Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Collin, Zacharias - 3. Collin, Carl Martin - 1. Collinder, Erik - 2. Collinder, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Collberg
121
Colliander
i Hälsingborg visade C. intresse för
pedagogiska frågor. Han
sammanfattade sina synpunkter i den anonyma
broschyren "Svenska statens
undervisningsmonopol" (1875),där han dels
kritiserar den bildning, som de allm.
läroverkens undervisning gav, dels
hävdar de enskilda skolornas rätt att
göra sig gällande. C. utgav även
"Engelska läsestycken för
elementarläroverkens öfversta klasser" (1,
1873) och "W. Scott, The lady of the
lake" med inledning, noter och
ordlista (1876). — Ogift. S. J.
3. Collin, Carl Martin,
affärsman, kommunalman, bibliofil, f. 25
juli 1857 i Lund, † 22 jan. 1926
därstädes. Föräldrar: kyrkoherden Carl
Jacob C. och Ebba Adrian. Brorson
till C. 2. —- C. avlade mogenhetsex. i
Lund 1875 och blev fil. kand. vid Lunds
univ. 1883. Fr. o. m. 1880, då han blev
notarie i Skånska nationen i Lund,
intresserade han sig livligt för
studentlivets organisation; han innehade
en rad viktiga förtroendeposter inom
Lunds studentkår, var bl. a. kårens
ordf. 1895—96 och kurator i Lunds
nation 1893—1905. Under sina
senare år spelade C. en högt ansedd roll
inom Lunds kommunala liv, bl. a. som
stadsfullmäktig i Lund 1912—22 och
särskilt som ordf. för Lunds
fattigvårdsstyr. 1912—23. Samtidigt
innehade han talrika förtroendeuppdrag
inom det industriella och
kommersiella livet i Lund; han var sålunda
ordf. i styr. för ab. Skånska
centraltryckeriet och styr.-led. och verkst.
dir. i ab. Bleckvarufabriken i Lund,
ordf. i Lunds dagblads förlags ab.,
led. av styr. för ab. Lunds
mekaniska verkstad m. m. — C:s stora
livsintresse var det berömda
privatbibi., som han under årtionden
skapade med allt större kärlek;
planmässigt samlade han främst klassisk
skandinavisk skönlitteratur. Andra avd.
omfatta skandinavisk konst, skånsk
Carl Martin Collin.
kultur och utländska klassiker; den
särskilt värdefulla Goethesamlingen
innehåller t. ex. Goethes eget handex.
av "Werthers Leiden". Bibi., som även
genom böckernas yttre dräkt måste
räknas till landets förnämsta
enskilda boksamlingar, överlämnades efter
C:s död till Lunds univ. — Ogift.
1. Collinder, Erik, lärare,
botanist, f. 21 juli 1848 i Arbrå skn,
Gävleb. län, † 16 febr. 1920 i
Sundsvall. Föräldrar: hemmansägaren Per
Jonsson och Sigrid Helena Åsberg. —
C. avlade mogenhetsex. i Gävle 1871,
blev fil. kand. vid Uppsala univ. 1877,
var vik. adjunkt 1878—79 vid
Sundsvalls högre allm. läroverk och adjunkt
där 1879—1913 i kristendom, svenska
och naturlära. Samtidigt var han 1880
—-1902 lärare vid Sundsvalls läroverk
för flickor och från 1879 vid
Sundsvalls tekn. afton- och söndagsskola,
vars rektor lian var från 1884 till sin
död. Därjämte var lian från dec. 1919
föreståndare för Sundsvalls stads
lärlings- och yrkesskolor, tillhörde
stadsfullmäktige 1895—1910 och innehade
talrika andra kommunala uppdrag
samt deltog 1893 i stiftandet av
skid-klubben Vidar och var dess ordf. till
1917. — Vid sidan av dessa krävande
tjänster och uppdrag utförde C. en
betydande gärning som botanisk
forskare. Han utgav 1909 sitt
förnämsta arbete "Medelpads flora"
(Norrländskt handbibi., 2), vilket även
innehåller en växtgeografisk översikt
av betydelse för kunskapen om hela
Norrlands vegetation. Genom sina
undersökningar fyllde han en viktig
lucka i kännedomen om vårt lands
flora, då vid denna tid
växtförteck-ningar blott saknades för Medelpad
och Gästrikland. — C. var en ivrig
främjare av skidsporten, och i
"Vinteridrott" (1889) av Victor Balck
m. fi. skrev han bidraget om
skidlöpning, som var av grundläggande
betydelse och utgör den första
framställningen på detta område i vårt
land. — Gift 1887 med Viola Ellen
Maria Horney. —- Litt.: biografi av S.
Birger i Sv. botan. tidskr. 1921. S. L.
2. Collinder, Per Arne, astronom,
kartograf, nautiker, f. 22 maj 1890 i
Sundsvall. Son till C. 1. — Efter
stu-dentex. i Sundsvall 1908 blev C. fil.
kand. 1918 och fil. lie. 1928 i Uppsala
samt fil. dr 1931 i Lund. Han var
amanuens vid astronomiska
observatoriet i Uppsala 1910—11 och
inträdde 1914 i Sjökarteverket, där han
1919 blev kartograf och sedan 1937
är förste aktuarie och föreståndare
för instrumentkontrollavd. I verkets
mätningsarbeten deltog C. 1914—33,
var chef för sjömätningsexpeditionen
på Västkusten 1928—32 samt deltog i
kanonbåten "Svensksunds" expedition
Per Collinder. Teckning av Lisa Collinder
1935.
till Spetsbergen 1920 och i sv.
Golfströmsexpeditionen under J. W.
Sandströms ledning till Novaja Zembla,
Spetsbergen och Grönland 1929. Han
medverkade vid uppmätningen av
den sv.-finska sjögränsen 1926—27.
— Främst har C. arbetat på
kartografins och nautikens områden, där
lian utgivit "Våra sjökort. Kort
vägledning för bedömandet av de
svenska sjökortens tillförlitlighet"
(1927; tills, med O. Jahnke),
"Eko-lodningens metodik" (1933) och några
populära skrifter i Arbetsskolans
bibi., bl. a. "Om navigering" (1936)
och "Djuphavet" (1937), samt
publicerat talrika artiklar i fackpressen
rörande navigationsmetoder och
instrument. Han var den förste i vårt
land, som använde metoden att
uppmäta vattendjup med hjälp av ekolod
och därigenom kartlägga havs- och
sjöbottnarnas profil. Med denna metod
upptäckte han 1929 utanför
Grönlands östkust en tidigare okänd fåra
på över 3 000 m:s djup. Ekolodningen,
som undanträngt de äldre
lodnings-metoderna, användes sedan 1930 vid
sv. sjömätningar. C. liar även utfört
betydelsefulla forskningar över de
äldsta uppskattningarna och
mätningarna av jordklotets dimensioner. -—
C:s astronomiska arbeten beröra
öppna stjärnhopar, och i sin
drsav-liandl. "Ön structural properties of
open galactic dusters and their
spa-tial distribution" (1931) har han
upprättat en katalog över 471 öppna
stjärnhopar, utgörande Vintergatans
innehåll av dylika, samt statistiskt
undersökt deras rymdfördelning. -—
C. har även studerat antik kosmogoni
och i skriften "Ön the historie origin
of atomism" (1938) ansett det troligt,
att grekernas atomistiska kosmogoni
härstammar från den feniciska
uppfattningen om skapelseakten. — Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
