Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bohnstedt, Theodor Ludvig - Boij, se även Boy - Boij, von Boij, Boy, släkt - 1. Boij, Anders - 2. Boij, Anton von - Boije af Gennäs, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boij
385
Boije af Gennäs
litades även flitigt i offentliga
förtroendeuppdrag och var bl. a. led. av
Södermani. läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott 184S—50
samt ordf. i öster- och
Väster-Bekar-nes hushållningsgille 1852—55. B. var
led. av borgarståndet vid riksdagen
1847—48, adlades vid Karl XV:s
kröning 1860 och deltog som led. av
ridderskapet och adeln i de två sista
ståndsriksdagarna 1862—63 och 1S65
—66. Han ville förbättra kvinnans
ställning och uttalade sig för att flera
levnadsbanor, bl. a. läkarens, skulle
öppnas för kvinnorna. Han blev led.
av Lantbruksakad. 1853. — Gift 1838
med Hilda Vivika Cassel.
Boij, se även Boy.
Boij, v ön B o i j, Boy, ätter,
härstammande från Henrik B., som vid
1600-talets mitt var kommendant på
en fästning i Skottland. Släkten
inkom till Sverige med hans son,
bruksägaren Anders B. (B. 1), vars
äldre son, bruksägaren och assessorn
Anton B. (B. 2), 1676 adlades under
namnet von B. ocli blev far till
kaptenen vid1 Närkes och Värmlands reg.
Anton von B. (f. 1682, † 1734). Med
denne utdog ätten von B. på
svärdssidan. — B. 1 :s yngre son,
häradshövdingen och kommissarien Jakob B. (f.
omkr. 1646), blev farfars farfar till
generallöjtnanten Johan Fredrik B.
(f. 1786, † 1861), som 1818 adlades
enligt 37 § B. F. med namnet Boy och
blev stamfar för den nu levande ätten
med samma namn.
1. Boij, Anders Henriksson,
bruksägare, † jan. 1668, begravd i
Storkyrkan i Stockholm. Föräldrar:
fästningskommendanten Henrik B.
och Elisabet Nisbeth. — B.
utnämndes till rådman i Stockholm 1632 och
synes under de följ. tio åren ha
förvärvat en ansenlig förmögenhet, till en del
genom j ärnexport, som var förbunden
med kreditgivning åt
järnproducenterna. Med en av dessa, faktorn i
Arboga Anders Nilsson, ingick han 1642
kompanjonskap för att rädda
svårrealiserbara fordringar hos honom,
övergav småningom sin handelsaffär
och ägnade sig helt och hållet åt
bruksindustrin. Han tog icke bara
initiativet till att utvidga Nilssons
anläggningar (Snavlunda masugn och
Kårbergs hammare i Örebro län 1638)
utan anlade även nya verk i samma
län: 1640 Karlsdals"bruk, 1642 Laxå
bruk, 1643 Röfors bruk och 1659
Lass-åna bruk. År 1648 utlöste lian Anders
Nilssons änka ur kompanjonskapet.
Som bruksföretagare var B. en av de
driftigaste på 1600-talet. Han erhöll
många offentliga uppdrag; han
bevistade tre riksdagar och utnämndes till
byggnings- och ämbetsborgmästare i
Stockholm 1663. — B. anses som en
Theodor Ludvig Bohnstedt. Marmorbyst av
K. Cauer 1876.
av det sv. järnbrukets pionjärer, och
hans bruk ha tjänat till förebild för
många senare anläggningar. — Gift
1628 med Maria Grootli. S. B.
2. Boij, Anton von, före
adlandet Boij, bruksägare, döpt 11 dec.
1631 i Stockholm, † 1 sept. 1710 på
Stora Lassåna, Ramundeboda skn,
Örebro län. Son till B. 1. — B.
studerade i Uppsala och vid utländska
univ., företog studieresor i Tyskland,
Frankrike och Nederländerna och blev,
sedan han utlöst sina syskon, 1675
ensam ägare till Laxåverken. Han
anlade nya bruk, bl. a. Aspa och Algrena
bruk i Örebro län samt Forsviks bruk
i Västergötland, så att han 1696
förfogade över sex masugnar och nio
hammare samt tillverkade över 5 000
skeppund järn om året. År 1683 hade
han inköpt Lassåna herrgård, där en
ståtlig mangårdsbyggnad med fyra
flyglar blev färdig 1685. I denna gård
besöktes lian ofta av Karl XI, som
visade lionom sin ynnest även genom
åtskilliga rekommendationsskrivelser.
B. koloniserade stora delar av
Tivedens obygder och byggde bl. a.
Ramundeboda kyrka 1686—88. Redan
1676 hade han adlats, och han
erhöll även assessors titel. Under sina
sista levnadsår råkade B. i
penningsvårigheter, då hans förmögenhet
upp-enbarl. icke räckte till att finansiera
hans omfattande företag. Hans två
söner och medarb., Anton och Andreas
von B., synas dessutom ha varit
slö-sare; om den förre berättas, att han
i stor utsträckning använde
familjens förmögenhet på sina
"divertisse-ments". När B. dog, vid nära åttiotvå
års ålder, var lians bo
konkursmässigt, och under långvariga processer
uppdelades det av honom och fadern
målmedvetet uppbyggda
bruksföretaget på flera händer. — Gift 1676 med
Magdalena Coyet. S. R.
Boije af Gennäs, vittutgrenad
fin-ländsk-sv. adelsätt, vars äldste kände
stamfar Karl Mattsson var domare i
Ö. Nyland 1421—60. Hans sonsons
son Anders Karlsson, som 1516 blev
syneman i Borgå skn, ärvde efter
svärfadern, väpnaren Rötker Olofsson
(Djekn), frälsegodsen Gennäs och
Dalkarby i Pojo skn i v. Nyland samt
dennes sköldemärke, tre ankarbojar,
efter vilket han torde ha antagit
släktnamnet Boije. Anders Karlssons
vngre son, lagmannen och fältöversten
Nils Boije (B. 1), blev far till a)
krigsöversten och riksrådet Göran
Boije (B. 2), stamfar för ättens
livländska gren, som immatrikulerades
på livländska riddarhuset bland
fri-lierrarna med B. 2:s sonsons sonson,
ryske generalmajoren och
generalfält-tygmästaren Hugo Eberhardt (Evert)
Gustaf von Boije († efter 1753), och
utslocknade med dennes sonson,
kircli-spielsrichtern friherre Hieronymus
Julius von Boije (f. 1780, † 1850), samt
b) ryttmästaren och lagmannen över
Karelska lagsagan Mårten Boije (†
1596), stamfar för ättens övriga
grenar och far till överstelöjtnanten Erik
Boije (f. 1588, † 1647). — Dennes
äldste son, underjägmästaren i
Finland Erik Boije († 1668), blev farfar
till lanthushållaren och politikern
Carl Gustaf Boije (B. 3) samt dennes
kusiner, bröderna överjägmästaren
Erich Gustaf Boije (B. 4) och
presidenten i Statskontoret, politikern
Hans Henrik B. (B. 5). Den
sistnämnde upphöjdes 1771 i friherrligt
stånd och erhöll 1773 konungens
tillstånd att på sin friherrliga värdighet
adoptera B. 4:s barn. Bland dessa
märkas a) kaptenen friherre Johan
Gustaf B. (f. 1723, † 1785), far till
politikern friherre Ludvig Boye (B.
6), b) majoren friherre Göran B. (f.
1725, † 1785), farfar till godsägaren
på övernäs i Boslagsbro skn,
Stockholms län, friherre Erik Vilhelm B.
(f. 1815, † 1880), med vilken den
friherrliga ätten B. i Sverige utdog på
manssidan, c) majoren friherre Erik
Ernst B. (f. 1727, † 1784), far till
generallöjtnanten friherre Gustaf B.
(B. 7), ocli d) överstelöjtnanten och
landshövdingen friherre Fredrik B.
(f. 1732, † 1809), far till
skriftställaren, överstelöjtnanten friherre Fredrik
Boye af Gennäs (B. 8). —■
överstelöjtnanten Erik Boijes andre son, v.
amiralen Christer B. († 1679), blev
stamfar för den nu i Sverige levande
ätten B. och farfar till majoren
Anders B. (f. 1694, † 1768). Dennes äldre
son, kaptenen Johan Gustaf B. (f.
1723, † 1797), blev stamfar för den
äldre grenen, som utdog på manssidan
med hans sonsons son, rektorn för
Katarina realskola i Stockholm Sten
25 Svenska män ocli kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
