Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Brahe, Gustaf - 4. Brahe, Magnus - 5. Brahe, Abraham - 6. Brahe, Ebba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahe
434
Brahe
Magnus Brahe. Målning (detalj) av okänd
konstnär 1624.
I början var han anförare för en del
av hären. Han begav sig efter
konungens nederlag till Polen, där han som
polsk fältmarskalk kom att inta en
framskjuten ställning. Hans livsöde
har litterärt behandlats av G. H.
Mellin i novellen "Blomman på
Kinnekulle". — Ogift. O. H.
4. Brahe, Magnus, greve,
riksdrots, f. 25 sept. 1564 på Tynnelsö,
överselö skn, Södermani. län, † 3
mars 1633 i Stockholm. Bror till B. 2
och B. 3. — B:s uppfostran
avslutades med den vanliga studieresan på
kontinenten. År 1583 deltog han i den
sv. beskickningen till England och
Skottland, 1590—94 var han
kammarherre hos Sigismund, 1597 blev han
under hertig Karls frånvaro
hövits-man över Arboga stad och en del av
Bergslagen samt 1598
underhandlare åt hertig Karl efter slaget vid
Stångebro. Året därpå blev lian
lagman i Uppland och Norrland (från
lagmansdömet i Norrland måste lian
avstå 1611 till förmån för Axel
Oxenstierna). Efter att ha beseglat sitt
ställningstagande i politiken genom
att sitta som domare vid
Linköpings blodbad fick lian med sin bror
Abraham B. (B. 5) dela det mesta av
morbrodern Olof Gustafsson
Stenbocks förbrutna gods (1600). Strax
efteråt fick han som ättens huvudman
överta grevskapet Visingsborg efter
sin äldre bror Erik B. (B. 2), som
flytt ur landet, och slutl. vann han
av samma skäl 1620 del i brodern
Gustaf B:s (B. 3) egendomar. Sina
stora besittningar lyckades han även
utvidga genom förläningar, köp och
byten, särskilt omkring grevskapet.
B. var till sin läggning mer
storgodsägare än politiker. Senast 1602
blev han riksråd, 1605 var han medl.
av den tf. regeringen under Karl
IX :s vistelse i fält, 1607 blev han
riksmarsk, 1611 riksdrots, 1612
landshövding i Småland, 1614 president
i Svea hovrätt (från dess
bildande), och från 1621 var han medl. av
de tf. regeringarna under konungens
frånvaro. Sina ämbeten, särskilt
riksmarsk- och riksdrotsvärdigheterna,
uppfattade B. mindre som bestämt
avgränsade förvaltningsuppdrag än
som hovtjänster, tillkommande
honom i egenskap av den förnämste
adelsmannen i Sverige och
innebärande förpliktelsen att i största
allmänhet bistå kungen. Särskilt
betydelsefull var hans verksamhet vid
försvaret mot den danska här, som 1612
trängde in i Småland. —■ Gift 1) 1594
med grevinnan Brita Stensdotter
Lewenhaupt, ‡ 1611; 2) 1618 med
friherrinnan Elena Bielke. T. D.
5. Brahe, Abraham, greve,
riksråd, f. 25 mars 1569 på Rydboholm,
Ö. Ryds skn, Stockholms län, † 16
Abraham Brahe. Gipsbyst av okänd
konstnär.
mars 1630 därstädes. Bror till B. 2,
B. 3 och B. 4. — B. åtnjöt privat
undervisning och gjorde därefter en
studieresa till utlandet. Han slöt sig till
Sigismund 1598 och följde denne till
Sverige. Efter slaget vid Stångebro
gjorde B. fullständig avbön inför
hertig Karl och hade därmed definitivt
slutit sig till det parti, som skulle
segra. År 1600 tillhörde B.
blodsdomstolen i Linköping. Sitt första stora
uppdrag fick han s. å. som
ståthållare över Norrland under Karl IX :s
fälttåg. Han försökte i den
ställningen bryta den traditionella direkta
förbindelsen mellan fogdarna och
centralmyndigheterna och hävda sig som
laglig mellaninstans. Huvudsakl.
arbetade han för att förse fälthären med
manskap och förråd. År 1602 blev B.
hovråd (senare antagl. utan särskild
utnämning riksråd) och lagman i
Västmanland och Dalarna. År 1605
blev han medl. av regeringen under
konungens livländska fälttåg, 1614
hovrättsråd och var 1621, 1622 och
från 1625 medl. av de tf.
regeringarna under konungens vistelse i fält.
Det största intresset ägnade B. åt
sina egendomar, som han skötte med
patriarkalisk stränghet och med stor
framgång. Mest vistades lian på
Rydboholm och Dimbo, det senare i
Västergötland. Hans
dagboksanteckningar, "Tidebok", ha tryckts tre gånger,
senast av C. M. Stenbock och R.
Stenbock 1920. Där berättar lian bl. a. om
hur han enleverade sin blivande
gemål, riksdrotsens dotter, då hennes
far inte kunde bestämma sig för att
godta honom som friare. — Gift 1599
med friherrinnan Elsa Gyllenstierna
af Lundholm. T. D.
6. Brahe, Ebba, grevinna, f. 16
mars 1596 på Lerjeholm, Angereds skn,
Älvsb. län, † 5 jan. 1674 i Stockholm.
Dotter till B. 4 i hans första gifte. —
B. blev 1611 hovfröken hos
änkedrottning Kristina och väckte genom sin
skönhet stort uppseende vid hovet samt
blev snart föremål för Gustav Adolfs
hastigt uppflammande lidelse. Deras
kärleksförhållande liar omspunnits
med ett romantiskt skimmer och varit
föremål för många framställningar.
Gustav Adolf vann snart B:s
genkärlek, och då han blivit kung, anhöll
han 1613 om hennes hand.
Änkedrottningen motarbetade dock ivrigt detta
giftermål och visade B. öppet sitt
ogillande. Hon överflyttade henne
1614 som hovfröken till
änkedrottning Katarina (Stenbock). Gustav
Adolf sökte trösta henne med
försäkringar om sin trohet, skickade
henne med en kammarherre brev och
presenter, kallade henne "hiärtans
alldrakiäraste fränkia" och sände
som minne en förgätmigej. En
längre skilsmässa och övertalningar fingo
emellertid kungen att avstå frän
tanken på äktenskap med B., och hon
gifte sig 1618 med riksmarsken greve
Ebba Brahe. Miniatyr av okänd konstnär
(Skokloster).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
