Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Brisman, Sven - Broady, Oscar - Broberg, Carl - Broberg, Johan - Brock, Alfred - Brock, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broady
471
Broek
arna i Båstad. Han har även
publicerat ett flertal artiklar om golf i sv.,
engelska och amerikanska
fackpublikationer. — Gift 1906 med Ester
Carlberg. W. L.
Broady [brå’di], Knut Oscar,
tidigare Brundin, predikant, f. 28 maj
1832 i Uppsala, † 13 mars 1922 i
Stockholm. Föräldrar: salpeters judaren
Jan Erik Brundin och Anna
Pehrs-dotter. — Efter en kortare tids
tjänstgöring som underofficer i sv. flottan
emigrerade B. 1854 till Förenta
staterna. Där utbytte lian namnet
Brundin mot B. ocli anslöt sig till
baptistsamfundet. Från våren 1855
studerade han vid Madison univ. (nu Colgate)
i staten New York, där han
graduerades 1861 och blev teol. dr 1877 samt
jur. dr 1916. — Under det
amerikanska inbördeskriget kämpade B. i
nordstaternas armé, där han från att ha
varit kapten för ett studentkompani
(1S61) steg till överste och brigadchef
(1864). Han deltog i 35 drabbningar,
bl. a. i den vid Gottysburg, och blev
sårad i slaget vid Beams station (1864).
B: s bana blev dock icke militärens utan
skolmannens och predikantens. Efter
att ett par år ha verkat ss. pastor i en
baptistförs. i Ilion återvände B. till
Sverige 1866 och blev s. å. rektor för
baptisternas nyöppnade
predikantskola, Betelseminariet, i Stockholm.
Denna befattning innehade B. till 1906.
Som lärare vid seminariet kvarstod
han ännu till kort före sin död. B.
utövade under sin länga tid som lärare
ett stort inflytande på det religiösa
livet i vårt land genom de skaror av
unga män, som i Betelseminariet fingo
sin fostran och sedan gingo ut som
predikanter. B. uppträdde därjämte
flitigt som predikant, dels i Stockholm
och dels i olika delar av landet. Han
var en av sin tids mest
uppmärksammade väckelsepredikanter, och flera
tusen grepos av hans förkunnelse.
Den teologi, som B. företrädde, var
enkel och inriktad på det praktiska
fromlietslivet. Systematisering och
dogmatiska distinktioner intresserade
honom föga, och lian ogillade, att
baptistsamfundet formulerade någon
trosbekännelse. Hans modifierade
bibli-cism kom i förening med hans
amerikanska skolning att bli roten till
den antiklerikala och
antisakramen-tala åskådning, som kännetecknade
hans teologiska undervisning. — Inom
baptistsamfundet var B. anlitad i ett
flertal styr. och kommittéer. Han
deltog även livligt i nykterhetsarbetet
och förfäktade tidigt förbudstanken.
B. företog missionsresor till Förenta
staterna, England, Finland och Norge.
En samling predikningar av B., "Ax
från ett 50-årigt arbetsfält", utgavs
1916. — Gift 1) 1854 med Charlotta
Kloppman, † s. å.; 2) 1S61 med Emily
Westnedge. — Litt.: N. J.
Nordström, "K. O. B. En levnadsteckning"
(1922). N. B.
Broberg, Carl August,
ämbetsman, f. 30 juni 1880 i Aspeboda skn,
Kopparb. län. Föräldrar: gästgivaren
Anders Wilhelm B. och Matilda
Å-mark. — B., som avlade mogenhetsex.
1898 och blev jur. utr. kand. i Uppsala
1903, är, efter utbildning och praktik
hos domare och i länsstyr., sedan
1913 byråchef i Pensionsstyr., där han
varit generaldir: s ställföreträdare
1933—36 och sedan 1940. Han liar
verkat som fullmäktig för
pensionsförsäkringsfonden 1916—19, 1933—
36 och sedan 1940, varit ordf. i styr.
för Stockholms läns offentliga
arbetsförmedling 1929—35, led. i 1917 års
tuberkulosutredningskommitté samt
gjort viktiga insatser ss. sakkunnig i
Socialdep. för utredningar ang.
Pensionsstyr : s invaliditetsförebyggande
verksamhet. Han var vidare led. av
Djursholms stadsfullmäktige 1923—
31 (ordf. 1927—31) samt är
överförmyndare i Djursholm sedan 1933. B.
är v. ordf. i Sv. fören. för folkbad. —
Gift 1909 med Maja örtenholm. R. A.
Broberg, Johan Valentin,
läkare, f. 14 febr. 1825 i Stockholm,
† 28 aug. 1887 därstädes. Föräldrar:
sidenkramhandlaren Johan B. och
Sofia Eleonora Körner. — B. blev
student 1844, fil. kand. 1851 och fil.
dr 1854 (på en avhandl. "Om pesten
i Stockholm 1710")-, allt vid Uppsala
univ. År 1851 började han studera
anatomi vid Karol. inst. samt blev kir.
kand. 1855 och kir. mag. 1861. Efter
olika läkarförordnanden utnämndes
lian 1855 till bibliotekarie vid Karol.
inst. Vid sidan av denna
befattning var han protokollförare och
sekr. vid inst. 1856—64, föreläste i
medicinens historia 1856—74 och
tjänstgjorde som bitr. läkare vid
Gymnastiskt-ortopediska inst. 1857—
79. B. utnämndes 1879 till med.
he-dersdr vid Köpenhamns univ. — Som
medicinalhistoriker har B. med
lärdom och stilistisk begåvning
avhandlat vitt skilda ämnen: animal
magnetism och 1700-talsmysticism, sv.
folkmedicins vidskepelser, romarnas
sjukvård m. m. Till Köpenhamns
univ:s fyrahundraårsfest 1879 utgav
B. ärkebiskop Olaus Martinis "Läkiare
book", försedd med inledning och
värdefulla kommentarer. — Ogift. S. L.
Broek, Alfred,
instrumentmakare, f. 15 april 1876 i Svedala,
Malmöh. län, † 16 nov. 1935 i
Stockholm. Föräldrar: instrumentmakaren
Nils Nilsson och Elise Persson. — B.
praktiserade hos fadern först i
Svedala, sedan i Malmö. Han studerade
i Markneukirchen i Sachsen 1900 och
Oscar Broady.
flyttade s. å. till Stockholm, där han
öppnade egen verkstad vid
Jakobsbergsgatan. Urspr, framstående
fiolbyggare kom han genom reparationer
av gamla mästares instrument att
intressera sig för lutbyggnad och
förfärdigade 1901 sin första luta. Från
1908 tillverkade lian endast lutor. I
den 12-strängade Brocklutan bragte
lian småningom till fulländning den
av M. P. Kraft skapade och av L.
Mollenberg ytterligare utvecklade sv.
teorben. B:s lutor stå internat,
oupp-hunna i fråga om konstnärligt och i
minsta detalj samvetsgrant och solitt
utförande, stor ton, klangskönhet och
korrekt mensur. De funno väg till de
flesta europeiska länder, Förenta
staterna, Palestina och Ostindien och ha
i utomordentligt hög grad bidragit
till lutsångens renässans här i
Sverige. Inalles tillverkade B. 738
numrerade 6-, 8-, 10- och 12-strängade
lutor och 155 andra instrument:
fioler, gitarrer, dörrcittror och
miniatyrinstrument. Han var hovkapellets ocli
Musikhist. mus:s ständige reparatör
och en bland grundarna av det
sistnämnda samt en ansedd, ofta anlitad
kännare och värderare av gamla
berömda fiol- och lutbyggares arbeten.
B. liar arrangerat ett stort antal
sånger för luta. År 1925 erhöll lian
titeln k. hovinstrumentmakare, som
ej utdelats sedan 1780. — Gift 1908
med Thyra Elisabeth (Lilly)
Sand-qvist. J. S.
Broek, Fritz Pär Hansson,
nationalekonom, f. 18 jan. 1877 i
Landskrona. Föräldrar: köpmannen Fritz
Hansson och Rosina Barck. — B. avlade
mogenhetsex. i Lund 1896, blev jur.
utr. kand. där 1901, studerade i
Berlin 1902—03, blev jur. lic. och jur. dr
i Uppsala 1909, docent i
nationalekonomi där s. å. och i Lund 1910,
tjänstgjorde flera gånger ss. tf. prof. i
nationalekonomi, sociologi och finans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
