Bröms 498 Bröms Elsa Brändström-Ulich, att bispringa de kvarhållna österrikiska och tyska fångarna i Sibirien samt även för ett planerat invalidhem i Tyskland. För de insamlade medlen förvärvade B. två egendomar i Tyskland, kuranstalten Marien-born i Sachsen och godset Schreiber-mühle i Brandenburg. Hennes avsikt var att där upprätta "arbetssana-torier" för f. d. krigsfångar, som voro oförmögna till vanligt förvärvsarbete, men av ekonomiska skäl fick hon inskränka sig till att öppna ett sommarsanatorium på Marien-born. Där mottogos under årens lopp 976 f. d. krigsfångar, som fingo sysselsättning och läkarvård. Genom frikostiga gåvor fick B. möjlighet att 1923 för 10 år hyra slottet Neusorge i Sachsen, där hon kunde motta barn till avlidna krigsfångar. Till 1933 hade över 2 000 barn tillbragt sina ferier på Neusorge, medan ett hundratal andra erhållit sin uppfostran och yrkesutbildning där. År 1934 flyttade B. med sin familj till Förenta stater- na, där hennes make erhållit anställning vid Harvards univ. B. liar erhållit ett flertal inhemska och utländska utmärkelsetecken för sitt storartade arbete i människokärlekens tjänst, bl. a. Serafimermedaljen 1919, Böda korsets guldmedalj s. å. och medaljen Illis quorum 1920. Hon är hedersdr vid univ. i Königsberg, Tiibing-en och Uppsala. — Gift 1929 med prof. Robert Ulich från Dresden. — Litt.: Elsa Björkman-Goldschmidt, "E. B." (1932). N. P. Bröms, Ingemund, teolog, f. 28 juli 1669 i Länna skn, Stockholms län, † 13 jan. 1722 i Kil, Värml. län. Föräldrar: kyrkoherden Olaus Olai B. och Catharina Hägg. — B., som blev student i Uppsala 1687, blev fil. mag. 1697 och lektor vid Strängnäs gymnasium s. å. samt var rektor där 1701 —03. Han blev prof. i Pernau 1703 (tillträdde 1705) och i Åbo 1709. Han flydde från Finland till Sverige 1713 och blev 1717 superintendent i Karlstad, deltog i riksdagarna 1719 och 1720 och var därvid medl. av sekreta utskottet. Han blev teol. dr 1719. — B:s utpräglat ortodoxa ståndpunkt liade utbildats och stärkts genom umgänge med Erie Benzelius d. ä. och under en tvåårig utlandsresa 1703— 05. Hans livsgärning upptogs till stor del av hans kamp mot den pietistiska riktningen. I Pernau tillhörde han huvudaktörerna i processen mot den för pietism anklagade pernauprof. Johan Folcher. Även under åbotiden in-skred han mot pietisterna som vän och vapendragare åt den likasinnade biskop Gezelius d. y. Under superintendenttiden i Karlstad utformade B. bl. a. ett märkligt program för en gymnasiereform. Gymnasierna skulle icke blott vara prästutbildningsanstalter utan lärdomsskolor för alla stånd. Även för gymnasielärarnas utbildning gav han där riktlinjer, som blevo av betydelse för 1724 års skolordning. Bland hans skrifter märkes hans historik över Dorpats univ., "Athenae Dorpatenses" (1708), bevarad i handskrift. —- Gift 1705 med MagdalenaElisabetWetzler. E.B—n. Bröms, Catharina, märkeskvinna inom Gästriklands bruksrörelse, se Bröms, Sven. Bröms, Sven, läkare, f. 9 aug. 1612 i Ockelbo, Gävleb. län, † 1693 (begravd 22 okt. i Västerås). Föräldrar: kyrkoherden Johan Svenonis B. och Catharina Krok. — B. blev student i Uppsala 1628, studerade medicin där och efter 1643 i Leiden samt i Padua, där han blev med. dr 1651. På drottning Kristinas befallning utnämndes han till prof. i praktisk medicin vid Uppsala univ. och e. o. hovmedikus 1652, var univ:s rektor 1654 men avgick efter tvistigheter från professuren s. å., då den redan förut hade ord. innehavare. Han blev då arkiater hos Kristina, utnämndes till livmedikus 1655 hos Karl X Gustaf, som han följde i fält, och 1661 hos Karl XI. B. nedlade på 1670-talet sin omfattande praktik och bosatte sig i Ockelbo, där han förvärvade betydande egendomar och grundlade de s. k. Ockelboverken, först (1675) Åbro masugn och Brattfors stångjärnsbruk, sedan (1676) Viksjö bruk i Hamrånge skn, senare tillhörigt Hamrångeverken. — B. var livligt teologiskt intresserad och översatte bl. a. Luthers lilla katekes (1681). — På apoteken funnos länge de s. k. "Bromsens droppar", som fått sitt namn efter B. och spelat en viktig roll i folkmedicinen. — Gift 1) 1653 med Catharina Emporagria, † 1657; 2) 1663 med Catharina Helle-day. — B:s bruksverksamhet fortsattes framgångsrikt av dottern Catharina B., f. 5 okt. 1664, † 27 okt.