Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlborg, Harald - Carleman, Gustaf - Carleman, Torsten - Carlén, släkt - 1. Carlén, Johan Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleman
18
Carlén
Gustaf Carleman.
l iga arbeten må nämnas "Nordmarks
malmtrakt" (1929), "Långbans
malmtrakt" (1931), "Ljusnarsbergs
malmtrakt" (1934) samt gruvtekniska
uppsatser i "Uppfinningarnas bok" och
Teknisk tidskr. — Gift 1936 med
Elsa Svenson. S. R.
Carleman, Carl Gustaf
Vilhelm, tidigare Carlsson, konstnär,
fotograf, f. 5 sept. 1821 i Malmö, † 15
aug. 1911 i Saltsjö-Järla, Nacka skn,
Stockholms län. Föräldrar: majoren
friherre Carl Gustaf Wrangel von
Brehmer och kammarjungfrun Anna
Sofia Bobeck. — C. blev 1838 student
i Lund, där han avlade kameralex.
1845, varefter lian blev auskultant i
Hovrätten över Skåne och Blekinge
och e. o. kanslist i
Kammarkollegium, Fångvårdsstyr. och
Statskontoret. År 1858 blev lian auskultant i
Göta hovrätt. Samtidigt idkade han
studier vid Konstakad. 1845—53 samt
i Düsseldorf 1853—54. Han utgav
först några humoristiska teckningar
från livet i Lund, och under
akad.-åren i Stockholm ställde lian ut
genrebilder och tavlor med fornnordiska
motiv. Sin viktigaste insats gjorde
dock C. inom det fotografiska
området, där hans estetiska skolning
kom honom väl till pass. Från 1844
hade han börjat utföra fotografiska
experiment enligt Daguerres metod,
och under vistelsen i Tyskland lärde
han känna den i England uppfunna
användningen av kollodiumnegativet.
Efter hemkomsten 1854 öppnade lian
egen fotografiateljé, där han
lanserade åtskilliga av de nyheter på
området, som förde utvecklingen
framåt. Han torde jämte fotografen
Cohen ha varit den förste, som
införde de s. k. ambrotypierna
(fotografier på glas) ocli pannotypierna
(fotografier på duk), vilka på
1850-och 60-talen voro på modet. Han gick
också i spetsen, när det gällde de
stereoskopiska bilderna, som han
införde hit, liksom i fråga om
kolo-rering av de fotografiska
reproduktionerna i olja eller akvarell,
förstoringar, ögonblickstagningar och
landskapsfotografering. År 1864 stängde
han sin ateljé, emedan fotografin då
råkat in i en lågkonjunktur, men lian
fortsatte likväl sina experiment på
angränsande områden och nådde
delvis resultat av internat, betydelse.
Detta gäller särskilt hans försök att
med fotografins hjälp framställa
bildtryck i större upplagor. Hans försök
att på olika vägar nå fram till ett
klichéförfarande bidrogo sålunda till
utarbetandet av den s. k.
autotypi-metoden, där han redan på 1870-talet
gjorde en beaktansvärd insats. Hans
1871 uppfunna metod för
rasterkliché-ers framställning på fotografisk väg
föregriper direkt G. Meisenbachs
kända autotypiuppfimiing av 1882. C.
uppfann också ett s. k.
universalobjektiv. — C. utvecklade en livlig
skriftställarverksamhet i sitt fack
och utgav en "Vägledning i fotografi"
(1888). Han deltog i stiftandet av Sv.
fotografi-amatörfören. (numera
Fotografiska fören.) i Stockholm (18S8),
vars förste ordf. han var. Även
Konstnärsklubben tillkom delvis på hans
initiativ (1856), oeli lian fungerade
där tidvis som ordf. och
klubbmästare, kallad "mamma Carleman". —
C. erhöll Litteris et artibus 1863. —
Gift 1865—88 med Emeli Maria Sofia
Carlström. — Litt.: H. Bäckström,
"Samlingar till kamerans och
fotograf iens sv. hist." (i Nord. tidskr. för
fotografi 1920—27). Th. N., (S.R.)
Carleman, Tage Gillis Torsten,
matematiker, f. 8 juli 1892 i
Vissel-tofta skn, Kristians t. län. Föräldrar:
kantorn ocli folkskolläraren Carl
Johan C. och Alma Linnea Jungbeck.
— Efter studentex. i Växjö 1910
in-skrevs C. vid Uppsala univ., där han
blev fil. mag. 1912, fil. lic. 1915 och
fil. dr och docent i matematik 1917.
Han utnämndes till prof. i
matematik i Lund 1923 och kallades följ. år
till prof. i ren matematik vid
Stockholms högskola. C. liar företagit
studieresor till Zurich 1918, Paris 1921
och 1923 samt Oxford 1921. — C. har
ingående studerat teorin för
integralekvationer ocli på detta område i sin
drsavhandl. "über das
Neumann-Poincarésche Problem für ein Gebiet
mit Ecken" (1917) elegant löst ett
problem, som länge sysselsatt
matematikerna. I flera arbeten över
harmoniska funktioner, sammanfattade i
monografin "Sur la théorie des
équa-tions intégrales à noyau réel et
sy-métrique" (1923), liar han givit en
teori för vissa integralekvationer.
Han har även behandlat
kvasianaly-tiska funktioners teori, över vilket
ämne han 1923 föreläste vid Collège
de France. Hans resultat finnas
sammanställda i verket "Les fonctions
quasi analytiques" (1926). Därjämte
har han matematiskt behandlat en del
fysikaliska problem hämtade ur
hy-drostatiken, dynamiken och
elektricitetsläran. Sedan 1928 förestår C.
Mittag-Lefflers matematiska stiftelse,
Djursholm, och är sedan s. å. en av
huvudred, för Acta mathematica. Han
blev led. av Vet. akad. 1926. — Gift
1929—40 med Anna-Lisa Lemming.
B. S.
Carlén. Släkten härstammar från
bonden Peter i Goagården i Karleby
skn, Skarab. län, som levde under
senare hälften av 1600-talet. Hans
sonsons son Carl Gabriel, kronofogde i
Vartofta fögderi och assessor (f. 1792,
† 1838), antog släktnamnet C. och
blev far till litteratören Johan
Gabriel C. (C. 1), häradshövdingen
Richard C. (C. 3) och förf. Octavia C.
(C. 4). C. 1 var gift med förf. Emilie
Flygare-C., f. Smith (C. 2). Hennes
dotter var förf. Rosa C. (C. 5), som
före sitt giftermål med C. 3 kallade
sig Reinberg.
1. Carlén, J oh an Gabriel,
jurist, författare, f. 9 juli 1814 på
Hasslekärr i Hångsdala skn, Skarab.
län, † 6 juli 1875 i Stockholm.
Föräldrar: kronofogden, assessorn Carl
Gabriel C. och Maria Mathesius. —
C. blev student vid Uppsala univ.
1S31 ocli avlade där hovrättsex. 1837.
Han tjänstgjorde därefter bl. a. i
Justitierevisionen och vid tryckeriavd.
vid riksdagen men ägnade sig
hu-vudsakl. åt litterär verksamhet och
blev känd ss. medl. av Aganippiska
brunnssällskapet och ss. stiftare av
den litterära klubben Gröna stugan.
Han var nära vän med August Blanche
och C. F. Dahlgren samt gjorde som
sällskapsbroder gärna anspråk på att
vara Stockholms radikalaste littera-
Torsten Carleman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
