Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Creutz, Lorentz, d. y. - 4. Creutz, Johan - 5. Creutz, Carl Gustaf - 6. Creutz, Ernst Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Creutz
132
Creutz
Johan Creutz, Kopia (detalj) av L. Pasch
d. y. 1792.
landet och förvärvade under de följ.
tio ären en ingående kännedom om
Bergslagens, Lapplands och Finlands
gruvor. Han utnämndes 1675 till
landshövding i Västerbotten men
tillträdde ej denna befattning. År 1680
blev han v. president i
Bergskollegium och utnämndes 1682 till
landshövding i Åbo och Björneborgs län
samt till dir. över bergverken i
Finland men bibehöll sin v.
presidentsyssla i Bergskollegium till 1686.
Han var bl. a. led. av sekreta
utskottet vid riksdagarna 1686—97. Från
fadern hade han ärvt betydande
lantegendomar, däribland släktgården
Sarvlaks i Pernå skn, oclx fastän både
faderns stärblius och C:s personliga
förmögenhet drabbades hårt av
reduktionen, var han fortfarande en av
landets rikaste män. Han mottog en del
av sina genom reduktionen förlorade
egendomar som rusthåll och berustade
säterier samt förvärvade snart nya
betydande gods, däribland ättens andra
huvudgods Malmgård i Pernå skn. C.
var även en av sin tids främsta
bruksägare och begagnade sig gärna av
sin ställning i Bergskollegium för att
skaffa sig rättigheter och privilegier
av olika slag. I sin egenskap av
landshövding i Åbo och Björneborgs län
gjorde C. en bestående insats i
Finlands ekonomiska liv. Oaktat många
svårigheter och motgångar
genomförde han reduktionen i länet, och
med största energi ägnade ban sig åt
indelningsverket för kavalleriet,
båtsmännen, officerarna och civilstaten.
Stort intresse skänkte lian även
förvaltningsarbetet och ingrep bl. a. med
skärpa mot de lägre tjänstemännens
egennytta. — Gift 1) 1671 med Ebba
Maria Fleming, † 1678; 2) 16S4 med
grevinnan Hedvig Eleonora Stenbock.
4. Creutz, Joh an, greve,
ämbetsman, f. 7 april 1651 i Åbo, † 16 sept.
1726 därstädes. Bror till C. 3. — C.
inskrevs vid univ. i Uppsala 1663,
reste utomlands 1667 och studerade
därunder vid univ. i Strassburg. Åren
1671—74 tjänstgjorde ban i engelska
flottan och befordrades där till kapten.
Han kom i sv. tjänst 1674, blev s. å.
major vid Amiralitetet och
schout-bynacht (konteramiral) 1676 men
erhöll sistn. år avsked, blev
överstelöjtnant vid Finska lantdragonerna och
deltog i fältmarskalken Henrik Horns
anfallsföretag mot Brandenburg 1678
—79. Han blev lagman i Karelen 1680,
v. landshövding i Viborgs län 1687 och
landshövding i Nylands och
Tavastehus län 1703. Ss. ämbetsman i
Finland utförde han ett värdefullt
arbete, präglat av krigstidens spec.
uppgifter, tills han 1713 måste lämna
sitt län i fiendens händer. Han åtog
sig då posten som lantmarskalk vid
ständermötet 1713—14 och uttalade
därvid med stor djärvhet öppet sin
opposition mot det karolinska
enväldet och dess krigspolitik. Han blev
därför utan tjänst, så länge Karl XII
levde. Vid riksdagen 1719 deltog C.
i grundläggandet av frihetstidens nya
statsskick, blev riksråd och greve
samt utnämndes till president i Åbo
hovrätt s. å. — Gift 1) 1677 med
friherrinnan Anna Johanna Sparre, †
1712; 2) 1713 med Gertrud Sofia von
Treijden. T. D.
5. Creutz, Carl Gustaf,
friherre, krigare, f. 25 jan. 1660 i Falun,
† 12 mars 1728 i Stockholm. Bror till
C. 3 och C. 4. — C. inskrevs vid två
års ålder som löjtnant vid Livreg. till
liäst, blev student i Uppsala 1674,
trädde som kammarpage i hovtjänst 1675
och följde under danska kriget Karl
XI i fält. Under kriget mot
Brandenburg tjänstgjorde C. vid Karelska
ka-vallerireg., där lian blev
kaptenlöjt-nant 1677 och ryttmästare 1679, men
återinträdde efter krigets slut i Liv-
Carl Gustaf Creutz. Målning (detalj) av 3.
D. Schwartz.
Ernst Johan Creutz. Målning (detalj) av G.
Desmarées 1721.
reg. till häst. Vid det stora nordiska
krigets utbrott var C. ryttmästare vid
Södermanlands kompani; lian deltog
bl. a. i övergången av Düna 1701, blev
major s. å., avancerade efter
träffningen vid Lautenburg 1703 till
överstelöjtnant vid Livreg. till häst samt
1704 till dess överste och chef. Sin
mest bekanta insats under kriget
gjorde C. 1706, då han vid Kletzk slog
den mångdubbelt starkare fienden
samt några dagar därefter erövrade
den befästa staden Lakovitje,
varefter Karl XII utnämnde honom till
generalmajor av kavalleriet med
bibehållande av befälet över Livreg. till
häst. Efter den sv. arméns
kapitulation vid Perevolotjna 1709 fördes C.
till Poltava och sedan till Moskva, där
han fick delta i tsarens stora
triumftåg. Under sin trettonåriga
fångenskap arbetade lian ivrigt för
sammanhållningen mellan de fångna
karolinerna. Efter Carl Piper, C. G.
Rehn-skiöld och A. L. Lewenhaupt blev C.
1719 fångarnas högste styresman och
sökte under pietismens inflytande
sprida en varmare kristendom bland
dem ocli bland den kringboende ryska
befolkningen. Med två av pietismens
förnämsta personligheter, Ph. J.
Spener och A. H. Francke, stod han i livlig
brevväxling. Efter hemkomsten till
Sverige återfick C., som redan under
fångenskapsåren utnämnts till
generallöjtnant 1720 och general av
kavalleriet 1722, befälet över Livreg. till
liäst och innehade detta till några
veckor före sin död. — Gift med Sofia
Christina Natt och Dag.
6. Creutz, Ernst Johan,
greve, ämbetsman, f. 12 febr. 1675 i Åbo,
† 3 april 1742 på Kristineholm i
All-helgona skn, üstergötl. län. Son till
C. 2. — C. inskrevs vid Åbo akad.
1683 och studerade även i utlandet,
varefter lian blev fänrik vid Upplanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
