Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Creutz, ätter - 1. Creutz, Lorentz, d. ä. - 2. Creutz, Ernest Johann - 3. Creutz, Lorentz, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Creutz
131
Creutz
hövding i Norrland, öster- och
Västerbotten. Han introducerades på
Riddarhuset 1625 och blev far till
riksrådet Lorentz C. d. ä. (C. 1) och
riksrådet Ernest Johann C. (C. 2), vilka
1654 upphöjdes i friherrligt stånd. —
A) C. 1 blev stamfar för den nu
levande friherrliga ätten C. och den
därur utgrenade grevliga ätten C.
Från C. 1: s äldre son, landshövdingen
friherre Lorentz C. d. y. (C. 3)
härstammar den friherrliga ättens äldsta
gren; en sonson till C. 3 var envoyén
i Nederländerna friherre Carl Johan
C. (f. 1725, † 1793). Från en yngre
son till C. 1, riksrådet friherre Johan
C. (C. 4), som 1719 blev greve,
härstammar den ännu levande grevliga
ätten C., delad i två grenar
härstammande från två av C. 4:s söner, a)
majoren greve Carl C. (f. 1685, † 1740),
far till skalden greve Gustaf Philip C.
(C. 7), och b) krigsrådet greve Svante
C. (f. 1695, f 1762). C. l:s yngste son
slutligen, generalen friherre Carl
Gustaf C. (C. 5), blev far till
överstelöjtnanten friherre Lorentz C. (f. 1687,
† 1733), med vilken denna ättegren
utdog på svärdssidan. — B) C. 2:s
son, riksrådet friherre Ernst Johan
C. (C. 6), upphöjdes 1731 i grevligt
stånd men tog ej introduktion som
greve. Med honom utdog C. 2:s
ättegren på svärdssidan.
1. Creutz, Lorentz, d. ä.,
friherre, ämbetsman, f. 1615, † 1 juni
1676 i slaget vid Öland. Föräldrar:
landshövdingen Ernst C. (Erengisle
Larsson) och Catharina Hess von
Wichdorff. — C. blev student i Dorpat
1632 och i Leiden 1637 och anställdes
som assessor i Bergsamtet 1638. Han
förordnades 1643 att tills, med D. F.
von Siegroth öva tillsyn över
bergverken i Finland, innehade 1644—50
ensam detta uppdrag, utnämndes 1649
tillika till landshövding i Åbo och
Lorentz Creutz d. ä. Målning (detalj)
tillskriven P. K. Ehrenstrahl skola (Abo stads
historiska museum).
Björneborgs län samt var 1653—55 v.
president i Bergskollegium. År 1654
upphöjdes C. jämte brodern Ernest
Johann C. (C. 2) i friherrligt stånd.
C. blev landshövding i Stora
Kopparbergs län 1655 och förordnades
1658 efter freden i Roskilde att ss.
kommissarie överta det nyförvärvade
Trondhjems län. Två år senare
utnämndes C. av Karl X Gustav till
riksråd; han bibehöll dock
landshövdingeämbetet till 1663, då han ånyo
blev v. president i Bergskollegium;
från 1662 var han tillika hovrättsråd
i Åbo hovrätt. — I Karl XI :s
förmyn-darstyr. spelade C. särskilt på
finanspolitikens område en icke oviktig roll,
och i samband med rådets
förhandlingar ang. familjen Kock-Cronströms
rätt till Avestaverken framträdde C.
1668 i en av den tidens största ocli
mest egenartade affärstransaktioner
(se därom under Marcus Kock samt
ätten Cronström). C. jämte flera
deltagare, däribland räntmästaren Börje
Cronberg, innehade verken ss.
för-pantning av kronan 1669—75 och
inhöstade stora vinster därav. År 1670
erhöll C. avsked ss. v. president i
Bergskollegium och hovrättsråd i Åbo
hovrätt; han förordnades s. å. till
häradshövding i Västerbotten. Ss.
kanslern M. G. De la Gardies
förtroendeman gentemot dennes motståndare,
riksskattmästaren Sten Bielke,
utnämndes C. 1673 till kammarråd. På
alla poster hade C. visat sig som en
orädd, kraftfull och erfaren
ämbetsman. Därav förleddes regeringen att
under kriget mot Danmark 1675
utnämna C., en civil ämbetsman utan
kunskap om flottan och sjön, till
amiral och amiralitetsråd samt följ. år
till chef för Amiralitetskollegium. I
den stora sjöstriden vid Öland mot de
förenade danska och holländska
flottorna 1 juni 1676 gav C. order om att
låta amiralsskeppet Stora Kronan
vända, fastän dess undre
styckeportar voro öppna. Vattnet trängde in,
lanternan i krutkammaren krossades,
och skeppet flög i luften. Därvid
omkommo C. och 800 man av
besättningen. — Gift 1639 med friherrinnan
Elsa Duwall.
2. Creutz, Ernest Johann,
friherre, ämbetsman, f. 20 maj 1619,
† 24 febr. 1684 i Åbo. Bror till C. 1. —
C. blev student i Dorpat 1633 och i
Leiden 1637, utnämndes 1644 till
assessor i Svea hovrätt och 1652 till
landshövding i Xylands och
Tavastehus län samt förordnades 1657 tillika
till generalkommissarie i Finland och
östersjöprovinserna. Han upphöjdes
1654 jämte brodern Lorentz C. (C. 1)
i friherrligt stånd. Ss. landshövding
förflyttades C. 1666 till Åbo och
Björneborgs län och 1667 till Väst-
Lorentz Creutz d. y. Målning (detalj) av
D. K. Ehrenstrahl.
mani. län, där han skänkte aktuella
bergsbruksfrågor sitt största intresse.
En viktig insats gjorde C. genom att
låta sätta i stånd Västerås slott.
Under åren 1667—69 fungerade han vid
sidan av landshövdingetjänsten som
assessor i Bergskollegium. C. deltog
som en av sitt stånds mest
framskjutna repr. ivrigt i riddarhusdebatterna
och utskottsarbetet och visade ett
utpräglat ståndsmedvetande, som bl. a.
tog sig uttryck i hans motvilja mot
adliga kontributioner: "det ordet
skatta tjänar sig intet i hop med vårt
stånd" (1672).’Han utnämndes till
riksråd och president i Åbo hovrätt
1674. Under åren 1675—80 ledde lian
som kommissarie den legation, som
genom förhandlingar med ryssarna
skulle trygga landets ö. gräns. — C.
var en mångsidigt bildad, pålitlig och
särskilt i finska frågor mycket
sakkunnig ämbetsman och en
självständig, orädd politiker, men han var
under hela sin ämbetsverksamhet
fruktad för sitt obehärskade lynne
och sina vredesutbrott mot likställda
och underordnade. — Gift 1) 1646
med Anna Silfversparre, † 1664; 2)
1668 med Christina Posse, † 1668; 3)
1673 med Maria Silfverhielm.
3. Creutz, Lorentz, d. y.,
friherre, ämbetsman, industriledare, f.
31 mars 1646 på Sarvlaks i Pernå
skn, Nylands län, Finland, † 7 febr.
169S i Stockholm. Son till C. 1. —
C. blev 1659 vid endast tretton års
ålder auskultant i Bergskollegium,
studerade 1660—62 i Uppsala, 1662
—65 främst i Heidelberg och företog
1665—68 ånyo en utrikes resa för
att i Tyskland, Österrike och Ungern
studera bergväsendet. Han blev 1666
assessor i Bergskollegium och 1668
kammarherre. Följ. år förordnades
C. till marskalk vid ambassaden till
Polen men återvände snart till hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
