Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Boëthius, Axel - 6. Boëthius, Gerda - 7. Boëthius, Lars - Boge, Gustaf - Boheman, Bohman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boethius
379
Boheman
1914, fil. lic. s. å., fil. dr 1918 och
docent i klassisk fornkunskap och
antikens historia s. å. Under Finlands
frihetskrig 1918 tillhörde han som menig
de sv. frivilliga, vilkas insats han
skildrat i den historiska
framställningen "Svenska brigaden" (1920).
Efter kriget ägnade sig B. åt grekisk
arkeologi och deltog 1921—22 i
engelska arkeologiska inst:s
utgrävningar i Mykenai. Han var 1923—24
medredaktör i Sv. tidskr. (tills, med
Gösta Bagge) ocli utsågs 1925 till
föreståndare för det s. å. upprättade Sv.
inst. i Rom, där en central
stödjepunkt erbjudes forskare ocli studenter
från Sverige, Norge, Danmark och
Finland för klassisk-arkeologiska,
historiska och konsthistoriska studier.
Under B:s ledning har inst. genom en
omfattande vetenskaplig verksamhet,
varibland ingått kurser,
demonstrationer och övningar rörande Italiens
fornminnen, vunnit högt anseende
inom den internat, klassiska
fornkunskapen. Ären 1930—34 deltog B. i och
ledde delvis italienska statens
utgrävningar av ett latinskt
stadssamhälle i Ardea i Latium. B. fick 1927
prof:s namn och blev 1933
korresponderande medl. av Pontificia
Accade-mia Romana di Archaeologia. År 1935
utnämndes lian till prof. i klassisk
fornkunskap och antikens historia vid
Göteborgs högskola och tillträdde
denna post följ. år. Han var Charles
Elliot Morton lecturer of the
Archaeo-logical Institute of America 1932—33
och Gray lecturer vid univ. i
Cambridge 1937 samt tjänstgjorde som
be-söksprof. vid univ. i Chicago 1938. B.
blev led. av Vet. o. vitt. samli. s. å.
samt led. av Vitt. akad. 1941. Bland
B: s vetenskapliga arbeten märkas
"Die Pythais" (1918, drsavhandl.),
"Greklands historia" (i "Bonniers
illustrerade världshistoria", 1, 1926),
"Det förhistoriska Grekland", "De
grekiska stadsstaternas historia",
"Hellenismen och Rom" samt "Rom
som stormakt" (i "Världshistorien",
redig, av H. Almquist, 1, 1927) och
"Hur Rom byggdes under antiken"
(1938). — Gift 1918 med Madeleine
Björnberg.
6. Boëthius, Gerda Axelina
Johanna, konsthistoriker, f. 10 aug. 1890
i Uppsala. Syster till B. 4 och B. 5.
— B. blev 1912 fil. kand. i Uppsala
och 1916 fil. lic. i Stockholm,
disputerade där 1921, blev docent vid
Stockholms högskola 1927 och uppehöll
professuren i nordisk och jämförande
konsthistoria där 1928—29 och 1937.
Hon erhöll prof:s namn 1938. Sedan
1921 är hon vårdare av Zorns
samlingar i Mora. — B. har ägnat sin
vetenskapliga verksamhet åt studiet
av äldre nordisk byggnadskonst.
Hennes första större arbete, "De
tegel-ornerade gråstenskyrkorna i norra
Svealand" (1921), är av
grundläggande betydelse för kännedomen om detta
område, och i följ. verk har hon
lämnat viktiga bidrag till kunskapen
om våra förfäders bostadsskick och
sakrala arkitektur i sten och trä
under vikingatid och äldre kristen tid:
"Studier i den nordiska
timmerbyggnadskonsten" (1927), "Hallar, tempel
och stavkyrkor" (1931), "Gotländska
gårdar och byar" (tills. medj. Nihlén,
1933) och "Timmerbyggnadskonstens
historia" (1938). I samarbete med A.
L. Romdahl utgav B. 1935 en
framställning av Uppsala domkyrkas
tidigare byggnadshistoria, "Uppsala
domkyrka’ 1258—1435". Sedan 1933
utger B. tidskr. "Hemslöjden" och är
sedan 1931 styr.-led. i Sv.
hemslöjds-förentas riksförb. och sedan 1935
medl. av Statens hemslöjdsråd. Hon
har särskilt gjort en betydelsefull
insats för den sv. hemslöjdens
anpassning till den moderna tidens krav. År
1933 blev hon korresponderande led.
av Vitt. akad. — Ogift. Th. N.
7. Boëthius, Lars Daniel,
landskaps- och figurmålare, f. 23 sept.
1903 i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Daniel B. ocli Hedvig Larsson.
— B. studerade vid Althins
målarskola 1920—21 samt vid Konstakad.
1921—23. Han har företagit
studieresor 1930 och 1936 bl. a. till Paris.
— B. framträdde först som
stillebenmålare och landskapsskildrare i en
stil, som anknöt till naivismen. I sitt
senare måleri har lian arbetat sig
fram till allt större självständighet
och klarhet i återgivandet av
naturupplevelsen. Särskilt lians
skärgårdslandskap från senare år äga en stor
och enkel form och dramatisk
uttrycksfullhet i de dristiga
färgmot-sättningarna. Han har en viss
förkärlek för vitt och svart, knallrött och
kallt grönt och når ibland en kusligt
Gerda Boëthius.
suggestiv stämning i skildringar av
storstadens ödsliga hus och dess
drivande nattliga figurer, t. ex.
"Nunnorna", "Place de la Bastille",
"Na-na". ■—- B. liar utställt i Stockholm
1933, 1938 och 1940 och är repr. bl. a.
i Göteborgs och Ystads mus. — Gift
1927—33 med Ingrid Elisabet
Strandberg. Th. N.
Boge, Gustaf Adolf Alexander,
filmfotograf, f. 21 maj 1891 i
Göteborg. Föräldrar: smeden Axel
Pettersson och Amanda Qwarnström. — Efter
att lia erhållit praktisk utbildning i
fotoateljé blev B. 1915
journalfotograf vid Sv. biografteatern i
Stockholm; sedan 1919 har han varit
verksam som journal- och
kortfilmsfotograf hos ab. Sv. filmindustri. — B. har
skapat sig ett högt skattat namn som
filmfotograf. Framför allt är han
reporter, och hans många för ab.
Sv. filmindustri upptagna reportage,
vilka berört de mest skilda uppgifter
och länder, ha genom lians
påpasslighet, fyndighet ocli goda smak nått en
även internat, sett hög standard.
Därjämte har B. dokumenterat ett starkt
sinne för konstnärlig bildverkan, icke
minst i den serie kortfilmer från olika
trakter av Sverige, som han skapat i
samarbete med prins Wilhelm. Andra
kända upptagningar av B. äro
bildserierna från Sigfrid Siwertz’ "Lata
latituder" (1924) och från finsk-ryska
kriget 1939—40. — Gift 1919 "med
Karin Persson. A. E.
Boheman, Bohman, gammal
borgarsläkt härstammande från
kopparslagaren och rådmannen i
Jönköping Anders Bohman, vars söner
kallade sig Boheman. Den äldste sonen,
lagmannen i Bohuslän Johan- Henrik
B. (f. 1760, † 1824) blev far till
entomologen Carl Henrik B. (B. 2), som
blev stamfar till släktens ännu
fortlevande äldre gren och farfar till
diplomaten Erik B. (B. 5). Bröder till
Axel Boëthius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
