Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bredberg, Bengt Gustaf - Bredberg, släkt - 1. Bredberg, Henrik - 2. Bredberg, Wilhelmina (Mina), målarinna, se Carlson - 1. Bredberg, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bredberg
458
Bredberg
Bengt Gustaf Bredberg- Teckning (detalj)
av Maria Röhl 1835 (Kungliga biblioteket).
Bredberg, Bengt Gustaf,
kemist, metallurg, f. 6 juni 1797 på
TJnderås vid Göteborg, † 4 dec. 1873 i
Valdemarsvik. Föräldrar:
grosshandlaren Olof B. och Johanna Maria
Santesson. —- B. blev student i
Uppsala 1810, avlade där hovrättsex.
1815 och bergsex. 1816, blev
auskultant i Bergskollegium sistn. år,
bergs-värdie i Sala 1819 och erhöll
bergmästares titel 1S24. Han var lärare
vid Falu bergsskola 1824—30,
disponent vid Krokfors 1832—37,
bergmästare i Nya Kopparbergs distrikt
1836—49 och ledde smältningen vid
Åtvidabergs kopparverk 1844—49.
Han inköpte under 1840-talet
Valdemarsviks kopparverk och Fångö
gruva, på vilka han förlorade sin
förmögenhet. Han blev led. av Vet.
akad. 1842. -— B. var en märkesman
inom kemin och metallurgin och
ägnade sitt huvudintresse åt
utvinnandet av silver, koppar och nickel ur sv.
malmer. Han visade, att förlusten i
metallhalt vid silverframställning,
såväl i Sverige som i utlandet, uppgick
till 60—66 %, ocli genom
förbättringar i metoderna lyckades han öka
utbytet med 23 %. Hans undersökningar
däröver voro de första i sitt slag ocli
publicerades i avhandl. "Om
aftersor-tering" (1827>, som hör till de
klassiska. Hans insatser för
kopparhanteringen voro betydelsefulla, och genom
förbättrade smältningsprocesser och
minskad kolförbrukning samt genom
tillvaratagande av svavelmineralen i
slaggvarpen lyckades han nästan
tredubbla tillverkningen vid Åtvidaberg.
Av vikt var B:s medverkan under
1850- och 1860-talen vid de
bergsvetenskapliga undersökningar, genom
vilka J. L. Aschan möjliggjorde
nickelframställningen vid- Kleva, samt
hans reorganisation av
koppartillverkningen vid Gustafs och Carlsbergs
kopparverk. B. utgav "Metallurgiska
anteckningar" (1863—69), som
innehålla forskningar och rön rörande de
ädla metallerna samt koppar, bly,
tenn och nickel. — Gift 1826 med
Carolina Jaedbina Blix. — Litt.:
biografi av C. A. H. Sjögren i Vet.
akad:s lefnadsteckn., bd 2 (1878—
85). S. L.
Bredberg- Släktens äldste kände
medl. var bonden Nils Nilsson i
Bredbyn, Njurunda skn, Västernorrl. län,
vars son Jonas, kyrkoherde i
Ljustorps pastorat i Härnösands stift (f.
1707, † 1774), antog namnet B. Denne
blev farfar till justitierådet Erik
Wilhelm B. (f. 1787, † 1869), vars son
var statsrådet Henrik Wilhelm B. (B.
1). Dennes dotter Mina B.,
porträttmålarinna (B. 2), var gift med
kanslirådet Georg Carlson (se Carlson,
släkt från Fågelås).
1. Bredberg, Henri]c Wilhelm,
ämbetsman, f. 15 april 1819 i
Stockholm, † 10 dec. 1877 därstädes.
Föräldrar: justitierådet Erik WilhelmB. och
Hedvig Kristina Pfeffer. — B. blev
student 1837 och jur. kand. 1843 i
Uppsala. Efter anställning vid clika
ämbetsverk, Svea hovrätt och
Justitierevisionen blev han 1856
expeditionschef i Finansdep., 1858
proto-kollssekr. i
Justitierevisionsexpedi-tionen och 1860 konsultativt
statsråd samt var 1866 och 1867 tf. chef
för Finansdep. och 1874 för
Justitie-dep. B. tog avsked från
statsrådsämbetet 1874 och blev president i
Kammarrätten s. å. samt var 1874—
75 ordf. i löneregleringskommittén.
Han var led. av talrika direktioner
och kommittéer. — B. kom icke att
spela någon politisk roll och ägnade
sig liuvudsakl. åt administrativa och
juridiska göromål. Han ägde starka
litterära intressen och anlitades ofta
för officiösa artiklar i pressen. Han
lär även ha författat eller överarbetat
de flesta av Karl XV :s trontal. Efter
Henrik Bredberg.
Ernst Bredberg.
hans död utgavs (1879) en samling
dikter "Fallfrukt plockad i min
poetiska täppa och inlagd". — Gift 1855
med Josefina Lovisa Smerling. G. U.
2. Bredberg, Wilhelmina (Mina),
målarinna, se Carlson.
1. Bredberg, Ernst, arméofficer,
idrottsledare, f. 15 jan. 1877 i
Jönköping. Föräldrar: bagarmästaren
Anders Petter Johansson-B. och Emma
Svensson. — B. valde efter
mogenhetsex. först den militära banan och
blev underlöjtnant vid Jönköpings
reg. 1899 samt tog därefter
intenden-turex. 1904. År 1905 blev han
intendent vid Intendenturkåren, 1915
kapten, 1919 major och 1936
överstelöjtnant; åren 1917-—19 var B. lärare vid
Krigshögskolan samt 1915—19 sekr. i
krigsmaterielkommissionen. År 1920,
då lian lämnat den aktiva tjänsten,
blev han direktörsassistent vid Ing.
vet. akad. och har dessutom bl. a.
verkat som inspektör för Sveriges
hantverksorganisations yrkesutbildningsverksamhet sedan 1929. -—- B., som
aktivt utövat flera idrotter, främst
rodd, har inom detta område gjort sina
viktigaste insatser som ledare. Åren
1908—16 var han v. ordf. i
Fredriks-hofs idrottsfören. och 1912—13 led. av
Stockholms idrottsförb:s styr. samt
tillhör sedan 1920 Sv. gymnastik- och
idrottsfören:nas riksförb:s överstyr.,
i vars förvaltningsutskott lian var
ordf. 1921—40. År 1940 utsågs han
till riksförb:s v. ordf. B. är även
sedan 1924 led. av Sveriges olympiska
kommitté samt av Stadionstyr. och
direktionen för Gymnastiska
central-inst. sedan 1925 resp. 1935. — B. har
under sin långa verksamhet som en av
den sv. idrottsrörelsens ledande
administratörer vunnit allm.
erkännande för skicklighet, ansvarskänsla och
rättrådighet. — Gift 1905 med Ottilia
Sandberg. G. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
