Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Carleń, Emilie Flygare- - 3. Carlén, Richard - 4. Carlén, Octavia - 5. Carlén, Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleman
20
Carlén
Emilie Flygare-Carlén.
men den är också mer trovärdig och
mogen än hennes tidigare. C. liar där
övervunnit det romaneska, det
sentimentala, svulstiga och obalanserade,
som annars tagit så stor plats i
hennes författarskap, och i stället ha
hennes stora tillgångar som författarinna
klarare trätt i dagen:
upptäckargläd-jen, kombinationsförmågan och den
frodiga berättargåvan. — C. erhöll
Sv. akad:s stora guldmedalj 1SG2. År
1878 gav hon ut sina "Minnen af
svenskt författarliv 1840—1860". C:s
"Romaner" utgåvos i 24 bd 1882—90;
de äro översatta till danska, tyska,
engelska och franska, en del även till
bl. a. holländska och tjeckiska. En
byst av C., utförd av C. Fagerberg,
avtäcktes i Strömstad 1939. — Litt.:
B. Schöldström, "E. F.-C:s
lefnadsteckning" (1888); H. Svanberg, "E.
F.-C." (1912); M. Holmström, "E.
F.-C." (1918); A. Kjellén, "E. F.-C."
(1932). R. A.
3. Carlén, Richard Theodor,
jurist, politiker, f. 17 maj 1821 på
Ilasslekärr i Hångsdala skn, Skarab.
län, † 31 dec. 1873 i Stockholm. Bror
till C. 1. —- C. genomgick
trivialskolan och gymnasiet i Skara samt
blev student i Uppsala 1838; han
avlade ex. till rikets rättegångsverk
1841. Efter att under sin tidigare
tjänstgöring bl. a. ha arbetat under
Johan Gabriel Richert blev C. 1857
häradshövding i Livgedingets
domsaga i Södermanland. Han tillhörde
som repr. för Strängnäs m. fi. städer
borgarståndet under riksdagarna
1862—63 och 1865—66. Därvid ivrade
C. för ändring av
representationsformen och strafflagen — de två stora
frågorna dessa år. Redan vid sin
första riksdag placerades han i
konstitutionsutskottet och som
suppleant i lagutskottet. Sedan han efter
representationsreformen för en tid
förlorat sin plats i riksdagen, deltog
han i lagarbetet som led. av
kommittéer rörande lagfarts- och
inteckningsväsendet samt rörande
häradsrätternas arbetssätt. C. övertog S. Roslags
domsaga 1867 och kunde därigenom
bosätta sig i Stockholm, där lian
1870 invaldes i Andra K. Sitt största
intresse ägnade C. fortfarande
lagarna och rättsvården; han tillhörde
lagutskottet 1871—73 och arbetade för
tidsenliga reformer inom
rättsskipningen. Han lyckades åstadkomma
mildring av vissa straff för tjuvnad
och intresserade riksdagen för
inrättande av förbättringsanstalter för
unga förbrytare ocli s. k. progressivt
fängelsesystem, avsett att öka
möjligheterna för de straffade att
återinträda i samhället. — I strid mot
riksdagsmajoriteten förfäktade han i
fråga om lagstiftningsarbetet, att en
självständig lagberedning skulle
bibehållas i st. f. en lagbyrå, ledd av
justitiestatsministern. Därvid
samarbetade C. med Lantmannapartiet; i andra
frågor bekämpade han det, med
särskild skärpa i försvarsdebatterna
1871, därför att det sammanblandade
försvars- och skattefrågor. Dessutom
argumenterade C. vid denna riksdag
för en vidlyftig reform av statsrådet,
bl. a. för statsministerämbetets
införande. C. utgav 1866 "Kommentar
öfver strafflagen". — Gift 1856 med
förf. Rosa Carlén (C. 5). T. D.
4. Carlén, Maria Octavia,
författarinna, f. 22 nov. 1828 i Skara, †
30 jan. 1881 i Stockholm. Syster till
C. 1 och C. 3. — C. var synnerl. flitig
som förf., och i hennes rika
produktion vunno särskilt de romantiserade
historiska berättelserna på sin tid
ganska stor popularitet. Något
konstnärligt värde äga de emellertid icke,
och numera ha de fallit i glömska.
Mera känd har hon kanske blivit
genom sina skrifter om bekanta sv.
orter och slott, bl. a. Gripsholm och
Ulriksdal. — Ogift. R. A.
5. Carlén, Catharina Rosaura
(Rosa), tidigare Reinberg,
författarinna, f. 9 maj 1836 i Lerdals skn,
Dalsland, † 12 febr. 1883 på
Öns-ön i Dals-Eds skn därstädes.
Föräldrar: sakföraren Jakob Reinhold
Dalin ocli författarinnan Emilie
Flygare-Carlén (C. 2), som voro
trolovade. — C. var under några år elev
i en flickpension i Åmål, flyttade år
1853 till Stockholm, där hon bodde
lios modern till 1855, då hon flyttade
till Ed för att året därpå gifta sig med
häradshövdingen Richard Carlén,
hennes mors svåger (C. 3). — C:s
författarskap påminner delvis om moderns,
fastän hon inte var någon beundrare
av dennas romaner. Det var i stället
den engelska och franska litteraturen,
som gav henne de viktigaste
impulserna, vilket framgick redan av
hennes debutroman "Agnes Tell", som
hon utgav anonymt 1861. Redan året
därpå var hon färdig med en ny ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
