Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bolinder, Jean - 2. Bolinder, Carl - 3. Bolinder, Erik - Bolling, Otto - Bolmeer, Bengt Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolander
394
Bolander
Carl Bolinder. Målning (detalj) av G. von
Rosen 1883.
samt anlade ett litet järngjuteri, en
smideshärd och en ugn för
gelbgjut-ning. Firman, som under namnet J.
& C. G. Bolinders mekaniska verkstad
först sysselsatte endast ett fåtal
arbetare, blev snart en av de största
industrianläggningarna i Sverige.
Tomtutrymmet på Kungsholmen
utvidgades, nya verkstads- och
gjuteri-byggnader uppfördes efter hand, och
nya arbetsmaskiner installerades.
Företaget ombildades 1873 till J. & C. G.
Bolinders mekaniska verkstads ab.
med de bägge bröderna som ledare
och 1,2 mill. kr. i aktiekapital. Bland
firmans tillverkningar må främst
nämnas patenterade köksspislar och
kokkärl av alla slag, kaminer,
byggnadsgjutgods, lokomobiler,
ångmaskiner och ångpannor, kvarnmaskinerier,
fotogenmotorer, sågverks- och
hyvleri-maskiner, cirkelsågar, ångsågar,
turbiner, hydrauliska pressar, pumpar,
liksom maskinerier för
trämassefabriker, pappersbruk, garverier,
stenhug-gerier samt verktygsmaskiner. Som
tillverkare av konstgjutgods och
gjutjärnsmöbler intog verkstaden en
ledande ställning i landet på
1870—90-talen. Vid in- och utländska
industriutställningar ha en mängd pris
tilldelats verkstaden.
Tillverkningsvärdet uppgick vid B:s död till omkr. 2
mill. kr. per år. I mer än femtio år
var B. knuten till firman, och hans
tekniska kunskaper, stora
affärsbegåvning och okuvliga energi ha
största förtjänsten av dess
utveckling. Genom att sprida kännedom om
utländska arbetsmetoder och använda
moderna maskiner gjorde B. en viktig
insats särskilt för den sv.
träförädlingsindustrins uppsving. Han hade
efter studieresan i utlandet infört de
första moderna
träbearbetningsmaski-nerna till Sverige. Från B:s verkstad
utgingo och uppsattes de flesta såg-
verken i Norden vid 1800-talets slut
och 1900-talets början. — B. var även
verksam led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1863—93 (högerman) och
blev led. av Lantbruksakad. 1856 samt
av Vet. akad. 1858. B. lät på
1870-talet efter ritningar av H. Zettervall
uppföra det s. k. "Bolinderska huset"
i Stockholm, sedan 1889 ett annex till
Grand Hotel. — Gift 1857 med Selma
Kristina Hildegard Hasselquist.
(S. B.)
2. Bolinder, Carl Gerhard,
industriman, f. 24 sept. 1818 i Vaksala
skn, Uppsala län, † 21 maj 1892 i
Stockholm. Bror till B. 1. — B. blev
1837 elev vid Samuel Owens verkstad i
Stockholm, kom 1838 till Motala som
Jernkontorets stipendiat och blev
därefter verkmästare vid Kockums
mekaniska verkstad i Malmö. Han åtföljde
brodern Jean B. (B. 1) på dennes resa
till England och Skottland, där han
praktiserade 1841—43, deltog 1S45 i
grundandet av J. & C. G. Bolinders
mekaniska verkstad, sedermera J. &
C. G. Bolinders mekaniska verkstads
ab., och var där verkstadschef till sin
död. Som arbetsledare och organisatör
medverkade B. i hög grad till
verkstadens framgång och utveckling,
konstruerade själv en mängd
arbetsmaskiner, kompletterade
maskinutrustningen och införde modern drift
i såväl verkstad som gjuteri. Han var
själv en framstående
maskinkonstruktör. Hans kraftfulla,
ordningsälskan-de och redbara väsen gjorde honom
till en utmärkt arbetsledare, som
genom varm välvilja i patriarkalisk
anda vann sina underlydandes
aktning och förtroende. — Gift 1861 med
Zelma Margareta Maria Beckman.
(S. B.)
3. Bolinder, Erik August,
industriman, f. 31 aug. 1863 i Stockholm,
† 31 dec. 1930 därstädes. Son till
B. 2. — B. studerade vid Chalmers
tekn. inst. i Göteborg samt vid univ. i
Zurich och praktiserade därefter några
år vid olika större mekaniska
verkstäder i England och Förenta staterna.
Efter hemkomsten 1S88 inträdde han
i sin fars och farbrors företag, J. &
C. G. Bolinders mekaniska verkstads
ab., där han var verkst. dir. 1888—■
1930. Firman hade redan då vunnit en
framskjuten plats inom Sveriges
exportindustri under ledning av den
äldre generationen, som lagt den
solida grund, på vilken B. kunde
uppbygga en fabriksrörelse av
världsbetydelse. När 1894
motorfabrikatio-nen startades, lyckades B. leda
utvecklingen av bolindermotorn
därhän, att den blev prototypen för
fartygsmotorer av alla slag. Under B:s
ledning byggde verkstaden motorer
på sammanlagt över en mill. hkr. En
Erik Bolinder.
särskilt viktig insats gjorde B. under
1920-talet genom att främja
fabrikationen av lättviktsoljemotorer. Han
ägnade sitt intresse även åt
företagets äldre tillverkningar samt
utvidgade och moderniserade
fabrikationen av t. ex. sågverks- och
hyvleri-maskiner, spislar och andra
gjutgods-artiklar. B. åstadkom genom klarsynt
och energisk administration, stor
arbetsförmåga och ett ofelbart omdöme
i tekniska frågor företagets i hög
grad organiska expansion. Han var en
av märkesmännen inom Sveriges
verkstadsindustri. Han var led. av
överstyr. för Sveriges verkstadsfören. och
fullmäktig i Stockholms fabriksfören.
—- Gift 1890 med Nellie Delcomyn.
— Litt.: M. Jansson, "Det sv.
näringslivets utveckling under åren
1859—1929" (Sveriges
handelskalender 1929). (S. B.)
Bolling, Jolian Otto, präst, f. 29
nov. 1879 i Bredared, Älvsb. län.
Föräldrar: lantbrukaren Gustav Olsson
och Carolina Johansson. — B. blev
fil. kand. i Lund 1900, avlade
teoretisk teologisk ex. 1902 och
prästvigdes 1903. Han var reservpastor vid
Dalreg. 1905—11, brukspredikant vid
Borlänge-Domnarvet 1906—17, rektor
vid Borlänge samskola 1908—14 och
blev tf. kyrkoherde i Stora Tuna 1917
(ord. 1921) samt kontraktsprost 1920.
Han blev led. av Västerås stiftsråd
1919, ordf. i styr. för Dalarnas
folkhögskola 1922, e. o. hovpredikant
1926, inspektor för Falu
folkskoleseminarium 1927 samt presiderade vid
Västerås stifts prästmöte 1931. Han
tillhör Västerås domkapitel sedan
1938 och var led. av kyrkomötet s. å.
B. har bl. a. publicerat "Svenskt
fromhetsliv av idag" (1931). — Gift
1934 med Alva Annikas. T. D.
Bolmeer, Bengt Magnus,
universitetslärare, f. 16 jan. 1785 i Vitta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
