Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cavalli, Henrik - Cavallin, släkt - 1. Cavallin, Samuel Johan - 2. Cavallin, Severin, d. y. - 3. Cavallin, Samuel - 4. Cavallin, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cavallin
53
Cavallin
en stor roll vid införandet av
progressiv inkomstskatt, som han tidigare
motarbetat. År 1910 motsatte han sig
införandet av progressiv
förmögenhetsskatt. Även i fråga om
kommunalskatter och olika speciella skatter
nedlade C. ett omfattande arbete i
kommittéer och nämnder. Sålunda var
han v. ordf. i kommittén ang. den
kommunala beskattningen
1897—-1900. Han var ordf. i
riksgäldsfullmäktige 1904—16 och deltog i
förhandlingarna om en handels- och
sjöfartstraktat mellan Sverige och
Tyskland 1906. År 1903 blev lian
jur. hedersdr vid Lunds univ., och
1916 erhöll han Illis quorum i 18:e
storleken. — Ogift. T. D.
Cavallin. Släkten är en utgrening
av den gamla smålandssläkten
Cavallius (se denna). Reg.-kvartermästaren
med ryttmästares titel Samuel
Cavallius (f. 1692, † 1774) antog namnet C.
Av hans söner blev kyrkoherden i
Källs-Nöbbelöv och Felestad i Skåne
Severin C. d. ä. (f. 1723, † 1783)
stamfar för släktens ännu fortlevande
äldre gren ocli apotekaren i
Linköping Peter Andreas C. (f. 1748, † 1829)
för släktens yngre gren, som fortlever
endast på spinnsidan. Till den äldre
grenen hör Severin C. d. ä:s son,
kyrkoherden Samuel Johan C. (C. 1), som
liksom fadern ocli modern Anna Beata
Sundius befrämjade den herrnhutiska
fromheten i Skåne. Bland C. l:s
söner märkas a) kontraktsprosten och
skriftställaren Severin C. d. y. (C. 2),
far till rådmannen i Stockholm Bernt
Samuel Christian C. (f. 1862, † 1933),
som skrev sin släkts historia, b)
kontraktsprosten Samuel C. (C. 3) och c)
filologen och lexikografen Christian
C. (C. 4). Denne blev far till
pedagogen och filosofen Paul C. (C. 5). —
Litt.: B. Cavallin, "Släkten C. från
Håldala" (1919).
1. Cavallin, Samuel Johan,
präst, f. 27 april 1772 i
Källs-Nöbbe-lövs skn, Malmöh. län, † 25 nov. 1841
i Borlunda skn, samma län.
Föräldrar: kyrkoherden Severin C. och Anna
Beata Sundius. — C. blev i Lund
student 1789, fil. kand. 1793 ocli fil. mag.
1796. Han prästvigdes 1797, avlade
pastoralex. 1801, blev rektor vid
skolan i Karlshamn 1806, kyrkoherde i
Bjärshög och Oxie 1809, i Borlunda
och Skeglinge 1818 samt
kontraktsprost 1822. C., som var en uppskattad
predikant, var lierrnhutiskt influerad
och verkade bl. a. som led. av
Evangeliska sällskapet. Han tog även
verksam del i sin tids arbete för
nykterhet och hednamission. — Gift 1813
med Erica Gustafva Roosval. R. A.
2. Cavallin, Severin, d. y., präst,
f. 24 sept. 1820 i Borlunda skn,
Malmöh. län, † 30 maj 1886 i Vellinge skn,
samma län. Son till C. 1. — C. inskrevs
1831 vid Lunds univ., där lian blev
filol. kand. 1839, fil. kand. 1841, fil.
mag. s. å. och docent i grekiska 1843.
Sedan lian prästvigts 1849 och avlagt
pastoralex. 1850, blev han kyrkoherde
i Raus och Välluv 1857 och i Vellinge
ocli Fuglie 1858 samt kontraktsprost
1879. År 1868 promoverades lian i
Lund till teol. dr. Vid sidan av sin
vetenskapliga och kyrkliga
verksamhet gjorde sig C. tidigt känd genom
sitt förtjänstfulla personhistoriska
författarskap, vari märkas "Lunds
universitets matrikel" (1846), "Lunds
stifts herdaminne, efter mestadels
otryckta källor utarbetadt" (1—5,
1854—58) och "Ur skånska
presthu-sens häfder" (1878). Han översatte
även bl. a. uppbyggelse- och
andaktsböcker av J. Arndt, J. A. Bengel, M.
F. Roos och Pli. F. Hiller, utgav en
"Biblisk historia" (1869) samt
framträdde som psalmdiktare. År 1882
offentliggjorde han "Förslag till
revision af swenska kyrkopsalmboken";
lian var led. av 1883 års
psalm-bokskommitté, vars psalmboksförslag
(1889) kom att uppta 4
originalpsalmer ocli 17 övers, av honom. I 1937
års psalmbok finnas av C. en
originalpsalm (nr 247) och fyra övers. (bl. a.
nr 609, "Dies iras"). — Gift 1859
med Emilia Gustafva Wilhelmina
Gleerup. R. A.
3. Cavallin, Samuel Gustaf,
präst, pedagog, f. 6 april 1828 i
Borlunda skn, Malmöh. län, † 17 juni
1883 i Falun. Bror till C. 2. — C.
blev student i Lund 1844 och fil.
mag. där 1850 samt utnämndes till
adjunkt vid Kristianstads läroverk
1858, lektor i klassiska språk 1859
och rektor 1S61. Sedan han prästvigts
1868, blev han kyrkoherde i Ystad
1870 och i S:t Peters klosters och
Nöbbelövs förs. 1877 samt
kontraktsprost 1S78. Han anlitades för flera
offentliga kommittéuppdrag i skol-
Cliristian Cavallin.
frågor ocli utgav bl. a. talrika
läroböcker i latin, av vilka hans
kommenterade uppl. av Cicero och Ovidius
blivit mest anlitade. — Gift 1) 1859
med Clementine Brink, † 1862; 2)
1864 med Thora Augusta Paulina
Isberg. R. A.
4. Cavallin, Christian,
klassisk filolog, lexikograf, f. 3 sept. 1831
i Borlunda skn, Malmöh. län, † 10
okt. 1890 i Lund. Bror till C. 2 och
C. 3. — C. blev student 1847, fil.
kand. 1853 och fil. dr s. å., allt i
Lund. Han var e. o. amanuens vid
univ.-bibl. i Lund 1856—59,
förordnades till docent i romersk
vältalighet ocli poesi vid Lunds univ. 1857
och var filosofiska fakultetens
notarie 1859—61 och 1867—75. Ss.
innehavare av ett riksstatens
resestipendium företog lian 1861—62 en
studieresa till Bonn, Neapel och Rom. C.
blev adjunkt i latinsk språkkunskap
och litteratur vid Lunds univ. 1864
samt i romersk vältalighet och poesi
1866, var tf. prof. i grekiska språket
1871 och 1874—75 samt utnämndes
till prof. i grekiska språket och
litteraturen 1875. — Bland dem, som utövat
det största inflytandet på C:s
vetenskapliga utveckling, må nämnas prof.
J. G. Ek, vars lärjunge C. var, den
danske språkforskaren J. N. Madvig
och den tyske univ.-läraren F. W.
Ritschl i Bonn, som C. under sin
studieresa lärde känna. C. var en av
Sveriges yppersta klassiska filologer med
en omfattande kännedom om hela den
grekiska och latinska litteraturen och
med säker känsla för språkens
stilistiska skiftningar. Han talade oeh
skrev latin som ett levande språk.
Hans ganska bräckliga hälsa oeh stora
tillbakadragenhet predestinerade
honom dock i viss mån för den mera
undanskymda verksamhetsgren, där han
gjort sina största insatser, lexikogra-
Severin Cavallin d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
