Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brinkman, Carl Gustaf von - Brising, Harald - Brisman, släkt - 1. Brisman, Sven - 2. Brisman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brising
470
Brisman
Harald Brising.
tidsödande allm. tjänst. Han blev
kammarherre 1810, var tf. hovkansler
1811, 1813—14 och 1815, led. av bl. a.
uppfostringskommittén 1812—17 och
av rikets allm. ärenders beredning
1813—40. B. adlades 1808, blev
friherre 1835, invaldes i Vitt. akad. 1814,
Sv. akad. 1828 och Vet. akad. 1836
samt promoverades till fil. hedersdr i
Uppsala 1839. — Ogift. — Litt.: E.
Wrangel, "B. och Tegnér" (1906);
Hilma Borelius, "C. G. von B." (1—2,
1916—18). T. D.
Brising, Gustaf Victor Harald,
konsthistoriker, f. 1 okt. 1881 i
Stockholm, † 21 dec. 1918 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Nils Gustaf
Johansson och Emilia Charlotte
(Danielsson) östragård. ■— B. avlade
mo-genhetsex. i Stockholm 1899, blev fil.
kand. i Uppsala 1904 och fil. lic. i
Lund 1909. S. å. disputerade lian pä
en avliandl. om Quentin Matsys och
den italienska konstens inflytande på
nederländskt måleri, vari han sökte
göra gällande flera nya attributioner.
Alltifrån sina första studentår vann
B. genom talrika studieresor i
utlandet direkt kännedom om olika
konstområden och en fördjupad
konstuppfattning. Särskilt satte denna
personliga inlevelse frukt i hans av den
djupaste antikbeundran burna
forskningar inom den grekiska konsten och inom
nyklassicismen. Resultatet av sina
resor i Grekland och Italien och sitt
deltagande i tyska arkeologiska
institutets i Aten kurser och
exkursioner framlade lian i "Klassiska bilder"
(1910), en rad stilkritiska essäer över
grekisk skulptur från arkaisk till
klassisk tid. Till hundraårsminnet av
Sergels död utgav han "Sergels konst"
(1914), en stilhistorisk studie med
tonvikten på inflytelserna från
antiken; dess styrka ligger i
skildringen av mästarens tidigare konst. B.
tog livlig del i dagens konstdiskus-
sion och gjorde bl. a. ett försök att
skapa ett organ därför i tidskr.
Ark-tos, som lian utgav 1908—09. Den
måste emellertid av ekonomiska skäl
nedläggas. B. anställdes vid Nat. mus.
1907 och blev amanuens där 1912. År
1915 utnämndes lian till docent i
konsthistoria vid Lunds univ. och
1918 till docent i samma ämne vid
Uppsala univ. Ett postumt urval av
B:s arbeten med lians egna rättelser
och tillägg utgavs 1921 i "Antik och
nyantik". — Gift 1911 med Louise
Welhaven. B. W.
Brisman. Släktens äldste kände
medl. var bonden i Särestads skn,
Skarab. län, Bryngel Jonsson (f.
omkr. 1570), farfar till kyrkoherden
i Berg, Skara stift, Brynolphus Jonæ
(f. 1640, † 1692), som efter
födelsesocknen Brismene, Skarab. län,
antog släktnamnet B. Från dennes
söner, kyrkoherden i Råda Jonas B.
(f. 1675, f 1740) och kyrkoherden i
Ransberg Jacob B. (f. 1681, † 1732),
härstamma två ännu fortlevande
släktgrenar. Till den äldre av dessa
höra Jonas B:s sonsöner, bröderna
a) ekonomidir. och förf. Sven B. (B.
1), farfars far till nationalekonomen
Sven B. (B. 2), och b) prof. i
matematik och fvsik vid Greifswalds univ.
Carl B. (f. 1760, † 1800).
1. Brisman, Sven, författare och
lanthushållare, f. 16 dec. 1752 i Ekby
skn, Skarab. län, † 16 juli 1826 i Skara.
Föräldrar: prosten Harald B. och
Helena Noring. — B. studerade filosofi
först i Uppsala från 1771 och sedan i
Greifswald, där han 1778 blev fil.
mag. och 1781 docent i filosofi samt
lärare i engelska. Han utgav 1783 ett
"Engelskt och swänskt handlexikon"
av en viss betydenhet och vann
framgång som poet i en fri, kåserande stil.
När B. 1785 gifte sig med sin kusin
Karl Norings (adlad Noringer) änka,
Kristine Maria von Strokirch, erhöll
lian med henne säteriet Grunnevad i
Västergötland och lämnade den
akademiska banan för att bli
lantbrukare. Som sådan utgav han en rad
populära ekonomiska publikationer,
bl. a. "Läran om tiderna eller konsten
att lefva för ståndspersoner på
landet" (1799—1800) och "Lärobok i
bränneri-handteringen" (1813), som
vittnar om det stora intresse han
ägnade potatisodlingens utbredning.
B. var en av stiftarna av Skarab. läns
hushållningssällskap och var utgivare
av "Economisk tidning för
Westergötland" (1811—13), som
hushållningssällskapet understödde. Omkr. 1814
sålde han Grunnevad och flyttade till
Stockholm, där han framträdde som
led. av den nybildade Lantbruksakad.
och som utgivare av en "med
akademiens bifall" utkommen Lantbruks-
tidn. (1814—17). Under sina sista år
levde B. i Skara, där han 1818
öppnade ett lånebibi.
2. Brisman, Sven Bernhard,
nationalekonom, f. 9. juni 18S1 i Kil,
Värml. län. Föräldrar: postmästaren
Daniel B. ocli Julia Apollonia Josefina
Hegardt. — B. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1899, inskrevs s. å. vid
Göteborgs högskola samt blev där fil. kand.
1903, fil. lic. 1907, fil. dr 1909 ocli
docent i historia sistn. år. Hans
gradualavhandl. "Realisationsfrågan
1808—-1834" (1, 1908) faller närmast inom
den ekonomiska historieforskningen.
B:s intresse fångades emellertid
alltmer av den allm. nationalekonomin.
År 1910 blev han docent i
nationalekonomi med statistik och 1917 prof.
i nationalekonomi med bankvetenskap
vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han ägnade sig särskilt åt studier av
penning- och bankväsendet. På detta
forskningsområde har B. gjort en
betydelsefull ocli grundläggande insats
ocli publicerat en lång rad av
arbeten: "De moderna affärsbankerna"
(1915), "Aktiebolaget Göteborgs bank
1848—1923" (1923), "Sveriges
affärsbanker. Grundläggningstiden" (1924)
och densamma, "Utvecklingstiden"
(1934) samt "Östergötlands enskilda
bank aktiebolag 1837—1937" (1937).
B. har dessutom medarbetat i
"Sveriges riksbank 1668—1918" (delarna 1,
1918, och 4, 1929). Han har även
utgivit uppskattade läroböcker för den
elementära undervisningen i
nationalekonomi, ocli han har genom
artiklar och diskussionsinlägg tagit
uppmärksammad del i debatterna om
valutaproblem och befolkningsfrågor.
B. har deltagit som sakkunnig i ett
flertal offentliga utredningar. — B.
är även känd som en av golfsportens
pionjärer i Sverige. Åren 1929—33
var lian sekr. i Stockholms golfklubb,
1927—35 ordf. i tävlingskommittén
och 1930—32 överledare vid tävling-
Sven Brisman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
