Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Carlson, Fredrik - 2. Carlson, Ernst - 3. Carlson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson
31
Carleson
med Beata Charlotta von Post, †
1841; 2) 1853 med Ulrika Christina
Wahrolin. G. A.
2. Carlson, Carl Fredrik Ernst,
historiker, skolman, politiker, f. 14
mars 1854 i Stockholm, † 7 april 1909
därstädes. Son till C. 1. — C. inskrevs
vid Uppsala univ. 1872 och blev fil.
kand. 1874, fil. lic. 1877 och fil. dr s. å.
Han var e. o. lektor vid Stockholms
realläroverk å Norrmalm 1878—80,
docent i historia vid Uppsala univ.
och vik. lektor vid Göteborgs högre
latinläroverk 1880—83, blev lektor i
historia, geografi och modersmålet
vid Göteborgs högre realläroverk 18S3
och var prof. i historia och
statskunskap vid Göteborgs högskola 1890—
93, varefter han återgick till
lektoratet. — C:s drsavhandl., "Om Karl
XII:s vistelse i Sachsen 1706—1707
med särskild hänsyn till det
nordiska krigets inverkan på spanska
tronföljarstriden" (1877), inledde en
forskning, som huvudsakl.
behandlade Karl XII:8 tid. År 1880
publicerade C. "Sverige och Preussen
1701—1709" (Historiskt bibi., del 7),
1S89 "Karl XII:s ryska fälttågsplan
1707—1709" (Nordisk tidskr.), 1897
"Slaget vid Poltava och dess
krigshistoriska förutsättningar enligt
samtida källor" (Historiska studier,
festskrift tillägnad C. G. Malmström),
1907 "Fördraget mellan Karl XII och
kejsaren i Altranstädt 1707" samt
utgav 1893 "Konung Karl XII:s
egenhändiga bref", 1897 "Kapten Jefferyes
bref till engelska regeringen från
Bender och Adrianopel 1711—1714,
från Stralsund 1714—15" (Historiska
handlingar, 16: 2), 1902 "Löjtnanten
Fr. Chr. von Weilies dagbok 1708—
1712" (Historiska handlingar, 19: 1)
och 1906 "Grefve Carl Pipers dagbok,
hållen under hans fångenskap i
Ryssland 1709—1714" (Historiska
handlingar, 21: 1). C. företog med
statsunderstöd för arkivstudier resor till
Moskva, Wien, Dresden och Berlin
1890 samt London och Köpenhamn
1895—96. En framställning av
stormaktstidens sista år, tiden 1706—
18, tänkte C. utge i 3 delar, av vilka
den första efter hans död
publicerades av förste arkivarien Th. Westrin
1910 som åttonde delen av C:s faders
(C. 1) arbete "Sveriges historia under
konungarne af Pfalziska huset". C:s
ovanligt vittomfattande
arkivforskningar och grundliga studier
resulterade i en konsekvent genomförd
uppfattning av Karl XII, som väsentl.
utgjorde en vidareutveckling av
faderns. Den behandlade tidens
katastrofer för Sverige vill C. i stor
utsträckning förklara som en följd av
att Karl XII:a egenskaper som
krigare och politiker icke motsvarade
lägets krav. I sin iver att avkläda
Karl XH-bilden dess "diktade
storhet" och med en viss dogmatisk
bundenhet vid de från fadern ärvda
utgångspunkterna kom C. i skarp
motsättning till den nyare, av Harald
Hjärne inspirerade Karl
XH-forsk-ningen (Arthur Stille, Carl
Hallendorff), vars "heroskult" lian med sin
—- efter vad han själv ansåg —
opartiska framställning ville avvisa. —
På det pedagogiska området var C:s
insats betvdande genom hans
epokgörande "Skolgeografi" (1—2, 1887—
89), som utkom i många uppl., även i
sammandrag "Folkskolans geografi"
(1905). — C. var led. av allm.
folkskolestyr. i Göteborg 18S4—1901
(ordf. 1891—1900), led. av
stadsfullmäktige i Göteborg 1892—1904 och
led. av Andra K. för Göteborgs stad
1897—1905. I riksdagen gjorde C. sin
största insats, då han genomdrev sitt
stora skolpolitiska program. Med
anledning av en motion från honom 1899
tillsattes en läroverkskommitté, där
han blev medl. och vars förslag, som
byggde på C:s principer, antogs av
riksdagen 1904. Reformen innebar
en uppdelning av de allm. läroverken
i realskola och gymnasium och
inrättandet av en realskolex. som
alternativ till studiernas fortsättande i
gymnasiet. Som en följd av denna
uppdelning förlades latinstudiets början till
den lägsta gymnasieringen. En viss
valfrihet lämnades även lärjungarna
rörande studiet av en del ämnen. I
sin helhet avsåg reformen enligt C:s
egna ord i en propagandaskrift "det
högre skolväsendets utveckling i
nationell riktning". I samband med
reformen inrättades pä C:a initiativ
Överstyr, för rikets allm. läroverk,
som i stort sett övertog den ledning
och förvaltning av läroverken, som
tidigare ålegat domkapitlen och
Eekle-siastikdep:s läroverksbyrå. C. blev
överdir. och chef för överstyr. 1904.—
C. ingick i det 1900 bildade Liberala
samlingspartiet. Vid sidan av sin
skolpolitiska insats tog han även flera
initiativ i allm. kulturfrågor ocli
frågor rörande sociala problem.
Sålunda motionerade han med framgång
om anslag till utgivande av en
statistisk handbok om Sverige på
främmande språk (1898), till Nord. mus.
(1900), till sockenbibi. (1902) och till
idrottens främjande (1903), om en
mera tidsenlig och svensk namnlängd
i almanackan (1899) samt om
grund-lagsenligt fastställande av att lag om
rikets vapen och flagga skall avgöras
av konung och riksdag gemensamt
(1900). — Gift 1881 med Valborg
Christina Korsgren. T. D.
3. Carlson, Gustaf Erik Theodor,
jurist, f. 10 maj 1861 i Uppsala, † 28
maj 1936 i Stockholm. Bror till C. 2.—
Efter mogenhetsex. i Stockholm 187S
inskrevs C. s. å. vid Uppsala univ.,
där han blev fil. kand. 1881. Han
avlade ex. till rättegångsverken 1883, blev
e. o. notarie i Svea hovrätt s. å. och i
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1885 och erhöll första
domarförordnandet 1886. Han utnämndes till v.
häradshövding 1888, till notarie i
Svea hovrätt 1890, till adjungerad
ltd. därstädes 1891 samt till
assessor 1895. Åren 1897—99 var C. tf.
revisionssekr., utnämndes till
hovrättsråd i Svea hovrätt 1903, till
häradshövding i Gudhems och Kåkinds
domsaga 1907 samt till justitieråd
1909. — En ledande ställning bland
Sveriges jurister kom C. att inta
1901, då han blev led. i kommittén
för utarbetande av lag om köp och
byte av lös egendom. Denna
kommittés verksamhet försiggick i
samverkan med en dansk och en norsk
kommitté. Såväl under förarbetena
till lagförslaget som vid dess
slutliga avfattning ådagalade C. djupa
teoretiska kunskaper och en ovan-
Gustaf Carlson.
Ernst Carlson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
