Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Cronstedt, Olof - 9. Cronstedt, Rudolf - 10. Cronstedt, Sigge - Cronstrand, släkt - 1. Cronstrand, Simon Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronstedt
145
Cronstrand
möjligen C:s allmänna misströstan
om den sv. statens militära och
politiska motståndskraft, en misströstan,
som stärktes genom förbindelsen med
Anjalasläkten Jägerhorn; översten
P. A. Jägerhorn tillhörde
Sveaborgsgarnisonen. — Gift 1794 med
grevinnan Beata Sophia Wrangel af Sauss.
T. D.
9. Cronstedt, Iiudolf, greve,
ingenjör, ämbetsman, f. 6 dec. 1826 i
Stockholm, † 19 nov. 1903
därstädes. Föräldrar: konteramiralen greve
Claes August C. och friherrinnan
Margareta Charlotta Cederström.
Brorsons son till C. 7. — C. blev student
i Uppsala 1844 oeh utexaminerades
från Högre artilleriläroverket å
Marieberg 1850. Han blev löjtnant vid
Väg- och vattenbyggnadskåren samt
adjutant i öi väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1852, kapten i kåren
1858 och distriktsingenjör vid
statens järnvägsbyggnader 1S60. Vid
endast 36 års ålder utnämndes C. 1863
till byråchef för tekniska avd. i
styr. över statens järnvägsbyggnader,
avancerade s. å. till major, 1876 till
överstelöjtnant och 1884 till överste
vid Väg- och vattenbyggnadskåren. Då
ledningen av statens
järnvägsbyggnader 1883 övertogs av Väg- och
vattenbyggnadsstyr., blev C. byråchef
därstädes. Han befordrades till överdir.
och chef för Väg- och
vattenbyggnadsstyr. samt till chef för
Väg-och vattenbyggnadskåren 1887 men
förordnades redan s. å. till generaldir.
och chef för styr. för statens
järnvägstrafik och 1888 till clief för den då
bildade Järnvägsstyr.; han avgick
frän denna post 1897. -— Sin främsta
insats gjorde C. på
statsbanebyggandets område. Under hans chefstid
utfördes bl. a. Norra stambanan mellan
Långsele och Boden. I tekniskt
hänseende och på taxornas område
genomfördes betydelsefulla förbättringar;
särskilt må nämnas nedsättningen i
personavgifterna vid fjärrtrafik
genom den s. k. norrlandstariffen (1894).
Ss. ordf. i styr. för Tekn. högskolan
1888—1902 visade C. stort intresse
för ingenjörsutbildningen. Han var
en av stiftarna av Ingeniörsfören.
1865 och var dess ordf. 1872—90, då
fören. uppgick i Sv. teknologfören.
Genom C:s donation 1876
upprättades Teknologfören :s Polhemsfond,
vars avkastning användes till
belöningsmedaljer i guld med Polhems
bröstbild åt förf. av avhandl. i
tekniska ämnen. År 1887 kallades C. till
led. av Vet. akad. och var dess preses
1894—95; ban blev led. av
Lantbruks-akad. 1888 ocli erhöll Illis quorum i
18:e storleken 1894. I yngre år
politiskt intresserad deltog han i
riksdagarna 1862—63 och 1865—66. —
io Svenska män och kvinnor II
Rudolf Cronstedt.
I en minnesruna skildras C. som "en
hedersman av gamla stammen, enkel,
rättfram, anspråkslös och välvillig".
— Gift 1S56 med Amelie Wilhelmina
Gibson. (S. R.)
10. Cronstedt, Otto Sigfrid
[Sigge), greve, arkitekt, f. 16 juli 1869
i Karlskrona. Föräldrar:
kabinettskaminarherren greve Otto Casimir C.
och Ebba Maria Amalia Tamm.
Brorson till C. 9. — C. fick sin
utbildning vid Tekn.
byggnadsyrkesskolan i Stockholm i8S6—90, vid
Tekn. högskolans fackavd. för
arkitektur 1890—92 och vid Konstakad:s
läroverks avd. för byggnadskonst 1892
-—95. Han har företagit flera
studieresor till kontinenten, England och
Förenta staterna. Efter anställningar
hos A. Kumlien, F. Boberg och F.
Lilljekvist startade C. eget
arkitektkontor i Stockholm 1897. Han har
ofta anlitats som
utställningsarkitekt, bl. a. i Wien 1910 och Berlin
1911, samt även utfört fabriks-,
kraftstations- och järnvägsbyggen. Han
blev 1905 arkitekt i Byggnadsstyr. C.
har 1S99—1943 ritat kraftstationerna
vid Avesta, Lernbo, Bergvik,
Fors-hult, Krakerud, Hagfors, Uddeholm,
Skymnäs och Skoga samt många andra
offentliga byggnader, ss. lotsverkets
hus på Djurgården i Stockholm,
landsstathuset i Göteborg (1918), kyrkan
i Hagalund (1905), sjukhusen vid
Nyköping och Söderköping (1911) samt
Sophiahemmet i Stockholm (1913).
Han har även utfört restaureringen
av flera kyrkor och herrgårdar samt
av Ulriksdals slott (1916). Som
bostadsarkitekt har lian verkat för
trädgårdsstaden och det egna hemmet i
radhusets och villans form samt
naturens bevarande inom storstaden.
O. medverkade vid planeringen av
Lidingö ocli Råsunda (1909) samt har
uppgjort stadsplaner för Mölna i
Lidingö, för Mörby, Stockholms län, och
för delar av Norrköping. Utmärkande
för hans verk är ett nationellt drag
med anslutning till äldre sv.
byggnadskonst. År 1906 erhöll han Litteris
et artibus. — O. har varit verksam
som lärare inom
Christian-science-rörelsen. — Gift 1S95 med Frances
Graham. Th N.
Cronstrand, släkt, som skall lia
inkommit från Norge efter slaget vid
Stiklastad 1030. Stamträdet börjar
med kyrkoherden i Norrala, Gävleb.
län, Olaus Raijerus Helsingius (f.
1499, † 1581), farfars far till
bröderna kyrkoherden i Gistad, östergötl.
län, Nicolaus Laurentii (f. 1600, †
1673) och kyrkoherden i S. Vi och
Djursdala, Kalmar län, Ericus
Laurentii (f. 1603, † 1680), som efter
faderns pastorat Vinnerstad i
öster-götland kallade sig Winnerstadius. —
En son till Nicolaus Laurentii
Winnerstadius, generallöjtnanten Anders
Winnerstedt (f. 1650, † 1723), adlades
1681 med namnet Wennerstedt. Ätten
upphöjdes med dennes yngre son,
presidenten i Göta hovrätt Carl Gustaf
Wennerstedt, i friherrligt stånd 1759;
denna ätt utgick på svärdssidan 1815.
— Bland kyrkoherden Ericus
Laurentii Winnerstadius’ söner, som efter
sjön Krön i Södra Vi skn antogo
namnet Krönstrand, märkas kyrkoherden
i Varv och Styra, östergötl. län, Jonas
Krönstrand (f. 1670, † 1747), som
ändrade namnet till C., och
kyrkoherden i Gammalkil, östergötl. län,
Laurentius Erici Krönstrand (f. 1656, †
1716); flera av dennes dottersöner
upptogo namnet C., bland dem
sal-peter-juderidir. i Kalmar län Lars C.
(f. 1744, † 1814), far till astronomen
Simon Anders C. (C. 1) och kaptenen
Baltzar C. (C. 2). — Litt.: O.
Bergström, "Slägten C." (1884).
1. Cronstrand, Simon Anders,
astronom och geodet, f. 20 jan. 1784
på Törneby, Kalmar landsförs.,
Kalmar län, † 22 febr. 1850 i Stockholm.
Föräldrar: salpetersjuderidirektören
Lars C. och Johanna Catharina
Bec-kerström. — C. inskrevs vid Uppsala
univ. 1796 och blev där fil. mag. 1800
och docent i experimentalfysik 1806.
Han var anställd vid Vet. akad:s
observatorium i Stockholm 1809—37,
först som adjunkt och från 1811 som
astronomie observator. År 1809 blev
han adjunkt i matematik vid
Krigs-akad. på Karlberg och 1815 prof. vid
Fältmätningskåren. C. blev led. av
Vet. akad. 1812 och av Krigsvet.
akad. 1816 samt var v. sekr. i Vet.
akad. 1821—39. — Genom noggranna
triangelmätningar skapade C.
förutsättningarna för ett modernt
kartverk över Sverige. Åren 1815—32
uppmätte han ett sammanhängande
triangelnät runt mellansv. kusten, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
