Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederholm, Bernhard - Cederlund, Gösta - Cederlund, släkt - Cederlund, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederholm
67
Cederlund
Cederholm, Bernhard,
ämbetsman, f. 24 maj 1678 i Stockholm, † 18
aug. 1750 på Grimstad i ö. Skrukeby
skn, östergötl. län. Föräldrar:
inspektören vid Stora sjötullen Nils
Björnsson och Catharina Nyman. —
C. blev student i Uppsala 1688 och
inträdde i Justitierevisionen 1699. År
1704 blev han sekr. vid beskickningen
i Berlin, tjänstgjorde i fältkansliet
från 1706, i Inrikes civilexpeditionen
från 1711 och sändes 1712 pä konung
Karls egen begäran till Bender
medförande rådets berättelse om rikets
inre tillstånd. Resan genom de av
fienderna besatta områdena blev
åtskilligt äventyrlig, och i Bender råkade
han under kalabaliken 1713 bli
tillfångatagen men frigavs ocli återvände
till Sverige, där han 1714 adlades.
Han blev lagman i Vadstena lagsaga
1718 och följ. år i Värmland. Vid
riksdagarna togs han ofta i anspråk som
led. av sekreta utskottet och av
åtskilliga viktiga deputationer. Han
anslöt sig 1738 till hattpartiet. Sedan
1733 var lian då revisionssekr. År
1739 utnämndes han till
justitiekans-ler och 1741 till president i Göta
hovrätt. Han var led. av Vet. akad.
från 1740 och dess preses 1741. —
Ogift. H. N.
Cederlund, Gustaf (Gösta)
Edvard, skådespelare ocli regissör, f. 6
mars 1888 i Stockholm. Föräldrar:
målarmästaren Edvard Henning C.
och Ida Ullman. — C., som genomgått
realläroverk och handelshögskola i
Dresden, fick sin första anställning
som skådespelare hos J. Liander 1908
—11. Därefter tillhörde han Sv.
teatern i Stockholm till 1917 och
Lorens-bergsteatern i Göteborg 1917—26 med
undantag för spelåret 1924—25, då
lian var konstnärlig ledare för Sv.
teatern i Helsingfors. Vid
Lorens-bergsteatern var han även verksam
som regissör samt fungerade dessutom
1923—24 som teaterns chef. Åren
1926—29 var han chef för
Hälsingborgs stadsteater. Därefter liar han
framför allt verkat vid olika
stockholmsteatrar. Under senare år har
han särskilt uppträtt som
lustspels-och komediaktör; inte minst i
anglosaxiska stycken (James Jago i St.
John Ervines "St. Peters finger")
har han vunnit stora framgångar tack
vare sin stora sceniska auktoritet,
sin medfödda elegans och sin
kultiverade, avväpnande humor. -— Med
åren liar C. blivit en av våra mest
anlitade radiokrafter, men framför allt
har han vunnit popularitet som
filmartist. Han filmdebuterade redan 1917
som Mårtenson i "Tösen från
Stormyrtorpet", varefter lian togs i anspråk
för ett flertal filmroller. Efter ett
långvarigt uppehåll återvände C. till
filmen 1935 som Flygskolchefen i
"Ungdom av i dag". Av hans många
talfilmsroller kunna i övrigt nämnas
prof. Hagstam i "Vi två" och "Vi
tre", Bagaren i "Med livet som
insats", Kriminalchefen i "Ett brott"
och journalisten Markel i "Doktor
Glas". Hans filmtyp har främst varit
den vänlige gamle bitvargen i alltid
lika karaktärsfulla och humoristiska
varianter. C. liar även försökt sig som
regissör i filmlustspelen "Uppåt igen"
och "Fransson den förskräcklige".
—-Gift 1) 1914 med skådespelerskan
Ingeborg Elisabeth Magni, † 1930; 2)
1932 med skådespelerskan Anna Lisa
Ryding. S. T., R. W.
Cederlund, släkt. En dotter till
fält-tygmästaren Christian Frost († 1631)
och hans maka Elisabeth Frankelin,
Erik XIV:s dotterdotter, var gift med
Ceder (till förnamnet okänd), vars
son, löjtnanten vid artilleriet Lennart
Ceder, 1706 stupade i slaget vid
Frau-stadt. Av hans båda söner, som
till-fångatogos vid Poltava, lyckades den
ene undkomma och bosatte sig i Kalix,
varifrån hans son 1742 flyttade till
Stockholm. Han antog namnet C. och
blev stamfar för den ännu
kvarlevande släkten C. samt far till
hovurmakaren Jonas C. (f. 1768, † 1857), vars
son Johan C. (se nedan) grundade den
världsbekanta punschfirman. Dennas
namn ändrades till J. Cederlunds söner,
när grundaren 1855 överlämnade
ledningen till sina söner, grosshandlaren
Johan Edward C. (f. 1825, † 1909) och
grosshandlaren Carl Fredric C.,
belgisk generalkonsul i Stockholm (f.
1826, † 1889). Johan Edward C.
upptog 1893 sin son, hov jägmästaren
Alfred Edward C. (f. 1865, † 1926), som
kompanjon. I samband med
nykterhetslagstiftningen överlät firman 1917
sin verksamhet i Sverige till ab.
Vin-och spritcentralen, medan dess stora
affärsrörelse i utlandet fortsattes.
Vid firmans hundraårsjubileum 1922
Johan Cederlund.
blev Alfred Edward C:s äldste son,
Carl-Edward Emanuel C. (f. 1891),
meddelägare; han är sedan faderns
död ensam innehavare av företaget.
Cederlund, Johan, grosshandlare,
f. 11 april 1800 i Stockholm, † 16 jan.
1864 därstädes. Föräldrar:
hovurmakaren Jonas C. och ülrica Norman.
— C., som skrev sig Johan C. junior,
kom i köpmanstjänst vid endast
fjorton års ålder, var i kondition hos olika
firmor, däribland handelshuset J. T.
Cleve, men övertog redan 1822 egna
agenturer i viner och spirituösa. År
1824 erhöll han burskap på egen
grosshandelsrörelse. Firman, som
huvudsakligen handlade med viner och
spirituösa av skilda slag, utvecklades
i rask fart. För sina lager förhyrde C.
en del av källarna under K. slottet,
med ingång från Slottsbacken,
varifrån lian 1838 flyttade till källarna
under Riddarhuset, där firman under
hela sin återstående verksamhet i
Stockholm blev bofast. Därjämte
förhyrdes ånyo 1865 källaren under K.
slottet (under s. och delvis ö.
fasaderna, med en golvyta av över 2 000 kvm).
Muskat, picardon och körsbärsvin,
rom, arrak och konjak såldes direkt
från faten, och "man kom, utan någon
motbok eller andra besynnerligheter,
med sina kannor eller halvkannor, stop
eller kvartsstop och fick dem
påfyllda" (G. von Heideken). Handeln med
arrak och dess traditionella
användning till sv. punsch blev grundvalen
för den nya produktion, som förde
det cederlundska namnet till
världsrykte. Den sv. punschen, vars recept
under 1700-talets förra hälft med
Ostindiska kompaniets fartyg hade
överförts till Sverige, tillagades då efter
talrika "fäderneärvda anvisningar"
huvudsakligen av arrak, socker och
vatten; blandningen, som ibland
genom "sjörullning" förädlades (man
sände punschen på en sjötur för att få
Gösta Cederlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
