Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cronstrand, Simon Anders - 2. Cronstrand, Baltzar - Cronström, ätt - 1. Cronström, Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronstrand
146
Cronström
Baltzar Cronstrand. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Tekniska skolan i
Stockholm).
1834—35 sammanband lian detta med
de finska triangelnäten över Ålands
liav. Dä C:s syn tidigt blev starkt
försvagad, måste han 1837 lämna
befattningen som akad:s astronom.
De sista geodetiska basmätningarna
utförde C. 1839—40 på Öland.
Därefter sysselsatte han sig med
utgivandet av "Handbok i praetiska
astronomien" (1, 1840; 2, 1843), i vilken
hans värdefulla praktiska
erfarenheter ställdes till geodeternas och
astronomernas förfogande. På Vet. akad:s
uppdrag var han 1840—50 inspektor
för observatoriet. — C. utgav bl. a.
Vet. akad:s "Årsberättelse i
astronomi" 1821—36 samt en del smärre
skrifter, bland vilka märkas "Om
magnet-nålens missvisning i
Stockholm" (1817) och "Försök att
förklara indernas verlds-åldrar" (1822).
— C. upprättade tills, med J.
Svanberg Vet. akad:s förslag till definitiv
reglering av mått-, mål- och
viktsystemen i Sverige. — Gift 1S47 med
Gustava Charlotta Wiklund. B. S.
2. Cronstrand, Baltzar,
fortifikationsofficer, f. 15 maj 1794 på
Törnebv, Kalmar landsförs., Kalmar
län, † 26 jan. 1876 i Stockholm. Bror
till C. 1. — Efter undervisning i
hemmet blev C. student i Uppsala
1806 men inträdde vid Ingenjörkåren
och blev underlöjtnant där 1815,
löjtnant 1S20 och
fortifikationsbefälhavare i Malmö 1822. Han blev kapten i
Generalstaben 1823 och
fortifikationsbefälhavare på Kungsholms fästning
vid Karlskrona 1830, kapten i
Ingenjörkåren 1832 och
fortifikationsbefälhavare vid Stockholms befästande
från landsidan 1833 men fick s. å.
statsunderstöd för att studera yrket
i utlandet och tillbragte de följ. åren
fram till 1841 på resor i de flesta
europeiska länder, Nordafrika och
Främre Orienten. Efter hemkomsten
råkade C. i delo med Ingenjörkårens
nye chef, J. P. Lefrén, vilket slöt med
en långvarig rättegång och C:s
strykning ur rullan 1844. Han infördes dock
åter men tog avsked ur tjänsten 1849,
sedan han funnit en ny livsuppgift ss.
föreståndare för Stockholms
slöjdskola 1845. Sedan han även där avstängts
från tjänstgöring, företog han resor
till England 1851 och Frankrike 1852.
Han blev led. av Krigsvet. akad. 1829.
— C. var en kunnig och duglig
ingenjörofficer, men han hade sitt huvud
för sig, vilket ofta bragte honom i
svårigheter, och lian var i besittning
av ett alltför livligt intellekt för att
kunna gå ointresserad förbi vad han
mötte på sin väg. Sålunda kom
resultatet av hans långa utländska resa,
vilken gällde studiet av pontonsystem,
att i hög grad bestå av avritningar
av antik arkitektur och ornamentik,
särskilt från Egypten. Omsorgsfullt
utförda som de voro och ofta
försedda med noggranna måttuppgifter samt
färgangivningar, utgjorde dessa
bilder för sin tid ett utomordentligt
studiematerial. Av riksdagen
utverkades ett mindre anslag för deras
utgivande, men nya stridigheter gjorde,
att arbetet aldrig blev slutfört. Sin
viktigaste insats gjorde C. som
föreståndare för den av N. Månsson
Mandelgren startade ritskolan för
hantverkare, vilken denne 1845 överlät till
den nybildade Sv. slöjdfören. Skolan,
som 1859 överläts till staten och fick
namnet Tekn. skolan, hade då C.
övertog ledningen tre lärare och ett
knappt hundratal lärjungar, alla
ynglingar. Före C:s avgång hade dessa
siffror vuxit till resp. tjugotvå och
mellan sju- och åttahundra, däribland
många flickor. Denna storslagna
utveckling var i hög grad hans
förtjänst. — C. tog livlig del även i
dagens debatter om
Helgeandsholmens ordnande, kvinnans rätt till
utbildning, representationsreformen o.
s. v. Självmedveten och orädd och
därtill uppslagsrik lyckades han dock
mera sällan fullfölja sina idéer. Han
utgav läroböcker i ritning och
medarbetade i tidn. (bl. a. Aftonbladet
1844—55). Hans efterlämnade
anteckningar, tidn.-urklipp, ritningar
m. m., vilka delvis äro bevarade i
Nat. mus. och andra samlingar, vittna
om hans mångsidiga intressen och
konstnärliga läggning. —■ C: s tryckta
och en del av hans otryckta arbeten
ut-gåvos, jämte en levnadsteckning över
C., av P. A. Siljeström under titeln
"Skrifter" (1877). — Ogift. Th.N.
Cronström, ätt, härstammande
från Markus Kock, som troligen i
början av 1500-talet bodde i Limburg
i Holland ocli var "berömd för alle-
Isaac Cronström. Målning (detalj) av M.
Mijtens d. ä.
handa järnmanufakturers
förfärdigande". Hans sonson Marcus
Danielsson Kock (se Kock) gick 1626 i sv.
tjänst och blev k. myntmästare. Han
blev far till k. myntrmstaren Daniel
Kock (f. 1616, † 1650), kammarrådet
Isaac Kock (C. 1),
överhovpredikanten och kyrkoherden i Solna,
Stockholms län, Abel Kock (f. 1627, † 1668)
och överdir. över myntningen
Abraham Kock (C. 2). Under namnet C.
adlades 1667 Isaac Kock och Abraham
Kock samt Daniel Kocks son,
hovrättsassessorn Markus Kock († 1679),
och Abel Kocks tre söner, Johannes
Kock (f. 1659, † 1675), student i
Uppsala, överstelöjtnanten Jakob Kock
(f. 1661, † 1736) och löjtnanten Isak
Kock. Söner till C. 1 voro envoyén i
Paris Daniel C. (C. 3) ocli generalen i
holländsk tjänst Isaac C. (C. 4), som
1720 upphöjdes i sv. friherrligt stånd.
Den friherrliga ättegrenen utdog med
dennes yngste son, generalmajoren
och guvernören i Hertogenbosch,
Holland, friherre Daniel Isak C. (f. 1715,
† 1768), den adliga ättegrenen med
C. l:s sonson, överceremonimästaren
Gustaf C. (f. 1685, † 1743).
1. Cronström, Isaac, före
adlandet Kock, brukspatron, f. 20 maj 1620
i Bromberg, Preussen, † i aug. 1679,
begravd i Storkyrkan i Stockholm.
Föräldrar: myntmästaren Marcus
Danielsson Kock (se denne) och Elisabet
van Eijck. -— Medan C:s äldre bror,
Daniel Kock, blivit faderns
kompanjon i Avestaverken och hans
presumtive efterföljare, erhöll C. till en
början en mindre betydande uppgift;
fadern utnämnde honom 1646 till
föreståndare för Avestaverkens
bruks-handel, som 1650 helt överläts till C.
Samtidigt övertog denne
förvaltningen av ett flertal andra järnbruk i
faderns ägo. Efter Daniel Kocks död
s. å. blev C. dennes efterträdare som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
