Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohm, Eduard - Bohm, Gösta - Bohman, Carl Johan - Bohman, Gunnar - Bohman, Johan Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohm
383
Bohman
fick 1907 transport till Kronprinsens
husarreg., erliöll majors
tjänsteställning 1920 och avsked 1921. År 1918
förordnades B. att inom
Arméförvaltningens sjukvårdsstyr. handlägga
vissa ärenden rörande
Fältveterinär-kårens omorganisation. Åren 1885—
1903 var lian stadsveterinär i Lund
ocli 1895—1903 tillika lärare i
veteri-nära ämnen vid Alnarps
lantbruks-och mejeriinjst. Han förordnades 1911
till karantäns- och
exportbesiktnings-veterinär i Malmö, i vilken befattning
han kvarstod till 1928. B. har i
Tyskland studerat slakthus- och
köttbe-siktningsväsende, i Österrike
husdjursskötsel och i Danmark,
Tyskland och Ungern serumbehandling vid
smittosamma husdjurssjukdomar. I
veterinära och lantbruksfacktidskr.
har lian publicerat många avhandl.
och uppsatser inom olika områden av
sitt fack. Särskilt böra framhållas
"Husdjurens viktigaste sjukdomar"
(1902, i "Lantbrukets bok"),
"Veteri-niärväsendet vid franska
expeditionsi-kåren i Marocko 1907 och 190S"
(1911, i Krigsvet. akad:s tidskr.),
"Hästen" (1929, i "Sv. jordbrukets
bok") samt "Bidrag till kännedomen
om hästens uppträdande under
forntiden" (1942). — Gift 1884 med
Thora Isidora Norling. Hdt.
Bohm, Gustaf Adolf (Gösta),
figur- ocli landskapsmålare, f. 17 dec.
1890 i Idenor utanför Hudiksvall.
Föräldrar: fiskaren Nils Gustaf B.
och Inga Kristina Brolund. — B. hade
prövat olika yrken, innan lian fick
tillfälle att på allvar ägna sig åt
konsten. Han tog underofficersex. i
Östersund 1909, var dekorationsmålare
1911—17 och studerade 1920—25 i
Dresden, där han bl. a. mottog
undervisning av prof. B. Guhr. Senare har
han företagit studieresor i Frankrike,
Österrike, Tjeckoslovakien och
Italien. Hans måleri omfattar skilda
motivkretsar från hälsingska och
lappländska landskap till genreartade
porträtt och bilder ur fiskarliv och
industrimiljö. Men vare sig han
målar "Grupp 1936", "Blacksåsberget
med fäbodvallen", "Gästabud för
utstötta", "Hälsingefiskare",
"Kolloss-ning" och "Bessemerblåsning" eller
han avbildar sin hustru med en
blomma i handen ("Marthe och
kaktusblomman"), ger lian uttryck för ett
våldsamt temperament. Färgen var
under hans tidigare period till 1930
tunn och lasyrartad i övervägande
blonda pärlemortoner men liar senare
genom kontakten med hembygden
blivit tyngre och mustigare och läggs
på med slösande hand. Sina finaste
effekter når han i de s. k.
monotyperna, vilken teknik han odlat under
många år, och varom han är så gott
som ensam i sv. måleri. Han liar
deltagit i en rad utställningar såväl i
Sverige som utomlands och utställde
bl. a. i Stockholm 1942. Han är repr.
i Na t. mus., Gävle och Hudiksvalls
mus. — Gift 1927 med Marthe Louise
Kieseberg, f. 1898 i Warnsdorf,
Böhmen. Hon har framträtt med landskap,
stilleben, barnbilder och
blomsterstycken och speciellt ägnat sig åt
miniatyrmåleri. Hon är repr. i Gävle och
Hudiksvalls mus. Bägge makarna
tillhöra konstnärssammanslutningen
"Gävleborgsgruppen". Th. N.
Bohman, CarlJohan, lärare, f.
29 sept. 1816 i Jönköping, † 9 sept.
1882 i Lidingö. Föräldrar:
stads-korporalen Johan B. och Anna
Elisabet Sandberg. — Efter skolstudier i
Jönköping och Växjö inskrevs B. 1835
som student vid Uppsala univ., där
han 1842 blev fil. kand. och s. å. fil.
mag. Det uppges, att docentur i
latinska språket erbjöds honom, men
att lian avböjde av ekonomiska skäl.
I stället följde han sitt hjärtas håg
och sökte inträde på skolbanan. År
1843 blev han lärare vid det av C. O.
Kamiström grundade Stockholms
lyceum och var 1851—68 dess
föreståndare tills, med Otto von Feilitzen
samt från sistn, år ensam
föreståndare. Då skolan 1875, på grund av
växande konkurrens och ekonomiska
svårigheter, sajnmanslogs med
Stockholms ateneum, blev B. lärare vid den
nya skolan, där han stannade till
1880. Genom riksdagsbeslut erhöll
lian sistn. år livstidspension. -—- B.
visade sig tidigt som en god språklig
begåvning, ocli under sina båda
skolår i Växjö blev han därför föremål
för E. Tegnérs livliga intresse. Dennes
uppfattning i pedagogiska ting blev
normgivande för B., som med humana
metoder utförde en förtjänstfull
lärargärning. Han undervisade i latin
och filosofi, stundom även i grekiska,
tyska och modersmålet, och han
förstod alltid att göra undervisningen
lättfattlig, intressant och levande.
Bland barns elever voro bl. a. Carl
Snoilsky, August Strindberg, Georg
Nordensvan, Viktor Balck, Georg von
Rosen, Gustaf Fredrikson, Emil
Hillberg, Ernest Thiel m. fi. sedermera
framstående personligheter. Som
något för den tiden nytt avsåg lyceet att
tillgodose ej blott latinstudiets utan
även realbildningens krav. Under B:s
ledning utvecklades lyceet till en av
våra främsta privatskolor, den första,
som erhöll dimissionsrätt till univ.
(1864). Originell och personlig i sin
undervisning, varmhjärtad och
tolerant som människa var B. en märklig
gestalt i vårt skolväsens historia. —
Gift mied Johanna Margareta
Nordström. S. L.
Carl Johan Bohman. Litografi av C. O.
Cardon 1866.
Bohman, Gunnar Carl,
skådespelare, lutsångare, f. 1 sept. 1882 i
Göteborg. Föräldrar: köpmannen
Carl B. och Olga Borgström,. ■— B.
debuterade i "Lili" i Uppsala 1910
och var 1911—12 engagerad vid Lilla
teatern. Han började som lutsångare
1913 och var 1917—19 ledare för
ka-baret Läderlappen i Stockholm. — B.
är en av våra mest uppskattade
lutsångare och har förutom i Sverige
framträtt även i Norge, Danmark,
Tyskland och 1923—25 i Förenta
staterna. Han liar utgivit diktsamlingen
"Det bor en längtan i hjärterot"
(1928) samt vissamlingarna "Kalle
och Adas visor" (1935) och "Valser
och visor med Kalle och Ada" (1939).
— Gift 1909 med målarinnan Signe
Erikson. P. L.
Bohman, Johan Emil,
skogsman, f. 20 juni 1831 i Stockholm, † 8
okt. 1907 därstädes. Föräldrar:
regementskommissarien Johan Fredrik B.
ocli Emilie Sophia Tallberg. — B. blev
elev vid Brukssocietetens skogsinst.
vid Västsura i Västmanland 1848, var
skogsförvaltare vid bruksegendomar i
Västmanland, elev vid Skogsinst. 1854
—56 och blev extra över jägare i ö.
reviret av Västmanl. län 1856,
skogs-rättare vid Ombergs skogsskola 1860,
föreståndare för Böda skogsskola och
överjägare i Kalmar län 1861,
jägmästare i ölandis revir 1869 samt
erhöll avsked med pension 1892. Han
kvarstod, ehuru tjänstledig, som
föreståndare för Böda skogsskola till
1S97. B. blev hedersled, av Fören. för
skogsvård (Sv. skogsvårdsfören,) 1903.
Han företog en skogsvetenskaplig
studieresa till åtskilliga tyska stater
1861. — B. var en föregångsman på
det skogliga området, framstående
skogsodlare och en av de första i vårt
land, som sökte höja virkets tekniska
egenskaper genom uppkvistning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
