Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederschiöld, ätt - 1. Cederschiöld, Petrus - 2. Cederschiöld, Fredrik - 3. Cederschiöld, Pehr Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederschiöld
60
Cederschiöld
Staffan Casper C:s yngste son,
läkaren Pehr Gustaf Cedersehjöld (O. 3),
blev far till läkaren Fredrik
Cedersehjöld (C. 4). En son till denne var
sjukgymnasten Gustaf Cedersehjöld
(C. 5). — Peder Pedersson Gavelius
(f. 1601, † 1645) blev 1637
justitie-borgmästare i Stockholm ocli var vid
flera riksdagar borgarståndets
talman. Hans son, dir. Mårten Gavelius
(f. 1638, † 1709), adlades 1686 under
namnet Cronstedt. Dennes bror,
kamreraren Per Gavelius (f. 1641), blev
far till löjtnanten Carl Gustaf
Persson Gavel (f. 1672, † 1740), som 1696
adlades med namnet von Gavel.
1. Cederschiöld, Petrus Eliæ,
före adlandet Gavelius, rättslärd,
ämbetsman, f. 3 sept. 1625 i Gävle, † 29
juni 1697 i Jönköping. Föräldrar:
justitieborgmästaren Elias Pedersson
Gavelius och Catharina Nilsdotter. —
C. inskrevs vid Uppsala univ. 1635
och ånyo 1640, läste till en början
teologi, sedan filosofi och övergick
därefter till den juridiska fakulteten, där
lian disputerade 1649 och ånyo 1653.
I början av 1650-talet företog han
vidsträckta resor i Danmark,
Tyskland, Holland, England och
Frankrike och utnämndes 1655 till e. o. prof.
i folkrätt vid Uppsala univ. Snart
råkade han i gräl med de akademiska
myndigheterna, då univ. på grund av
sin dåliga ekonomi inte alltid kunde
betala prof.-lönerna till fullo. Nästan
hela C:s verksamhet i Uppsala
överskuggades av en lidelsefull kontrovers
med prof. skytteanus Johannes
Schef-ferus, som lian med anledning av en
avhandl. över Livius beskyllde för att
vara en ungdomens förförare. C.
uppträdde under denna konflikt så
"vanvördigt och bullersamt", att lian
åtskilliga gånger instämdes inför
konsistoriet samt nödgades göra avbön för
sin antagonist. Konsistoriet vädjade
slutligen till kanslern om C:s
förflyttning till annan ort, varför lian
1665 utnämndes till assessor i Göta
hovrätt och s. å. till
generalinspektör över ordningarna och sekr. i
Kansliet (en befattning motsvarande
ju-stitiekanslersämbetet i en senare tid).
Generalinspektorsämbetet indrogs
redan 1668, och 1670 lämnade C. även
sin befattning som sekr. i Kansliet.
Han utnämndes 1675 ånyo till
assessor i Göta hovrätt och adlades 16S7.
— Gift 1) 1670 med Elisabet
Nilsdotter, † 1685; 2) 1692 med Christina
Jernsköld.
2. Cederschiöld, Fredrik
Johan, filosof, universitetslärare, f. 25
mars 1774 på Lidboholm i Sjösås skn,
Kronob. län, † 4 april 1846 i Lund.
Föräldrar: kvartermästaren Staffan
Casper C. och Anna Plantina Laurell.
— C. blev student 1793, fil. kand.
1795, fil. mag. 1796, docent i
teoretisk filosofi 1S00 samt adjunkt i
teoretisk och praktisk filosofi 1803, allt
i Lund. Han utnämndes till lektor i
historia och moralfilosofi vid Växjö
gymnasium 1807 (tillträdde icke
denna befattning) och juris et moralium
prof. vid Lunds univ. 1808. C., som
även var präst och 1824 blev prost
över Stävie oeh Lackalänga förs.,
Malmöh. län, intog en bemärkt plats
i Lunds akademiska värld och var
univ:s rektor 1811—12 och 1824—25.
I sin vetenskap anslöt han sig till C.
Wolffs formalistiska filosofi och
polemiserade bl. a. mot Schelling. Utom
flera akademiska avhandl. utgav han
åtskilliga större och mindre skrifter,
ss. "Allmän inledning till apriorisk,
eller rationel, pligt-lära" (1821),
"Menniskors aprioriska, eller
rationela, pligt-lära" (1—2, 1828—29) och
"Stats aprioriska pligt-lära" (1834).
— Gift 1808 med Eleonora Fredrika
Widegren. R. A.
3. Cedersehjöld, Pehr Gustaf,
obstetriker, politisk skriftställare, f.
4 sept. 1782 på Lidboholm i Sjösås
skn, Kronob. län, † 12 febr. 1848 i
Stockholm. Bror till C. 2. — C. blev
student 1798, filol. kand. 1805, fil.
kand. 1806, avlade teoretisk och
praktisk medicinsk ex. 1808, blev med. dr
1809, allt vid Lunds univ., samt kir.
mag. i Stockholm 1812. Han innehade
olika läkarbefattningar i Lund och
Köpenhamn, blev anatomie prosektor
vid Lunds univ. 1811 och flyttade
1813 till Stockholm som
praktiserande läkare, blev e. o. prof. i
obste-trik vid Karol. inst. och adjunkt
vid Allm. barnbördshuset 1817 samt
prof. i obstetrik och dir. för nämnda
barnbördshus 1822. Han blev led. av
Vet. akad. 1830. — C. gjorde
betydande insatser på obstetrikens område;
han blev främst känd genom sin
framgångsrika kamp mot barnsängsfebern.
Sedan stora barnbördshus under 1700-
Fredrik Cederschiöld. Silhuett.
Pehr Gustaf Cederschiöld. Pastell (detalj)
av P. Lindhberg 1830.
talet upprättats, hade denna sjukdom
orsakat epidemier, och då man ansåg
den uppstå av yttre
("atmosfärisk-telluriska") orsaker och spridas
genom "luftsmitta", vidtogos ej
tillräckliga förebyggande åtgärder. C. delade
denna uppfattning om
barnsängsfeberns uppkomst och insåg ej, att den
är en bakteriell infektion. Men han
var den förste, som förstod sättet för
dess överförande och dess
smittofarlighet, varigenom han blev en
föregångare till dess egentlige bekämpare,
I. Semmelvveis, och han gick en riktig
väg vid behandlingen, då han
föreskrev desinfektionsmedel (klorvatten).
Vid Allm. barnbördshuset var C:s
chefstid en period av uppryckning och
förnyelse. För
barnmorskeutbildningen var lian livligt verksam och
utarbetade flera allmänt använda
läroböcker, bl. a. "Handbok för barnmorskor"
(1822; 7:euppl. 1868) och "Utkast till
handbok i den instrumentala
barnförlossnings-konsten" (1830; 5:e uppl.
1870). Ett större arbete "Lärobok i
vården om qvinnans slägtlif" (1—3,
1836—39) fick stor betydelse för
generationer av blivande läkare i deras
obstetriska utbildning. C. hade ett
klart och åskådligt språk och
fullföljde den av J. von Hoorn grundlagda
fasta och tydliga terminologi, som
kännetecknar sv. "barnmorskespråk".
Som läkare var C. mångsidig; i
sitt omfattande författarskap
sysselsatte han sig bl. a. även med
ögonsjukdomar och kolera samt hävdade
"ögonflussens" smittsamhet. Han
intresserade sig för den allmänna
hälsovården och utgav skriften "Om
sund-hetstillståndet i Stockholm och
medlen till dess förbättrande" (1827).
Märkligt nog var C. under 1810-talet
den "animala magnetismens" främste
företrädare i Sverige, studerade
densamma på konungens bekostnad i Ber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
