Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Castreen, Matthias - 2. Castrén, Eric - 3. Castrén, Matthias - Caton, Johan Laurentz - Catonius, Nicolaus - Cavalli, släkt - Cavalli, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Castrén
52
Cavalli
gits frän indelningsverket på villkor,
att de själva skötte gränsförsvaret.
Vid krigsutbrottet arbetade C.
energiskt för att få till stånd en
uppgörelse med befolkningen på den ryska
sidan, och hans ansträngningar hade
stor andel i det lyckliga förhållandet,
att Österbotten under kriget
förskonades från härjningar. — Gift 1) med
Helena Albogius; 2) med Margareta
Elisabet Zein. H. N.
2. Castrén, Erie, präst, f. 14 juli
1732 i Paldamo skn i Österbotten,
Finland, † dec. 1787 sannolikt i Kemi,
Finland. Son till C. 1. — C. inskrevs
vid Åbo akad. 174S och inriktade
under ledning av Linnés bekante
lärjunge Pehr Kalm sina studier pä
ekonomi och hembygdsforskning samt
promoverades till fil. mag. 1754. Hans
mag.-avliandl. bär titeln "Historisk
och æconomisk beskrifning öfwer
Ca-janaborgs län" (1754). Där framlade
C. stora projekt i stil med tidens
allm. nationalekonomiska optimism;
bl. a. föreslog lian byggandet av en
kanal från Kaj ana till Savolaks och
Karelen. Tanken var dock inte
alldeles ny. Senare upptog lian faderns
planer på rätt för staden Kaj ana att
begagna sig av Uleåborgs hamn. Efter
att 1755 lia prästvigts blev C.
pastorsadjunkt i sin hemsocken och
därefter kyrkoherde i Pudasjärvi 1762
och i Kemi 1785 samt kontraktsprost
1786. — Gift 1) 1763 med Catharina
Elisabet Keckman, † 1784; 2) 1786
med Brita Helena Elfving. H. N".
3. Castrén, Matthias, präst, f.
29 maj 1764 i Pudasjärvi i
Österbotten, Finland, † 15 maj 1845 i Kemi,
Finland. Son till C. 2. — C. blev
student vid Åbo akad. 1781, disputerade
fyra år senare och promoverades till
fil. mag. 1786. Han synes ha haft
en utpräglad begåvning för studier
och fortsatte att ägna stort intresse
åt vetenskapen också sedan han pä
faderns önskan lämnat den lärda
banan och låtit prästviga sig. Han blev
pastorsadjunkt hos fadern i Kemi och
efter dennes död kyrkoherde där
(1789). Även som präst visade C.
tidigt sin duglighet. Eedan vid 27 års
ålder blev han kontraktsprost, och
hans ämbete gav honom tillfälle att
under inspektionsresorna odla sina
vetenskapliga intressen. Att lian
utnyttjade tillfället, framgår bl. a. av
det "Calendarium floræ et faunæ
från Kemi för åren 1793—99", som
han utgav i Finska
hushållningssällskapets handlingar. C. använde
även prosteriets arkiv för
historiska undersökningar rörande de olika
förs. inom kontraktet. År 1808 var
han en av prästerskapets repr. i den
finska deputationen i S:t Petersburg,
och efter fredsslutet 1809 deltog han
Henrik Cavalli.
i arbetet med regleringen av gränsen.
Den ställning C. intog i samtidens
ögon framgår i någon mån av de
uppdrag, som anförtroddes honom.
Han var bl. a. led. i
psalmbokskommittén 1815 och två år senare i
handbokskommittén. År 1817 kallades han
till teol. hedersdr. — Gift 1790 med
Elsa Berta Elfving. H. N.
Caton (Cathon), Johan
Laurentz, kopparstickare, f. 5 dec. 1753
i Stockholm, † efter 1807.
Föräldrar: överstyrmannen Holger C. och
Kristina Malmenia. — Efter
föräldrarnas död blev C. 1760 intagen på
Stockholms barnhus, där han sattes
i ritskola. År 1767 kom han till P.
Flodings gravörskola, där han
arbetade i tio år. Då han sedan skulle
livnära sig som självständig
kopparstickare, tröto emellertid förmågan
eller uppgifterna, varför han skrev in
sig som lärling i urmakareämbetet
1778. År 1784 var han i tjänst hos
hovurmakaren E. Lindgren. Det är
under de närmast följ. åren, som
lians huvudsakliga verksamhet som
kopparstickare infaller. Hans första
kända självständiga arbete är ett
porträtt av grosshandlaren A. C. V. Seele
(1784), och omkr. 1786 utförde han
en rad porträtt av Gustav III:s
franska teatertrupp. Mellan 1785 och 1789
gjorde C., sannolikt på beställning,
ett åttiotal porträtteckningar, som
nu förvaras i Fredrik Silfverstolpes
samling i Västerås läroverksbibi.
Hans senare öden äro så gott som
okända; en källa uppger, att han blivit
vansinnig. — I sina bästa porträtt
ger C. prov på ett elegant punktmanér
och blick för det karakteristiska hos
modellen. De äro i regel utförda i
profil inom en rund medaljong. Th. N.
Catonius, Nicolaus Holgeri,
dramatisk författare, † 12 aug. 1655
i Kalmar. Son till kyrkoherden i
Ljungby, Kalmar län, Holger Sunes-
son Catt. —- C. blev fil. mag. i
Uppsala 1625, lektor i logik och fysik
vid Kalmar kollegium 1630 och rektor
därstädes. Han förvärvade en ansenlig
teologisk och filosofisk lärdom,
ådagalagd i flera avhandl., men för
eftervärlden har han blivit mest känd
genom sitt drama "Troijenborgh",
vilket uppfördes av djäknarna i Kalmar
efter ett prästmöte 1632. Ämnet är
Tröjas "ömkeligha förstöring", och
med historien om Paris och Helena
liar C. velat ge skolungdomen ett
avskräckande exempel på vart
människan kan ledas, om dygd och visdom
åsidosättas. Dramat, som även äger
patriotiska inslag i tidens stil, röjer
inflytande från Asteropherus och
Messenius, men språk och vers avslöja
samtidigt en ursprunglig poetisk
begåvning, och dramat tillhör tidens
märkligaste. — Gift med Elisabet
Jönsdotter. E. A.
Cavalli. Liksom släkterna Cavallin
och Hyltén-Cavallius är släkten C. en
gren av smålandssläkten Cavallius (se
denna). Två söner till kaptenen
Gustaf Adolph Cavallius (f. 1739, † 1802)
bortlade enligt bruket under Gustav
IV Adolfs tid namnets latinska
slut-ändelse och kallade sig C., nämligen
majoren Lars Johan C. (f. 1779, †
1844) och tygförvaltaren Julius C. (f.
1783, † 1842), som blevo stamfäder
för släkten C:s ännu fortlevande
första och andra grenar. Till den
första grenen hör majoren Lars
Johan C: s sonson, landskamreraren
Henrik C. (se nedan). En brorson till
denne är översten och chefen för
Södermanlands pansar reg. Erik C. (f.
1895).
Cavalli, Per Axel Henrik,
ämbetsman och politiker, f. 31 maj 1852
i Agunnaryds skn, Kronob. län, † 9
april 1918 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Engelbrecht Adolph J oachim
Henric C. och Catharina Christina
Granstrand. — C. blev student i Lund
1870 och avlade ex. till
rättegångsverken 1873. Han var länsbokhållare
i Malmöh. län 1876—82 och
landskamrer där 1882—1905. Åren 1881—
1911 var C. kamrerare lios Malmöh.
läns landsting. Hans duglighet och
sakkunskap i finansfrågor
utnyttjades dels av en rad privata företag av
olika slag, i vilkas ledning lian kom
att ingå, dels i riksdagen, vars Första
K. han tillhörde för Malmöh. län 1890
—1917. Sin viktigaste insats som
politiker gjorde C. i
bevillningsutskottet, vars led. han var 1891—1910
(från 1894 ordf.). C. var från
början av sin riksdagsmannabana
protektionist och ledde i bevillningsutskottet
genomförandet av tullsystemet. Som
ordf. i kommittén ang. inkomstskatt
och självdeklaration 1901 spelade C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
