Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boije af Gennäs, ätt - 1. Boije, Nils - 2. Boije, Göran - 3. Boije, Carl Gustaf - 4. Boije, Erich Gustaf - 5. Boije af Gennäs, Hans Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boije af Gennäs
386
Boije af Gennäs
Johan Axel B. (f. 1852, † 1936). Från
majoren Anders B:s yngre son,
kaptenen Göran B. (f. 1732, † 1816),
härstammar den yngre grenen, som
fortlever i Sverige. — På finska
riddarhuset immatrikulerades friherrliga
ätten B. 1818 samt grenar av adliga
ätten B. 1818 och 1857.
1. Boije, Nils Andersson,
ämbetsman, krigare, † i okt. 1568. Föräldrar:
synemannen Anders Karlsson och
Brita Rötkersdotter. — B. var 1523
väpnare och 1530—31 fogde på
Raseborg. Under grevefejden 1534—36 och
Dackefejden 1542—43 hade han olika
uppgifter inom den sv. krigsmakten
och tillhörde kretsen av de mer
förnämliga officerarna. Framemot
1540-talets slut tog han livlig befattning
med krigsförvaltningen i Finland ocli
med de handelspolitiska strävandena
gentemot hansestäderna. I konflikten
mellan Gustav Vasas söner Erik och
Johan ställde han sig på den förres
sida och innehade en befälspost i den
kungliga här, som 1563 tillfångatog
hertig Johan i Åbo. S. å. blev han
häradshövding i Raseborgs län och
torde 1564—65 ha varit ståthållare
på Åbo slott. Därefter ägnade han sig
helt åt kriget med Danmark. Hans
största bragd var erövringen av
Varbergs stad och slott aug.—sept. 1565,
då endast "kvinnfolk, små barn och
gamle män, som till motvärn
oduge-lige voro", skonades. Däremot
misslyckades hans belägring av Bohus
1566, vilket ådrog honom och ännu
mer hans medhjälpare konung Eriks
skarpa klander. B. återvände till
Finland och erbjöds senare
ståthållarskapet över detta land men avsade sig
uppdraget. — Gift omkr. 1538 med
Brita Kristersdotter Horn. T. D.
2. Boije, Göran, krigare,
ämbetsman, † 7 dec. 1617 på Gennäs,
Pojo skn, Nylands län, Finland. Son
till B. 1. — Under Erik XIV hade
B. ett diplomatiskt uppdrag och
deltog i danska kriget som
ryttmästare men är mera känd först
genom sitt deltagande i Johan III:s
krig med Ryssland. B. användes som
befälhavare i Estland och Finland
och besegrade tills, med polackerna
en rysk invasionsarmé vid Wenden
1578. Följ. år blev han närmaste
befälhavare (fältmarskalk) under
Henrik Horn för en armé, som skulle
erövra Narva men misslyckades på
grund av bristfällig utrustning och
sjukdom. Efter Pontus De la Gardies
framgångar förordnades B. till
ståthållare över det erövrade Kexholm
1580 och över Estland 1582. Sedan
lian fått befälet jämväl över Viborg,
Nyslott och Kexholm 1584 och över
krigsfolket i Finland och Estland
1586, stod han som den närmast an-
svarige för skyddet av den ö.
gränsen. En svårighet, som han därvid
alltid hade att kämpa mot, var bristen
på utrustning. Då kriget återupptogs
1590, var han därför ur stånd att
nå något resultat. — Till konflikten
mellan Sigismund och hertig Karl tog
B. ställning definitivt först 1600, då
han fann för gott att erkänna hertig
Karl. B. blev riksråd 1602 men
tjänstgjorde ej i rådet utan användes
fortfarande i de ö. gränslanden, där
han främst organiserade och
övervakade krigsrustningarna och
trupptransporterna till de olika
krigsskådeplatserna. År 1613 förhandlade han
med ryssarna i Viborg om valet av
hertig Karl Filip till rysk tsar. —
Gift 1) med Anna Göransdotter; 2)
med Magdalena Schade. T. D.
3. Boije, Carl Gustaf,
militär, politiker, döpt 12 mars 1697 på
Ryd, S:t Lars skn, östergötl. län,
† 8 aug. 1769 därstädes.
Föräldrar: kaptenen Johan Gustaf B. och
friherrinnan Margareta Sparre. —
B. studerade i Lund, tjänstgjorde i
mecklenburgska och kejserliga
arméerna 1713—20, blev fänrik vid
Östgöta tremänningsreg. sistn. år samt
var kapten och major i
holstein-got-torpsk tjänst 1724—36. I sv.
militärtjänst var lian löjtnant vid Smålands
kavallerireg. 1730—40, blev korpral
vid Livdrabantkåren 1741 och
löjtnant vid Livreg. till häst 1743,
varefter han sistn. år erhöll avsked. —
B. drev på sin gård Ryd utanför
Linköping ett mönsterlantbruk, särskilt
känt för hög åker- och ängskultur samt
fåravel ("Får-Boijen"). Till 1756 års
riksdag inlämnade B. en skrift, som
innehöll en redogörelse över
lanthushållningens olika grenar och anvisade
åtgärder för att upphjälpa dem.
Riksdagen beslöt belöna skriften med
14 000 dlr smt samt utge densamma,
"Den swenska landthushållaren", av
trycket. — På riksdagen 1738—39
uppträdde B. som extrem
hattpolitiker i sekreta utskottet och i mindre
sekreta deputationen. På riksdagen
1740—41 var B. en av de ivrigaste
krigshetsarna. Han övergav
hattpartiet på riksdagen 1760—62, då han i
samverkan med hovpartiet och
mössorna genomdrev C. Fr. Pechlins
uteslutning ur riddarhuset under ett par
riksdagar, därför att denne klandrat
riksråden. — Gift 1721 med
grevinnan Charlotta Susanna Maria
Dorotea Lewenhaupt. T. D.
4. Boije, Erich Gustaf,
politiker, ämbetsman, f. 1702, † 19 jan.
1751 på Degerhov i Skällviks skn,
östergötl. län. Föräldrar: översten
Anders B. och friherrinnan Elsa
Christina, von Liewen. -— B. blev korpral
vid Ostgöta kavallerireg. 1717 och er-
höll löjtnants grad 1733. År 1747 blev
han hov- och överjägmästare i Jönköp.
län. B. handhade vid 1740-talets
riksdagar mössornas partikassa och
verkade som röstvärvare för partiet. Han
var vid 1742—43 och 1746—47 ars
riksdagar medl. av sekreta utskottet,
och vid den förstnämnda satt han
också i den sekreta handels- och
ma-nufakturdeputationen. B. motarbetade
liksom mössorna i gemen sekreta
utskottets alltmer stigande makt och
vände sig även emot sekretessen vid
många ärendens behandling. Han
kritiserade på 1742—43 års riksdag
tillsättandet av ständerkommissionen för
rannsakning över militärbefälet i
finska kriget. Samtidigt påyrkade han,
att det även skulle undersökas, hur
kriget uppkommit. B. uttalade sig
för valet av den danske kronprinsen
till sv. tronföljare men hävdade med
sitt parti, att ansvarsfrågan
rörande kriget borde gå före
tronföljdsfrågan. Såväl vid denna riksdag som
1746—47 verkade B. ivrigt för
åter-inkallandet i rådet av de 1738
licen-tierade riksråden. Jämte andra
mössledare deltog lian i konferenser med
ryske ministern von Korff. — Gift
1722 med Christina Charlotta von
Snoilsky. O. H.
5. Boije af Gennäs, H ans H
en-rik, friherre, ämbetsman, politiker,
döpt 15 april 1716 i Skällviks skn,
östergötl. län, † 2 okt. 1781 på
Högtorp i Södermanland. Bror till B. 4. —
B. blev fänrik vid infanteriet 1740,
löjtnant 1742 och kapten 1747. Sin
politiska bana började han vid 1738
års riksdag som medl. av en ytterst
aggressiv hattfalang. Vid riksdagen
1742—43 blev han ställd inför rätta
för våldsamt uppträdande mot
bondeståndet. Vid följ. riksdag 1746—47
uppträdde B. som mössa, värvade
röster och utdelade ryska pengar. Då
mössorna ledo nederlag, sökte han sig
tillbaka till sitt gamla parti men kom
snart att inta en tvetydig
ställning, då han fortsatte sin förbindelse
med ryske ministern och därvid avgav
rapporter till både svenskar och
ryssar — synbarl. utnyttjande och
bedragande bägge parterna. Han synes ha
varit både spion och provokatör. Än
försökte B. tubba de gamla
mösscheferna att bilda ett nytt ryssvänligt
parti, än verkade han som medl. av
sekreta utskottet för ständernas
fullständiga handlingsfrihet vid valet av
rådsherrar. Efter att ha förmedlat
den ryska guldströmmen fick han
förvaltningen av de franska subsidierna
oim hand. År 1759 blev B.
överstelöjtnant och utnämndes 1761 som
belöning för sina partimeriter till
landshövding över Nylands och Tavastehus
län. I utövandet av detta ämbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
