidens gruvab.,
Uddeholms ab., Tobaksmonopolet m.
m. Åren 1939—41 togs lian i anspråk
för försvarsarbetet som chef för
Statens industrikommissions
krigsindus-triavd., 1940—41 var han ordf. och
verkst. led. i Försvarsväsendets
verkstadsnämnd, led. av Statens
ammunitionsnämnd och led. i militära
förvaltningsutredningen. Han blev 1941
led. i Försvarsväsendets
rullförings-nämnd och ordf. i Statens
krisrevision. Sedan 1935 är han led. av Ing.
vet. akad. — Gift 1909 med Thyra
Axelina Ekström. — Litt.: Erik
Wästberg, "Svenska herrar" (1934).
N. B.
Blomquist, Johan Viktor,
ingenjör, uppfinnare, f. 10 mars 1871 i
Arboga. Föräldrar: arbetaren August B.
och Maria Helena Backström. — B.
blev student i Västerås 1889,
utexaminerades som civilingenjör från
Tekn. högskolan 1892, var med
avbrott anställd 1892—1916 hos G. de
Laval, ab. de Lavals ångturbin och
var dess repr. i Holland, Ryssland och
Sverige. I S:t Petersburg arbetade
han inom skoindustrin 1902—06. Han
var offertingenjör hos ab. Zander ocli
Ingeström, Stockholm, 1906—16 samt
ingenjör i ab. Atmos i Stockholm
1916—39. Han är led. av Ing. vet.
akad. sedan 1929. — Tidigt
intresserade B. sig för problemet att
konstruera en även vid mycket högt tryck
driftsäker ångpanna och lyckades
efter omfattande experiment utarbeta
en nv tvp, den s. k. atmospannan.
Han överlät 1915 sin uppfinning till
ab. Atmos för exploatering. Det
väsentligt nya i atmospannan är, att
ångbildningen sker i roterande
element, till vilka matarvattnet ledes.
Elementen bestå av i eldstaden
inbyggda stålrör, koncentriskt
anordnade omkring en större ståltub, och
rotera med en hastighet av 10—20
varv per minut. •—- Gift 1904 med
Gertrud Sofia Cecilia Tauson. S. L.
Ragnar Blomquist.
Blomqvist, se även Blomkvist,
Blomquist.
Blomqvist, Erik Gustaf,
stereo-tvpör, idrottsman, f. 5 jan. 1879 i
Botkyrka skn,Stockholms län.Föräldrar:
järnvägsmannen Johan Gustaf B. och
Boel Jeppsson. — B. var 1894—1939
anställd hos Nya dagligt allehanda.
— B. är en av Sveriges mest
framgångsrika gevärsskyttar. Han deltog
i Olympiska spelen i Stockholm 1912
och erövrade därvid guldmedalj i
lag på 300 m mot internat, tavla,
valfritt gevär. Han blev mästare vid
riksskyttetävlingarna i Stockholm
1913 och 1915; sistn. år vann lian
därjämte även huvudskjutningen. Åren
1902—37 liar han vunnit 10
förb.-mästerskap, 6 i skolskjutning och 4
i fältskjutning, samt liar erövrat 20
riksmedaljdiplom, vilket är rekord.
— Gift 1926 med Anna Matilda
Leffler. G. T.
Blomqvist, Joël, tapetserare,
kolportör, sångdiktare, f. 15 nov. 1840 i
Stockholm, † 30 okt. 1930 i
Skär-blacka, Kullerstads skn, östergötl.
län. Föräldrar: skräddaren Mattias
B. och Maria Charlotta Bergström.
■— B. var 1859—74 tapetserare i
Uppsala, 1874—77 kolportör för Uppsala
stadsmission ocli från 1877
tapetserare i Gävle, varjämte han gjorde
sång-och predikoresor landet runt. Sina
sista år tillbragte lian i Skärblacka.
Han utgav från 1867 flera
sångsamlingar, främst "Sabbatsklockan" (1—
2, 1877—78) och "Fridstoner" (1—3,
1879—82) samt musiktidn.
Fridsröster (1884—86). — B:s sånger,
till vilka han oftast även skrev
melodier, äro hållna i anglosachsisk stil,
tillgängliga och innerliga; han är
företrädd i de flesta sv. frikyrkliga
sångsamlingar. Han sjöng själv sina
sånger känsligt och frambar sin
förkunnelse enkelt ocli rättframt. -—
.24 Svenska män och kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
