Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlander, Axel - Carlbeck, Emanuella - Carlberg, Bengt Wilhelm, arméofficer, stadsingenjör, se s. 16 - Carlberg, Berndt, journalist, författare, se s. 17 - Carlberg, Birger, präst, se s. 15 - Carlberg, Carl Wilhelm, arkitekt, se s. 16 - Carlberg, Eric, arméofficer, affärsman, idrottsman, se s. 17 - Carlberg, Frigga - Carlberg, Gustaf - Carlberg, Gösta - Carlberg, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlbeck
13
Carlberg
genom att 1924 låta över honom prägla
en guldmedalj, som bar inskriften:
"Göteborgs stad till den förtjänte
medborgaren". C. har karakteriserats
som "en man med stora vyer utan
benägenhet för det hasardartade och
med ledaregenskaper utan
härskar-later". — Gift 1S99 med Hedvig
Elisabeth Hildebrand.
Carlbeck, Emanuella Ottiliana,
banbrytare för sinnesslövården, f. 24
aug. 1829 i Nårunga skn, Älvsb. län,
† 10 sept. 1901 i Mariestad. Föräldrar:
kyrkoherden Johan C. och Gustava
Syk. — C. studerade sinnesslövård i
Danmark och öppnade 1866 på Nya
varvet i Göteborg ett hem för vård av
sinnesslöa barn. Hemmet flyttades
först till egendomen Kastholmen (nära
Falköping), därefter till Kultomten
(nära Skövde) och slutligen 1875 till
den av C. själv inköpta egendomen
Joliannesberg (nära Mariestad). Där
utvidgade hon flera gånger anstalten,
som bestod av skola, arbetshem och
asyl för obildbara sinnesslöa. År 1883
skänkte hon hemmet till Skarab.
läns landsting men kvarstod som
föreståndarinna till sin död. —- C. var den
första i Sverige, som ömmade för en
metodisk och individuell uppfostran
av sinnesslöa. Hon gav genom sitt
föredöme impuls till en raskt
framväxande organisation av
sinnesslövården i landet. Under C:s personliga
ledning, som utmärktes av innerlig
religiositet, utbildades många av dem,
som sedermera blevo föreståndarinnor
för de nyupprättade anstalterna. —
Ogift. — Litt.: "E. C. Spridda drag
ur hennes lif ocli verksamhet.
Samlade af H—a ö." (1903). E. Bm.
Carlberg, Bengt Wilhelm,
arméofficer, stadsingenjör, se s. 16.
Carlberg, Berndt, journalist,
författare, se s. 17.
Carlberg, Birger, präst, se s.
15.
Carlberg, GarlWilhelm,
arkitekt, se s. 16.
Carlberg, Erie, arméofficer,
affärsman, idrottsman, se s. 17.
Carlberg, Anna Fredrika (F
rigga), författarinna, f. 10 aug. 1851 i
Falkenberg, † 3 okt. 1925 i Stockholm.
Föräldrar: garverifabrikören Tobias
Lundgren och Anna Elisabet
Lundgren. — C. började tidigt ägna sig åt
social verksamhet, framför allt
barnavård och allm. fattigvård. Hon var en
av stiftarna av Sällskapet Myrornas
barnhem i Göteborg (1891) och blev
dess ordf. 1905. Mest känd blev hon
dock ss. en av de ledande krafterna
inom kvinnorörelsen. På hennes
initiativ tillkom Fören. för kvinnans
politiska rösträtt i Göteborg 1902.
Hon var dess ordf. 1902—21, led.
av centralstyr. för Landsfören. för
Frigga Carlberg.
kvinnans politiska rösträtt 1903—
21 och ordf. i Göteborgs och Bohus’
länsförb. för kvinnans politiska
rösträtt 1910—21. Hon nedlade även
ett betydande arbete inom Liberala
valmansfören. i Göteborg och deltog i
bildandet av fören. Frisinnade
kvinnor 1914. — C., som tog djupa
intryck av Carlyle och anglosaxiskt
tänkande, framträdde med sina sociala
ideal även i skönlitterärt
författarskap, ss. i "Vårlöften" (1903), "För
rättfärdighets skull" (1918) och
skådespelet "Statsministerns döttrar"
(1916). — C. erhöll Illis quorum
1921. — Gift 1876 med förste
postkontrollören Andreas Carlberg. K. A.
Carlberg, Carl Gustaf,
industriidkare, f. 15 aug. 1856 i Stockholm,
† 24 nov. 1933 därstädes. Föräldrar:
byggmästaren Johan C. och Maria
Sundström. — C. blev efter avslutade
skolstudier och praktisk verksamhet
vid Ljusneverken och trävarufirmor i
Stockholm 1879 delägare i
trävarufir-man N. Hennings & co. Han övertog
1883 Sandarne trävaruupplag och
sedermera Örbyhusbrädgården samt var
1890—1914 ägare av örbyhus ångsåg
och hyvelverk. I Stockholm lät han
uppföra flera hus. Han var hedersled,
av Stockholms byggnadsfören. och led.
av Stockholms stads
brandförsäkringskontors överstyr. — C. var en
varm vän av landstorms- och
skytterörelserna ocli inlade stora förtjänster
om sv. jaktvård samt var en av våra
främsta kennelmän (från 1903 ägare
av kennel Jägarliem). — Framför allt
har C. dock gjort sig känd som donator.
Sålunda medverkade han till
minnes-stoden över prins Gustaf i Uppsala
och överlämnade vid Gustav
Adolfsminnets firande vid Uppsala univ.
1932 en donation på 350 000 kr. för
upprättandet av en
forskningsprofessur i idé- och lärdomshistoria. — Gift
18S8 med Emelie Johanna Pettersson.
—• Stärbhuset överlämnade 1 965 000
kr. till Sv. röda korset, av vilken
summa Sv. gymnastikförb. 1934
genom C:s son, ingenjören och
gymnasten Carl Ernfrid C. (f. 1889, känd som
ägare av bokförlaget Svea rike och
formell utgivare av den tyska
bild-tidn. Signal), erhöll medel till en
gymnastikfolkhögskola. Donationen
omfattade egendomen Lillsved på
Värmdön ocli ett kapital (årlig
avkastning över 10 000kr.). E. Bm., G. T.
Carlberg, Gösta, författare, f. 23
sept. 1909 i Norrköping. Föräldrar:
bokhållaren Albert C. och Maria
Eugenia Petersson. —- C. debuterade
1937 med jätteromanen "Bären
varandras bördor" (1—3), som erhöll
första pris i Bonniers
jubileumspristävlan. Liksom C. i denna
rousseau-påverkade bekännelseskrift nyttjat
det psykoanalytiska
betraktelsesättet, har han även lagt det till grund
för sin tolkning av Jesusgestalten i
romanen "Vi vilja se Jesus" (1938).
I "Heliga tre konungar" (1940)
konkretiserar lian den gamla legenden i
anslutning till Th. Manns
Josef-roma-ner, och i samtidsmoraliteten "Frihet
för de fångna" (1939) bli de skildrade
människorna "dimmiga gestalter i
Gösta Carlbergs eget
frälsningsdrama" (S. Ahlgren). I "Hotell Zions nya
gäst" (1941) är handlingen förlagd
till det moderna Palestina och i "En
riktig människa" (1941) till
samhällets botten i en sv. småstad. C. har
också framträtt som lyriker med
diktsamlingen "Kämpande idyll" (1938).
Stilistiskt arbetar han med ett
musikaliskt kompositionsschema och en
vidlyftig apparat av lärda
anspelningar och citat i böljande
ordgirlan-der. — Ogift. N. B.
Carlberg, Carl David Hugo,
konstnär, f. 25 juni 1880 i Nässjö,
† 15 jan. 1943 i Malmö. Föräldrar:
järnvägstjänstemannen Carl Gustaf
C. och Maria Charlotta
Petersdotter. —- C. började tidigt ta
lektioner i målning och kom 1899 till
Stockholm, där han först gick ett år vid
Tekn. skolan och sedan vid
Konstakad. 1900—05. Han mottog
samtidigt enskild undervisning av prof.
Aug. Malmström. Åren 1905—07 ocli
1914 vistades lian i Tyskland, Belgien,
Holland och Frankrike och 1921—22 i
Danmark. —- C. ägnade sig urspr, åt
figurmåleriet men gjorde snart
landskapet till sin så gott som enda
motivkälla, särskilt det sv.
vårlandskapet med smältande snö, knoppande
träd under blågrå himmel och ett
skimrande vattendrag mellan ljusa
ängssluttningar och brungråa
skogsåsar. Det är ett läckert valörmåleri
i dessa nästan akvarellartat skira
dukar från det småländska liöglan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
