Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bååth, Båth, Båt, släkt - 1. Bååth, Albert Ulrik - 2. Bååth-Holmberg, Cecilia, författarinna, se Holmberg - 3. Bååth, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bååth
516
Bååth
Albert Ulrik Bååth.
mästaren i Hälsingborg Johan B. (B.
3) och dennes kusin, förste arkivarien
i Biksarkivet Ludvig B. (B. 4).
Kyrkoherden Martin B:s yngre son,
köpmannen i Malmö Jöns Magnus B. (f.
1786, † 1843), blev farfar till
intendenten och skalden Albert Ulrik B.
(B. 1) samt dennes syster, förf.
Cecilia B.-Holmberg (B. 2).
1. Bååth, Alb er t Ulrik,
vetenskapsman, skald, f. 13 juli 1853 i
Malmö, † 2 aug. 1912 på Gottskär i
Onsala skn, Hall. län. Föräldrar:
kyrkoherden Lars (Lorentz) Andreas
B. och Alfhilda Lundblad. — Efter
mogenhetsex. i Malmö 1871 inskrevs
B. s. å. vid Lunds univ., där han blev
fil. kand. 1877, fil. lic. 1884 och fil.
dr 1S86. Han studerade vid
Köpenhamns univ. 1877—78 och 1880—81,
1883 och 1S85 samt företog en
studieresa till Tyskland, Österrike-Ungern,
Belgien och Holland 1891. —
Uppvuxen i ett skånskt prästhem förblev
B. hela sitt liv rotfäst i hembygden
och nära förtrogen med folklivet
där. Under studenttiden berördes han
av de i 1870-talets univ.-liv
framträdande sympatierna för en
nynor-disk renässans i folklighetens tecken
på en idégrund, som var av danskt
grundtvigianskt ursprung. I
samklang med denna strömnings
historiska orientering övergingo B:s
studier från de klassiska språken till de
nordiska, medan hans samtidigt
påbörjade översättarverksamhet främst
inriktades på nordisk litteratur (bl. a.
"Nials saga", 1879, "Egil
Skalle-Grimssons saga", 1883, och
"Fornnordiska sagor i svensk bearbetning",
1886). Den demokratiska
nynordis-mens praktiska syften, som togo sig
uttryck i folkbildningssträvanden, bl. a.
grundandet av folkhögskolor,
förverkligades av B., när han 1875—79
arbetade som intresserad och
framgångsrik lärare vid Vilans folkhög-
skola. Sedan han flyttat till Göteborg,
där han 1891—1911 var docent i
fornnordisk litteratur vid högskolan,
bidrog han även som föreläsare (bl. a.
vid Göteborgs arbetarinst. 1889’—92)
till den fornnordiska litteraturens
popularisering, liksom han även i en
rad kulturhistoriska skildringar (bl.
a. "Nordmannaskämt", 1895,
"Nordmannamystik", 1898, "Från faren
tid", 1910 m. fi.) dokumenterade sitt
intresse för nordisk historia. Även
medeltida vagantsånger och medeltida
liögtysk lyrik försvenskades av B. —
Hand i hand med B:s demokratiska
nynordism och provinsiella
förankring gingo hans strävanden som skald.
Hans realistiska skånskt eller socialt
betonade genrelyrik, som sätter sin
prägel redan på debutboken "Dikter"
(1879), betecknar något nytt i sv.
poesi, även om B. till sin allin,
åskådning stod på den äldre
idealismens grund. I många av hans dikter
märker man ekon från
arbetarrörelsens frammarsch ("Ett
socialistmöte"). B:s jorddoftande, ibland
skånskt jovialiska hembygdspoesi
kännetecknas av topografiskt exakt
landskapsskildring, och i staffaget, som
är karaktärsfullt och levande
framställt, ingå både högtidligt ocli
vardagligt. Formellt nya vägar beteckna
den sträva, omusikaliska rytmen och
de enkla, konkreta uttryckssätten,
som torde röja intryck från isländsk
saga och poesi. I diktsamlingarna
"Nya dikter" (1881), "Vid allfarväg"
(1884), "På gröna stigar" (18S9),
"Svenska toner" (1893) och "Ungmön
från Antwerpen och andra dikter"
(1900) återfinner man i huvudsak de
drag, som utmärkte debutboken, även
om formen så småningom blev mera
avslipad. Den patriotism, som
framträder i B:s dikter, hyllar inte det
krigiska dådet utan troheten i det
fredliga arbetets enahanda möda.
— Som epiker försökte sig B. i de
båda diktcyklarna "Marit Vallkulla"
(18S7) med motiv från
häxprocessernas tid ocli "Kärlekssagan på
Björke-berga" (1S92), där poeten Wivallius
är hjälten. En samling "Dikter i
urval" utkom 1910. — B. blev 1891
intendent vid Göteborgs mus. och chef
för en ny konstindustrien och
etnografisk avd. där (1903 förvandlad till
en kulturhistoriskt-etnografisk avd.,
som 1905 i sin tur förändrades till en
rent etnografisk). De utländska
etnografiska samlingarna, som under hans
ledning mottogo nyförvärv av
betydande kollektioner, ordnades av B. i
nya lokaler (1906 och 1910). Även de
sv. allmogeföremålen ökades under
hans tid till en särskilt för
Bohuslän, Västergötland och Halland
representativ samling (1905 i nya loka-
ler). ■—- B. erhöll av Sv. akad.
anslag för vittra förf. 1880—82, 1S84,
1S86—92 och av Vet. akad.
Letterstedtska priset 1889 samt innehade
från 1908 anslag ur de medel, som av
riksdagen beviljats till fasta
understöd åt "författare av utmärkt
förtjänst". Han blev led. av Vet. o. vitt.
samh. 1889. — Gift 1894 med Emma
Charlotta (Lulli) Ahlberg. — Litt.:
Emma Bendz, "A. U. B. och hans
krets" (1926). N. B.
2. Bååth-Holmberg, Cecilia,
författarinna, se Holmberg.
3. Bååth, Johan Fredrik, jurist,
kommunalman, f. 19 febr. 1870 i
Norrköping. Föräldrar:
justitieråd-mannen Thure Martin B. och Lina
Tidén. Syssling till B. 1. —• B. avlade
mogenhetsex. 1888 i Norrköping,
inskrevs vid Uppsala univ. 1890 och
avlade där liovrättsex. 1894, företog ett
flertal studieresor till utlandet, blev
e. o. notarie i Stockholms rådhusrätt
1899, assessor i Svea hovrätt 1907,
hovrättsråd och revisionssekr. 1909
och var borgmästare i Hälsingborg
1911—36. ■— Under sin 25-åriga
verksamhet i Hälsingborg har B. inlagt
stora förtjänster om stadens
utveckling, bl. a. i samband med
inkorporeringen av ett flertal
municipalsam-hällen och en stor landsbygd,
varigenom stadens areal 1918 ungefär
fördubblades. Under världskriget var B.
ordf. i livsmedelsstyr. och
jordbruksrådet för Malmöh. läns n. distrikt
samt i Hälsingborgs stads
livsmedelsnämnd. B. var även en av stiftarna av
och blev ordf. i styr. för Hälsingborgs
konserthus 1917. Bland B:s offentliga
uppdrag må ytterligare nämnas hans
verksamhet ss. krigsdomare under ett
20-tal år vid Skånska kavallerireg.,
Hallands reg. och Flygkrigsskolan på
Ljungbyhed samt ss. ordf i den
krigslagstiftningskommitté, som av
1920 års riksdag tillsattes med syfte
att liumanisera krigslagstiftningen
Johan Bååth,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
