Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boheman, Bohman, släkt - 1. Boheman, Carl Adolf - 2. Boheman, Carl Henrik - 3. Boheman, Mauritz - 4. Boheman, Ezaline
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boheman 380 Boheman
Carl Henrik Boheman.
Johan Henrik B. voro hovsekr. och
mystikern Carl Adolf B. (B. 1) och
häradshövdingen i Vikbolands
domsaga i Östergötland Gustaf B. (f.
1773, † 1845), stamfar för släktens
yngre gren. Gustaf B. blev farfar till
biblioteksmannen och språkforskaren
Mauritz B. (B. 3), gift med
redaktören Ezaline Giron (B. 4).
1. Boheman, Carl Adolf
Andersson, mystiker, f. 3 sept. 1764 i
Jönköping. † 14 april 1831 nära
Hamburg. Föräldrar: rådmannen Anders
Bohman och Regina Katarina Schélle.
— B. blev student i Lund 1790, och
efter några års studier begav lian sig
till Amsterdam, där han invigdes i
frimureriet. I början av 1790-talet
bosatte han sig i Danmark, blev dansk
medborgare och väckte uppseende
genom sitt luxuösa levnadssätt, som
möjliggjordes därigenom, att B., som
arbetade för det politiskt och religiöst
orienterade ordenssatnfundet
Illumi-natorden, understöddos av prins Karl
av Hessen, känd för sin ordensvurm.
B. besökte flera gånger Sverige och
vann genom sin kännedom om
ordensväsendets hemligheter stort
inflytande över hertig Karl, som utnämnde
honom till hovsekr. Han upprättade
1802 eller 1803 i Stockholm en filial
till Illuminatorden. Gustav IV Adolf
misstänkte honom för politiska
intriger, och han landsförvisades
såväl från Sverige som från Danmark,
uteslöts ur frimurarorden och fann
till slut en tillflykt hos fursten av
Waldeck. Ur samtida anteckningar
framgår, att B. ansågs som "den
heliga vishetens mästare". I själva
verket var ban blott en charlatan och
hade icke något, större politiskt
inflytande. — Gift 1) med Juliana
Kristina Sandbergh, † 1818; 2) med
Anna Fischer. N. P.
2. Boheman, Carl Henrik,
entomolog, f. 10 juli 1796 i Jönköping,
† 2 nov. 1868 i Stockholm. Föräldrar:
lagmannen Johan Henrik B. ocli Anna
Brita Munthe. Brorson till B. 1. — B.
blev student i Lund 1813, övergav de
juridiska studierna efter några
månader och blev sergeant vid Jönköpings
reg. samt deltog i fälttåget mot
Norge 1814. Han blev fänrik 1815,
löjtnant 1823 och kapten 1837, var
tf. intendent vid Riksmus :s
zoologiska avd. 1837—38, blev prof. och
intendent för dess entomologiska avd.
1841 samt erhöll avsked som kapten
1844 och som intendent 1867. Han blev
led. av Vet. akad. 183S och av
Lant-bruksakad. s, å. — B. var främst
kännare av skalbaggarna och
bearbetade över 3 000 arter i
Sclioen-herrs arbete över vivlarna, "Genera
et species Curculionidum" (1833—45),
samt utgav bl. a. en monografi (1850
—62) över sköldbaggarna
(cassidi-derna). Även andra insektordningar,
ss. stritar och parasitsteklar,
behandlade han samt beskrev de rika
samlingar av skalbaggar, som hemsändes
av J. A. Wahlberg från Sydafrika
och hemfördes från fregatten
Euge-nies världsomsegling 1851—53. På
uppdrag av British Mus. beskrev han
(1856) dess samlingar av cassidider.
Sin största insats har lian emellertid
gjort som flitig insektsamlare under
vidsträckta resor i Sverige, och hans
omfattande och omsorgsfullt
preparerade samlingar utgjorde länge
huvud-stommen i Riksmus:s sv.
insektsamling. — Gift 1825 med Amalia
Petronella Åberg. — Litt.: biografi av C.
Stål i Vet. akad: s lefnadsteckn., bd 1
(1869—73). S. L.
3. Boheman, M auritz Hjalmar
Alfred Eugén, biblioteksman,
språkvetenskapsman, f. 11 juli 1858 på
Gä-versnäs herrgård i Helgesta skn,
Södermani. län, † 23 jan. 1908 i
Stockholm. Föräldrar: ryttmästaren
Gustaf Alfred B. ocli Louise Wilhelmina
Becker. — Efter mogenhetsex. i Lund
Mauritz Boheman.
1878 inskrevs B. följ. år vid Lunds
univ., blev fil. kand. 1883, fil. lic. 1893
och fil. dr 1897. Under åren 1884—93
tjänstgjorde han vid olika
ämbetsverk, skolor m. m. och blev sistn. år
e. o. amanuens vid K. bibi., där han
kvarstannade till sin död, från 1902
som amanuens. I denna verksamhet
hade B. gagn av sin ovanliga
språkbegåvning, som även blev
grundvalen för hans huvudintresse och
egentliga levnadskall, den romanska
språkforskningen, särskilt på de
spanska, provensalska och rumänska
språkens områden. B:s viktigaste
språkvetenskapliga arbete,
"Hufvuddragen af den nyprovensalska
vitterhetens historia" (Nord. tidskr.
1904), översattes till franska språket
och blev anledning till B:s inval i
Feliberförb-, Mistrals
sammanslutning för provensalsk kultur. B.
framträdde även som översättare av
gammalfransk litteratur med "Romanen
om Tristan och Isoide" (1902) efter
Joseph Bédiers bearb., "Sagan om
riddar Huons af Bordeaux
underbara äfventyr" (1902) efter Gaston
Paris’ nyfranska bearb. m. m. — B.
var mycket musikintresserad. Han
blev 1897 bibliotekarie i Mus. akad.
och 1904 led. av densamma. Som dess
repr. deltog han i den musikhistoriska
kongressen i Paris 1900. •— Inom
vidare kretsar blev B:s namn känt
genom hans verksamhet som redaktör
för Sv. turistfören:s årsskrift, som
han redigerade 1897—1908. Om denna
årsskrifts utökning, förbättring och
konstnärliga utformning inlade B.
stora förtjänster. Han efterträddes
som årsskriftens redaktör av sin
maka. — Gift 1887 med redaktören
Ezaline Giron (B. 4).
4. Boheman, Ezaline, redaktör,
f. 17 okt. 1863 i Huddinge skn,
Stockholms län, † 15 nov. 1939 i
Saltsjöbaden. Föräldrar: lantbrukaren
Auguste Giron och Hilma Lönbohm. — I
många år hade B. hjälpt sin make vid
redigerandet av Sv. turistfören:s
årsskrift. Efter hans död 1908 utsågs
hon till red.-sekr. i Turistfören. och
anställdes 1911 som redaktör. Sjutton
årgångar av Turistfören :s årsskrift
bära B:s namn på titelbladet och
vittna om det målmedvetna arbete, som
lion nedlade på sin redaktionella
uppgift. Bl. a. sökte hon systematisera
årsskriftens innehåll genom att fr. o.
m. 1915 införa uppsatser över ett
visst landskap i varje årgång, och lion
ägnade stort intresse åt utökandet av
Turistfören: s bildarkiv. B. deltog även
ivrigt i det offentliga livet; hon var
bl. a. sekr. 1909—16 i Landsfören. för
kvinnans politiska rösträtt samt ordf.
1905—06 och 1912—15 och v. ordf.
1906—12 i Sv. hems styr. Hon verka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
