Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Boëthius, Simon - 4. Boëthius, Bertil - 5. Boëthius, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boethius
378
Boethius
Bertil Boethius.
installationsföreläsningen "Om
ideologisk och empirisk forskning inom
statskunskapen" (Nord. uniy.-tidskr.
1901—02), "Richerts politiska idéer"
(Hist. tidskr. 1905), "Till frågan om
tillkomsten af 1809 års
regeringsform" (Statsvet. tidskr. 1911), "Det
moderna statsbegreppet" (Statsvet.
tidskr. 1912) jämte det
sammanfattande verket "Om statslivet" (1910).
Bland B:s lärjungar återfinnas bl. a.
G. Rexius, A. Brusewitz och E. Hjärne.
En betydelsefull insats gjorde B.
genom att författa och omarbeta
skolböcker i historia för olika stadier,
varvid han sökte tillmötesgå moderna
krav med avseende på stoffurval, samt
genom utgivandet av populära
arbeten. De viktigaste av dessa äro
"Sverige under partitidehvarfvet från år
1718 till år 1809" ("Sveriges
historia från äldsta tider till våra dagar",
5, 1878—79, delvis på grundval av R.
Tengbergs efterlämnade manuskript),
"Den franska revolutionen, dess
orsaker och inre historia" (1887), på
sin tid ett standardverk för den
akademiska undervisningen, "Om
Engelbrekt" (1893), "Historisk läsning för
skolan och hemmet" (Forntiden, 1895;
Medeltiden, 1S98) och den 1925
postumt utg. "Oscar II" ("Sveriges
historia till våra dagar", 13). Därjämte
författade lian ett flertal artiklar i
"Svenskt biografiskt lexikon", vars
red.-kommitté han tillhörde, i
"Nordisk familjebok" samt i olika tidskr.
och tidn. Slutl. har B. utgivit
urkundssamlingarna "Bihang" till B.
von Schinkels "Minnen" (1880—83)
och J. A. Ehrenströms "Efterlämnade
historiska anteckningar" (1S82—83),
E. G. Geijers "Om vår tids inre
samhällsförhållanden" (1903) och G.
Ulfsparres "Från Karl XIV Johans
dagar" (1907). — B. tillhörde Andra K.
som repr. för Uppsala 1891—1902, slöt
sig till Nya lantmannapartiet, från
1895 Lantmannapartiet, och var bl. a.
led. av konstitutionsutskottet 1899—
1902. Till sin politiska uppfattning
var han konservativ, exempelvis i
unions-, försvars- och tullfrågorna,
men ingen utpräglad partiman. Ett
särskilt intresse ägnade han i sitt
riksdagsarbete undervisningen och
framlade bl. a. (1896) ett förslag om en
"allmän medborgerlig examen", senare
förverkligad genom införande av
realskolexamen. Han var mot slutet av
sin riksdagstid en verksam medl. av
1899 års läroverkskommitté. I
rösträttsfrågan utgick B. från önskan att
bevara politiskt inflytande åt "den
besutna demokratien", närmast
bondeklassen. Som garanti mot massvälde
förordade lian till att börja med den
"graderade skalan" men anslöt sig
efter sekelskiftet till den segrande
proportionalismen. — B. tillhörde
Uppsala stadsfullmäktige 1899—1910,
Uppsala läns landsting 1903—09 och
var ordf. i Uppsala stads
drätselkammare 1905—11. — Gift 1S83 med
Axelina Christina Emilie (Essie) Sahlin.
T. D.
4. Boëthius, Simon Bertil,
historiker, arkivman, f. 31 jan. 1885 i
Uppsala. Son till B. 3. — B. blev student
i Uppsala 1902. fil. kand. 1906, fil. lic.
1909 och fil. dr 1912. S. å.
anställdes han som amanuens vid
Riksarkivet, där han 1921 utnämndes till
förste arkivarie och 1922 placerades i
Kammararkivet, då detta införlivades
med Riksarkivet. Han har också
under olika perioder tjänstgjort som tf.
arkivråd. Åren 1920—25 undervisade
lian i skogspolitik och skogsstatistik
vid Skogshögskolan, varjämte ban
anlitats som sakkunnig i arkivtekniska
frågor, bl. a. 1926 för utredning av
frågan om Stockholms stads
arkiwä-sen. Efter Stockholms stadsarkivs
omorganisation blev B. den nya
institutionens chef 1930 ocli erhöll prof:s
namn s. å. I samband med sina
forskningar har B. företagit resor till
Tyskland, Holland, Danmark,
Estland och Lettland. Hans vetenskapliga
produktion behandlade från början
främst problem rörande Sveriges
utrikespolitik under Gustav II Adolf och
inleddes med "Nyare undersökningar
rörande Gustaf II Adolfs planer i
Tyskland" (Hist. tidskr. 1908). Efter
ytterligare ett par uppsatser inom
samma problemkrets utgav B. 1912
sin gradualavhandl. "Svenskarne i de
nedersaclisiska och westfaliska
kustländerna juli 1630—november 1632",
i vilken han med utnyttjande av ett
rikt nytt arkivmaterial följde Gustav
Adolfs tyska diplomati med dess
efter de krigiska framgångarna
alltmer vidgade syften fram till den
slutliga målsättningen: den svensk-tyska
protestantismens definitiva politiska
enande. Till gradualavhandl. ansluter
sig en följd av undersökningar inom
samma ämnesområde, t. ex. "Filip
Reinhardt von Solms ocli Gustaf Adolf
före Leipzigkonventet" och "Filip
Sad-lers beskickning 1629—30" (båda i
Hist. tidskr. 1917) samt "Gustaf II
Adolfs protestantiska politik" (Sv.
tidskr. 1917). B. har också till stor
del författat de utrikespolitiska
exposéer, som ingå i Generalstabens stora
verk "Sveriges krig 1611—1632" (1936
—39). Han har genom sin i detal j
noggranna kritiska behandling av ett
omfattande arkivmaterial och sina
uppslag bidragit till att lägga en solid
grund för en modern uppfattning av
Gustav Adolfs syften och diplomati
i tyska kriget. Vidare har B.
författat "Svenska riddarhusets
förutsättningar och tillkomst" ("Sveriges
Riddarhus", 1926) och "Adelns insatser i
svensk självstyrelse" (1934) med
utgångspunkt i medeltidens samhällsliv
samt inom det arkivaliska området
framträtt främst med sitt tills, med
Halvar G. F. Sundberg utg.
"Betänkande angående ordnandet av
Stockholms arkivväsen" (1928). En
banbrytande insats av B. utgör hans
näringshistoriska utredningar
rörande våra skogar och bruk. Till denna
grupp i hans produktion höra
"Robertsfors bruks historia" (1921) och
"Hammarkommissionerna på
1680-och 1720-talet" ("En bergsbok",
tillägnad Carl Sahlin, 1921), "Ur de stora
skogarnas historia" (1917) och
"Skogen och bygden" (1939), som
behandlar skogens roll i den gamla
allmogekulturen och brytningen mellan denna
och industrialismen särskilt i n.
Sverige. I de båda sistn. arbetena får B: s
stilistiskt genomarbetade språk ofta
en rent skönlitterär karaktär genom
sin åskådlighet. Tills, med Eli F.
Heck-scher har B. utgivit "Svensk
handelsstatistik 1637—1737. Samtida
bearbetningar" (193S). Han har också i
ett antal smärre uppsatser sysslat
med idéhistoria (Geijer) och frågor
rörande historiens metod. En
fortsättning av B:s forskning inom den
politiska historien utgör utgivandet och
kommenterandet av Sveriges
traktater 1723—71 (1915—22). B:s största
verk som utgivare och redaktör är
"Svenskt biografiskt lexikon" (1—10,
1918—31), till vilket lian också
författat omkr. 150 biografier. B. blev
led. av Vitt. akad. 1931 och är sedan
1918 sekr. i Samfundet för utgivande
av handskrifter rörande
Skandinaviens historia. — Gift 1913 med Gerda
Fahlberg. T. D.
5. Boëthius, Carl Axel, klassisk
arkeolog, f. 18 juli 1889 i Arvika. Bror
till B. 4. — B. blev fil. mag. i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
