Bring 468 von Brinkman slags öfversättning af Dantes Divina Commedia". — B. hyste ett levande intresse för musik och var vid sekelskiftet den sammanhållande kraften i Uppsalas musikliv. Han överförde även texterna till tre av Mozarts operor till svenska. B:s sista verk, "Svenskt ordförråd, ordnat i begreppsklasser" (1930), utgavs med understöd av Sv. akad. och Längmans-ka fonden. — Gift 1876 med Lydia Maria Widman. G. A. 7. Bring, Johan Magnus Fredrik Theophil, präst, f. 1 jan. 1863 i Stockholm, † 13 nov. 1925 i Linköping. Son till B. 5. — B. avlade mogenlietsex. i Stockholm 1880, blev fil. kand. i Uppsala 1884, avlade dimis-sionsex. 1886 ocli prästvigdes 1887. Efter flera prästerliga förordnanden blev B. komminister i Sala 1893 och stannade där till 1902, då lian förordnades till assistent vid teologiska fakulteten i Uppsala, där lian från 1907 även tjänstgjorde som domkyrkoadjunkt. Han utnämndes 1911 till domprost i Linköping och blev 1917 teol. dr i Uppsala. — Som assistent vid teologiska fakulteten i Uppsala handledde B. flera årg. blivande präster i deras liomiletiska och kateke-tiska övningar. Han lärde dem predika klart och på ett för samtidens människor begripligt språk. Som präst gjorde han sig känd och aktad för gedigna egenskaper. Han anlitades i många förtroendeuppdrag i kyrkliga och kommunala styr. och nämnder. Särskilt intresserad var lian av de unga och kyrkans arbete bland dem. Han var ordf. i Linköpings stifts ungdomsförb. 1911—25. Vid Linköpings stifts prästmöte 1920 var han preses ocli framlade därvid en mycket uppmärksammad avhandl. om konfirmandundervisningen. Vidare var han en verksam led. av kommittén för revision av Sv. kyrkans evangeliebok Samuel Bring. 1919—20. Förutom sin prästmötes-avhandl. utgav B. ett flertal smärre skrifter och predikosamlingar. Därjämte redigerade han 1905—10 Sv. kyrkotidn. —- Gift 1889 med Kerstin Edling. E. B—n. 8. Bring, Samuel Ebbe, historiker, biblioteksman, f. 25 sept. 1879 i Vinslövs skn, Kristianst. län. Föräldrar: kronolänsmannen Ebbe Lars B. och Clara Dorotea Bergman. Brorson till B. 4 och B. 5. — B. blev student i Kristianstad 1898, fil. kand. 1901, fil. lic. 1908 och fiL dr 1912, allt i Lund. Efter att bl. a. ha tjänstgjort som e. o. amanuens vid Lunds univ.-bibl. 1902—08, vid univ:s konstmus. 1903—07 och vid K. bibi. 1908—09 utnämndes han till andre bibliotekarie vid K. bibi. 1909 och blev 1914 förste bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibl. Som sådan har han förestått den utländska bokavd., där han handlagt inköpsfrågor och haft att rekonstruera och utveckla bibl:s utländska bytesförbindelser. Han har dessutom varit mycket produktiv som förf. på det historiska, ekonomiskt-historiska och bibliografiska området. Karl Xll-forskningen har han riktat med ett stort antal smärre undersökningar och aktpublikationer, varjämte han varit utgivare av det stora verket "Karl XII. Till 200-årsdagen av hans död" (1918). Han har vidare redigerat minnesskrifterna "Magnus Stenbock" (1910) och "Christopher Polhem" (1911), den senare med biografi över Polhem av utgivaren. Sveriges kanalhistoria liar han skildrat i "Trollhätte kanals historia till 1844" (1911, drsavhandl.) med dess fortsättning "Trollhätte kanal 1844 —1904" (1916); bägge ingå i det av B. redigerade verket "Trollhättan, dess kanal- ocli kraftverk" (1911— 16). Han har delvis författat "Göta kanals historia" (1922—30), vilket redigerats av honom, och "Södertälje kanals historia till år 1819" (1924). Värdefulla bidrag till Sveriges inre historia har han även gett i flera historiker över olika institutioner, bl. a. "Uppsala läns kungl, hushållningssällskap 1815—1915" (1 -—2, 1915—16), och industrier, bl. a. "Bidrag till Stockholms bryggeriers historia" (1—4, 1930—39). Bland B:s bibliografiska arbeten må särskilt framhållas "Karl XII: s-bibliografi för åren 1901—1910" (i Karolinska förb:s årsbok 1911). Han ombesörjde vidare den sv. uppl. (1—2, 1924—31) av Svend Dahls "Bibliotekshandbok", i mycket ett självständigt verk, vars bibliografiska partier äro särskilt rikhaltiga. På initiativ av Sven Tunberg har B. utarbetat en "Bibliogra-fisk handbok till Sveriges historia" (1934), i första hand avsedd att användas vid undervisningen i historia vid univ. och högskolor. Handboken är icke blott bibliografisk utan även kritiskt resonerande. I arbetet "C. G. Warmholtz' och Louis de Geers bibliotek på Christineholm" (1941) har B. lämnat en utförlig redogörelse för den förstnämndes "Bibliotheca histo-rica Sveo-Gothica". Tills, med Sven Tunberg har B. redigerat Norstedts världshistoria (1926—37). — Gift 1910 med Märta Leijonmarck. G. U. 9. Bring, Anders Ebbe Ragnar, teolog, f. 10 juli 1895 i Skara. Föräldrar: konsistorienotarien Gustaf B. och Hilma Olbers. Sonson till B. 3. — B. blev fil. kand. i Uppsala 1917, teol. kand. i Lund 1923, teol. lic. 1926, förordnades till docent i systematisk teologi 1929 och promoverades till teol. dr i Lund 1930. År 1929 kallades han att uppehålla professuren i systematisk teologi vid Åbo akad. (ord. prof. 1933). Till prof. i systematisk teologi i Lund utnämndes han 1934. — I den teologiska förnyelse, som särskilt haft sitt ursprung i den lundensiska fakulteten, har B. tagit verksam del. Han har fullföljt och självständigt utformat G. Auléns och A. Nygrens teologiska intentioner. Bland hans skrifter må nämnas "Dualismen hos Luther" (1929), "Den svenska lutherforskningen under de sista tre decennierna i dess samband med den systematiska teologien" (1931), "Förhållandet mellan tro och gärningar inom luthersk teologi" (1933), "Till frågan om den systematiska teologiens uppgift" (1933),"Teologi och religion" (1937) och "Wie ist nicht-metaphysische Philosophie möglich?" (i Humanist, vet.-samfun1-dets årsberätt. 1939—40). Sedan 1937 har B. varit redaktör för Sv. teologisk kvartalskrift. — Gift 1930 med fil. mag. Ella Herner. D. L. Brinkman, von, ätt, enligt traditionen härstammande från Österrike. Ättens äldste med visshet kände stamfar, den i Ostfriesland födde majoren i tysk kejserlig tjänst Anton Henrik von B., blev farfar till Anton Henrik von B. (f. 1690, † 1745), som var page lios hertigen av Holstein-Gottorp, 1712 gick i sv. tjänst och slutl. var hovkvartermästare med majors titel. En äldre son till honom, sekr. Hans Gustaf von B. (f. 1728, † 1816), blev far till diplomaten Carl Gustaf von B. (se nedan), som 1808 adlades och 1835 upphöjdes i friherr-ligt stånd enligt 37 § E. F. Med honom utdog ätten von B. — En yngre son till majoren Anton Henrik von B., liovjunkaren Edvard Henrik von B. (f. 1736, † 1773), blev far till politikern, landshövdingen i Blek. län