Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederlund, Johan - Cederquist, Justus - Cederqvist, Karl - Cederschiöld, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederquist
6S
Cederschiöld
den riktigt omskakad), dracks i hett
tillstånd. Det var år 1845, som C:s
äldste son, Johan Edward C. (f. 1825,
† 1909), efter hemkomsten från en
studieresa förmådde fadern att
igångsätta en produktion av färdigbryggd
punsch. Förslaget grundade sig på
den nyförvärvade insikten, "att
punschen gick an att dricka även i kallt
tillstånd". Försöket lyckades, och
redan i mitten av 1850-talet kunde en
ansenlig export av sv. punsch
etableras. Grundläggaren själv drog sig
tillbaka 1855 och överlämnade
verksamheten till sönerna. — Gift 1824 med
Charlotte Rosenlind.
Cederquist, Carl Justus,
reproduktionstekniker, grafiker, f. 1 sept.
1S55 i Gryts skn, östergötl. län, † 2
mars 1938 i Stockholm. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Johan Magnus C.
och Ulrica Dorothea Wahlberg. —
Efter anställning som typograf i
Norrköping och Stockholm företog C. 1887
en studieresa till Paris, där lian
praktiserade som litograf och lärde sig
de nya reproduktionsmetoderna. Efter
hemkomsten till Stockholm 1884
arbetade han på Centraltryckeriet, där
lian uppsatte en
reproduktionsanstalt. Han startade 1887 en egen
foto-kemigrafisk anstalt i Barnhusgatan
4. Han var den förste i landet, som
framställde fototypier eller
zinko-typier, utförda på fotografisk väg
från streckteckningar i tusch.
Reproduktionerna för A. E. Nordenskiölds
facsimileatlas blevo lians första större
arbete. De första autotypierna i
Sverige enligt Meisenbaclis metod
utfördes 1888 av C. År 1900 var hans
reproduktionsanstalt den största i
Norden, i eget hus Mäster
Samuelsgatan 32 med en personal på 60
personer och en produktion av 10 000
klichéer per år. Firman ombildades
1909 till ab. under namnet Cederquists
grafiska ab-, vars verkst. dir. C. var
till 1921. En mängd praktverk utgick
Karl Cederqvist.
från C:s officin, bl. a. arkeologiska
ocli konsthistoriska arbeten av liögt
värde. Den deltog med framgång i
flera utställningar och fick stort
anseende för sitt utmärkta
illustrations-och färgtryck. På C:s initiativ
bildades 1917 Sv. kemigrafiska
anstalternas fören. med C. som styr.-led.
Livligt konstnärligt och
kulturhistoriskt intresserad verkade lian som
kassadir. i Sv. slöjdfören. 1913—16
och som styr.-led. i Sv.
fornminnes-fören. 1912—25. C. utförde även en
rad krävande fotograferingsarbeten,
bl. a. vid öppnandet av Karl XII:s
sarkofag 1917. År 1920 inköptes C:s
officin av ab. Sveriges litografiska
tryckerier (Esselte). — Gift 1883
med xylografen Anne-Marie
Lindström. S. R.
Cederqvist, Karl, missionär, f. 28
okt. 1854 i Fellingsbro, Örebro län,
† 11 nov. 1919 i Addis Abbeba,
Abessinien. Föräldrar: torparen Jan
Jansson och Brita Andersdotter. — C. blev
efter skolgång i Örebro och studier
vid Johannelunds missionsinst.
prästvigd för Härnösands stift 1885 och
inträdde därefter i Evangeliska
fosterlandsstiftelsens tjänst. Han sändes
18S6 som sjömanspräst till stiftelsens
sjömanskyrka i Hamburg, förflyttades
snart i samma tjänst till Liverpool
och 1888 till Grimsby, där lian
stannade till 1892. Detta år blev C.
utsedd till ledare för ett nytt försök att
med missionen nå fram till
gallafolket i Abessinien. Två tidigare försök
hade då misslyckats. Planen var nu
att via Jubafloden komma fram till
Galla, men försöket strandade, och C.
fick nöja sig med att i Chisimaio i
So-maliland, dit han anlände 1898, öppna
en ny missionsstation för Jubakolonin.
C. fann emellertid en ny utväg att nå
det ursprungliga målet. Efter ett
besök i Sverige 1902 begav han sig via
Djibouti och Dire Dawa till Addis
Abbeba, som lian efter många
svårigheter uppnådde 1904. Där stannade
han resten av sitt liv, 16 år, och
arbetade oförtrutet som lärare och läkare
i missionens tjänst. Han vann bl. a.
kejsar Menilek för sin verksamhet,
men de sista åren av hans liv
äventyrade de inbördes oroligheterna hans
ställning, överhopad av arbete blev
han dock till sin död troget kvar på
sin post. Han blev så en verklig
pionjär och banbrytare för Evangeliska
fosterlandsstiftelsens mission i
Abessinien och fick utföra ett hjälp- och
väckelsearbete av bestående värde.
Med sitt liv på missionsfältet gav han
exempel på en sann kristen karaktär,
som i sig verkade mera för missionen
än många predikningar. — Ogift. —
Litt.: H. Nylander, "K. C." (1920).
E. B—n.
Cederschiöld, ätt, härstammande
från borgaren och rådmannen i Gävle
Peder Hansson († 1612), vars söner
Elias Pedersson och Peder Pedersson
efter staden Gävle kallade sig
Gavelius. Elias Pedersson Gavelius († 1668),
justitieborgmästare i Gävle, hade
sönerna assessorn i Göta hovrätt Petrus
Gavelius (C. 1), som 1687 adlades med
namnet C., och råd- och
handelsmannen i Vasa Nils Eliæsson Gavelius (f.
1628, † 1668), far till hovkamreraren
Elias Gavelius (f. 1653, † 1726) ocli
lagmannen Nils Gavelius (f. 1663, †
1734), vilka 1708 adlades med namnet
Adelstierna och själva slöto sin ätt.
— En sonsons son till C. 1 var
kvartermästaren vid Adelsfanan Staffan
Casper C. (f. 1748, † 1808), vars fyra
söner blevo stamfäder för var sin
huvudgren av ätten. — a) Äldste sonen,
filosofen Fredrik C. (C. 2), blev
farfar till språkforskaren Gustaf C.
(C. 7) och skriftställarinnan Maria
C. (C. 8). Söner till C. 7 äro
språkmannen Vilhelm C. (C. 10) samt förf.
och affärsmannen Gunnar C. (C.
11). — b) Staffan Casper C:s andre
son, grosshandlaren i Malmö Staffan
Henrik C. (f. 1775, † 1809), som
kallade sig Gavelli, blev farfar till
gene-raltulldir. Staffan C. (C. 6). Söner till
denne äro generalmajoren Hugo C.
(C. 9) och häradshövdingen i N. och S.
Vedbo domsaga Pehr Staffan Robert
Rudolf C. (f. 1883). — c) Staffan
Casper C:s tredje son, prosten och
kyrkoherden i Forsheda, Bredaryds
och Torskinge förs. av Växjö stift
Casper Haqvin C. (f. 1776, † 1845),
blev far till föreståndarinnan för
Diakonissanstalten i Stockholm Anna
Maria C. (f. 1815, † 1892) och rektorn
vid Växjö högre allm. läroverk
Henrik Samuel C. (f. 1824, † 1900). En
son till denne är f. d.
häradshövdingen i Kinda och Ydre domsaga Caspar
Henrik Gavelius C. (f. 1869). — d)
Justus Cederquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
