Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohlin, Torsten - 1. Bohlin, Karl - 2. Bohlin, Knut - Bohm, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohlin
382
Bohm
Karl Bohlin.
har tagit sig uttryck också i de
apologetiska skrifterna "Naturlig
moral och kristen etik" (1930) och "Den
ofrånkomlige" (1932). Den förra är
ett med ackuratess genomfört
bemötande av Torsten Fogelqvists på sin
tid mycket uppmärksammade
artikelserie i Dagens nyheter, "Västerlandet
och den judiskt-kristna etiken".
Därtill kommer den imponerande
dogm-historiska undersökningen "Den
kristna gudsrikestanken" (1928). Som en
sammanfattning av hans forskningar
betr. olika dogmatiska huvudbegrepp
och hans självständiga tänkande över
desamma kan man betrakta
"Evangelisk troslära" (1938), som utmärker
sig för klarhet och stringens och
förf: s ambition att ge en för var man
läsbar framställning av den kristna
tron. En litterär strävan spåras i de
om fin förståelse för det ungdomliga
själslivet vittnande "Ernst Marks
anteckningar" (1936) och "Pojkar"
(1940). — B. var under sin tid som
student och akademisk lärare en av
de mest aktiva i Uppsala kristliga
studentförb. och var bl. a. 1916—25
medredaktör för dess tidn. "Vår lösen".
Han har även alltid ådagalagt stort
intresse för nykterhetssaken och bl. a.
i detta ämne utgivit "Alkoholfrågan
ur etisk synpunkt" (1936). Som
lärare och föreläsare var B. högt
uppskattad och i sitt umgänge med
studenterna vinnande och kamratlig. Ss.
ordf. i Sveriges kyrkliga
bildnings-förb. och i Sveriges kristliga
bildnings-förb. har B. understött
bildningssträvandena särskilt i det kyrkliga
ungdomsarbetet. I detta, syfte har han
utgivit "Kristen livssyn" (1941), en
summarisk sammanfattning av den
kristna tros- och sedeläran. Både som
prof. och som biskop har B.
ådagalagt en pådrivande energi och en
förmåga att entusiasmera, som ständigt
skapat liv och aktivitet kring hans
person. — Gift 1923 med fil. mag.
Anna Sahlin. E. B—n.
1. Bohlin, Karl Petrus Theodor,
astronom, f. 30 okt. 1860 i
Stockholm, † 25 maj 1939 därstädes.
Föräldrar: destillatorn Samuel Amandus
Teodor B. och Matilda Gunilla
Lundgren. •—■ B. blev student i
Stockholm 1878, fil. kand. 1880, fil. lic.
1883, docent i astronomi 1885 och fil.
dr 1886, allt vid Uppsala univ. Han
var amanuens vid Uppsala
observatorium 1880—83, bitr. astronom vid
Stockholms observatorium 1884—88
och 1S90—91, tf. prof. vid Uppsala
univ. 1888—89 och tf. observator där
1889. Han var anställd vid de
astronomiska räkneinst. i Berlin 1891
—93 och S:t Petersburg 1893—94,
var amanuens 1895 och tf. observator
1896 i Uppsala samt utnämndes till
Vet. akad:s astronom med prof:s titel
1897 och blev s. å. lärare i astronomi
vid Stockholms högskola. Dessa båda
poster innehade han till sitt avsked
1927, då han flyttade till
Ytterenhör-na i Södermanland, där lian inrättat
ett privatobservatorium. Han blev led.
av Vet. akad. 1898. — B. var en flitig
och mycket god iakttagare, som
publicerade längre observationsserier över
kometer och planeter och utgav flera
betydande skrifter av teoretiskt
innehåll. Särskilt intresserade han sig
för störningsteorin, som blev aktuell
i slutet av 1800-talet, då den årliga
upptäckten av många nya
småplaneter gjorde det omöjligt att hinna
beräkna deras banor enligt då använda
metoder. B. påvisade, att
beräkningarna förenklas, om de utföras på vissa
grupper av småplaneter, vilkas
omloppstider nära förhålla sig som enkla
bråk, t. ex. 1 : 3 eller 2 : 5. Hans
viktigaste arbeten över dessa s. k.
gruppstörningar äro "Formeln und Tafeln
zur gruppenweise Berechnung
allge-meiner Störungen benaclibarter
Planeten" (1896) och "Sur le
développe-ment des perturbations planétaires"
(1902). Gruppstörningsteorin, som
genom sin genialitet väckte det största
uppseende, kan anses som ett av de
viktigaste bidragen till
himmelsmekaniken sedan Laplaces och Lagranges
tid. B. behandlade i en lång serie
arbeten trekropparsproblemet och
utförde som chef för Stockholms
observatorium många undersökningar
inom stellarastronomin och
astrofysiken, som voro mycket goda med
hänsyn till den dåv. instrumentella
utrustningen. Han bestämde bl. a.
fixstjärnparallaxer, uppmätte den
klotformiga stjärnhopen Messier 92
och reproducerade en mängd
fotografier av nebulosor och stjärnhopar i
det stora arbetet "The galactic
system" (1909), där han framställde en
egen teori över Vintergatans
uppkomst. B. var en lysande matematisk
begåvning med sällsynt skarp
observationsförmåga och utpräglat sinne
för praktisk räkning. — Ogift. S. L.
2. Bohlin, Knut Harald, skolman,
botanist, f. 31 aug. 1869 i Stockholm.
Bror till B. 1. — B. blev student i
Stockholm 1887, fil. kand. 1892, fil.
lic. 1898 och fil. dr 1901, allt i
Uppsala, docent i botanik vid Stockholms
högskola och lektor vid Högre allm.
läroverket å Södermalm 1901 samt
var rektor vid Nya elementarskolan
i Stockholm 1914—34. Han har även
undervisat vid flickläroverk och vid
Högre lärarinneseminariet samt
förestått Södermalms arbetarinst. ■— B.
har studerat mikroskopiska
sötvat-tensorganismer, liuvudsakl. grönalger,
och särskilt behandlat grönalgernas
och arkegoniaternas fylogeni. Han har
utgivit läroböcker för skolstadiet i
biologins olika grenar och i kemi, bl. a.
"Lärobok i biologi. 1. Zoologi" (1911;
8:e uppl. 1939), "d:o. 2. Botanik"
(1907; ll:e uppl. 1940) och
"Människokroppen och hygienen" (1930).
Som pedagog har han varit verksam
i frågor rörande lärarutbildningen,
gymnasiets omorganisation,
samskole-väsendet och den naturvetenskapliga
undervisningen i skolorna. — Gift
1899 med Maria Lammfromm. S. L.
Bohm, Vilhelm Eduard,
veterinär, f. 26 juni 1858 i Lund.
Föräldrar : repslagarmästaren Ludvig B. och
Sofia Jäger. — B. avlade
mogenhets-ex. i Lund 1877 och veterinärex. 1881
samt idkade under olika år
medicinska studier (kemi, patologisk
anatomi, histologi, embryologi och
bakteriologi) vid Lunds univ. År 1882
blev han skvadronshästläkare vid
Kronprinsens husarreg. och s. å. vid
Skånska husiarreg., där lian blev
bataljonsveterinär 1888. År 1903 blev
han reg.-veterinär vid Andra Göta ■—
sedermera Smålands — artillerireg.,
Eduard Bohm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
