Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B / 496 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brynolf Gerlaksson - Brynteson, John - Bråkenhielm, ätt - 1. Bråkenhielm, Per Reinhold - 2. Bråkenhielm, Gustaf - Brändström, ätt - 1. Brändström, Peter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under unionsstriderna ställde sig B.
från mitten av 1490-talet på konung
Hans’ sida, vilket medförde, att B.
1497 hölls fången, tills konungen
segrat. Vid Sten Stures uppror 1501 var
lian en av de första rådsherrar, som
slöto sig till det nationella partiet,
vilket han sedan förblev trogen till
sin död.

T. D.

Brynteson, John Peter,
guldgrävare, industriman, f. 13 aug. 1871 i
Ärtemarks skn, Älvsb. län. — Vid 16
års ålder lämnade B. föräldrahemmet
1887 och for på egen hand till Förenta
staterna, där han först hade tjänst
som arbetare i gruvor i Ishpeming,
Michigan. När under 1890-talet ryktena
om de nya guldfyndigheterna i Alaska
lockade till en "guldrush", företog B.
resan dit. Länge arbetade han
förgäves som guldgrävare men lyckades
slutl. finna guld i stor mängd (det
sägs millioner) i Nomedistriktet i
Alaska, som sedan dess tillhört de
mest fyndrika gulddistrikten. B.
medverkade även vid anläggandet av
staden Nome 1898. Som rik man
återvände han 1900 till Förenta staterna
och köpte en fruktfarm vid San José
i Kalifornien. Tidigt religiöst
intresserad — han hade i Alaska verkat
även som missionär för Amerikanska
missionsförb. — skänkte han 1907 ett
hus i San Francisco till
sjömansmissionen där. B. återvände till Sverige
1906 och inköpte då Svaneholms
egendom i Svanskogs skn i s. Värmland.
Han bildade 1910 Svaneholms ab.
(aktiekapital då 218 000 kr., 1942 1,1
mill. kr.) med sågverk, träsliperi,
kartongfabrik m. fl. industrier i
Svanskogs och Långseruds socknar. B. är
huvudägare och ordf. i styr., medan
hans son Kermit B. numera är
företagets disponent. Denne driver på
Svaneholm en av landets största
rävfarmer. — Gift 1900 med Emelia
Amanda Forsberg.

S. R.

Bråkenhielm. Ätten härstammar
från reg.-kvartermästaren vid
Västgöta kavalleri Sven Bråk († 1667),
vars son Peder Svensson Bråk,
ryttmästare vid Smålands ryttare (f.
1646, † 1720), adlades 1683 med
namnet B. En äldre son till honom,
kaptenen Gustaf B. (f. 1682, † 1736),
stamfar för ättens ännu fortlevande äldre
gren, blev farfars far till läraren vid
Krigsakad. Per Reinhold B. (B. 1),
vars sonhustru Malvina B., f. Runsten
(f. 1853, † 1928), gjorde sig känd som
romanförf. Bröder till B. 1 voro a)
lagmannen Johan Nyman B. (f. 1792,
† 1850), far till generallöjtnanten
Gustaf B. (B. 2), och b) landssekr.
Carl Gustaf B. (f. 1802, † 1860), far
till landshövdingen i Uppsala län Per
Johan B. (f. 1840, † 1910). — En
yngre son till ryttmästaren Peder
Svensson B., majoren Hans Georg B.
(f. 1684, † 1737), deltog i Karl XII:s
ryska krig och tillfångatogs vid
Perevolotjna 1709. Med dennes sonsons
son, provinsialläkaren Pehr Claës B.
(f. 1808, † 1889), utslocknade ättens
yngre gren på manssidan.

Gustaf Bråkenhielm.

1. Bråkenhielm, Per Reinhold,
militär, präst, f. 10 okt. 1796
på Bökön, Pjätteryds skn, Kronob.
län, † 8 maj 1878 i Tvååker, Hall. län.
Föräldrar: kyrkoherden Per B. och
Ulrika Margareta Stuart. — B. blev
student i Uppsala 1815 och
underlöjtnant vid Fortifikationsbrigaden av
ingenjörkåren 1823. Han
undervisade vid Teknologiska inst. 1827—38 och
vid Karlbergs krigsakad. 1829—58,
främst i matematik, och utgav
välskrivna läroböcker i detta ämne. År
1841 erhöll B. prof:s titel, och 1857
blev han (efter prästvigning 1855)
kyrkoherde i Tvååker och Spannarp
i Halland. På Riddarhuset
uppträdde B. —- av motståndare kallad
Tråkenhjelm — gärna, spec. i frågor
rörande undervisningen, och visade
därvid en konservativ men för
reformer ej ovillig politisk uppfattning.
Som lärare ingav B. respekt trots
egenheter, som gåvo stoff till anekdoter.
Sålunda skall lian, då han ibland
förrättade gudstjänst för kadetterna, ha
lagt i dagen sin dubbla egenskap av
matematiker och officer genom att
predika i hög kommandoton och sluta
med ett "vilket skulle bevisas". —
Gift 1850 med Maria Vilhelmina
Ekholm.

T. D.

2. Bråkenhielm, Gustaf
Anton, arméofficer, f. 7 juni 1837 på
Lillö kungsgård, N. Åsums skn,
Kristianst. län, † 13 febr. 1922 i
Hälsingborg. Föräldrar: lagmannen Johan
Nyman B. och Johanna Catharina
Fastberg. Brorson till B. 1. — B.
avlade officersex. 1855 och blev
därefter underlöjtnant vid Skånska
dragonreg. Ären 1861—62 genomgick B.
franska arméns ridskola i Saumur.
Därefter gick han i fransk tjänst och
deltog med utmärkelse i strider i
Afrika 1863 och i Mexiko 1864—65, där
han sårades och ett par gånger
nämndes på dagorder för tapperhet. B.
återvände sedan till Sverige, där han
kom i hovtjänst. Han blev
stallmästare vid Karl XV :s hov 1867 oeh
konungens adjutant 1870. Han var en
typisk kavaljer från Karl XV:s tid
och gjorde sig som hovman högt
skattad av konungen. Oscar II utnämnde
honom till sin adjutant 1872 och till
kabinettskammarherre 1879. Ar 1875
blev han major och chef för Jämtlands
häst jägarkår, 1880 överste och chef
för Smålands husarreg., 1891
generalmajor i armén, 1892 inspektör för
kavalleriet och trängen, 1896 chef för
Första arméfördelningen och 1901
generallöjtnant i armén. B. övergick
till generalitetets reserv 1904 och
erhöll avsked ur krigstjänsten 1911.
Han blev led. av Krigsvet. akad. 1883.
— Gift 1869 med grevinnan Hedvig
Christina Ulrika Lewenhaupt.

T. D.

Brändström. Ättens äldste kände
medl. var bondsonen från
Sikhjälma, Hållnäs skn (Uppland), Simon
Simonsson Mogren, jaktbåtsman vid
Stora sjötullen i Gävle († 1737).
Hans son Peter eller Pehr Mogren
(B. 1) antog namnet B. efter sin
styvfar Jöns B., sjötullsbesökare i Gävle,
och blev skeppsredare i Gävle med
kommerseråds titel. Dennes äldre son,
generallöjtnanten Pehr B. (f. 1771, †
1833), adlades 1809 och blev friherre
1815 enligt 37 § R. F.; ätten
utslocknade med hans son, majoren friherre
Bror Per B. (f. 1805, † 1885). En
yngre son till kommerserådet Peter
B., grosshandlaren i Göteborg Carl
Erik B. (f. 1773, † 1814), blev far till
generaldir. för Telegrafverket Pehr B.
(f. 1803, † 1874) och farfar till
envoyén, generallöjtnanten Edvard B.
(B. 2). Bland dennes barn märkas
filantropen Elsa B. (B. 3), gift med
prof. Robert Ulich (f. 1890), samt
industrimannen Erik B., v. verkst. dir.
i ab. Separator (f. 1892).

1. Brändström, Peter (Pehr),
tidigare Mogren, köpman, donator, f.
6 okt. 1735 i Gävle, † 22 aug. 1809
därstädes. Föräldrar: jaktbåtsmannen
Simon Mogren och Margareta
Nordlinder. — B:s far dog två år efter
hans födelse och efterlämnade änkan
och barnet i djup fattigdom; B. synes
åren efter faderns död ha sålt
torrvedsstickor på gatorna. Modern gifte
om sig 1744 med sjötullsbesökaren
Jöns Brändström, vars tillnamn B.
antog. Han genomgick trivialskolan,
blev handelsbetjänt 1751 och började
egen spannmålsaffär en gros i Gävle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>