Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desprez, Louis Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Desprez 253 Desprez
tecknare och gravör, engagerad att
utföra ett antal bilder för abbé R. de
Saint-Nons "Voyage pittoresque, ou
description des rovaumes de Naples et
de Sicile", som utkom i Paris 1781—
86. Icke mindre än 135 av verkets
gravyrer äro utförda efter teckningar
av D. Detta omfattande och
långvariga arbete hindrade honom från att
ägna sig åt de arkitekturstudier, som
varit avsikten med vistelsen vid
Franska akad. i Rom, men lian gjorde dock
en del arkitekturutkast och sysslade
även med måleri. Bl. a. utförde han
dekorationer för Alibertiteatern.
Under Gustav III:s vistelse i Rom 17S4
kom denne i förbindelse med den
mångsidige fransmannen, som genom
Sergels förmedling anställdes för att
leda arbetet med dekorationerna för
K. teatern i Stockholm. Den nye
gunstlingen mottogs kyligt i de sv.
konstnärskretsarna men invaldes 1785 i
Konstakad. Hans första uppdrag
gällde dekorationerna till ,T. H. Kellgrens
efter Gustav 111:8 plan författade
drama "Drottning Kristina", och hans
praktfulla scenerier bidrogo till
styckets framgång, vilken upprepades i
förstorad skala året därpå, då
"Gustaf Vasa" uppfördes. Därmed hade D.
gjort sig oumbärlig för konungen, och
hans kontrakt förlängdes till 1798.
Under de närmast följ. åren utförde
han dekorationer ocli kostymskisser
till flertalet av de stycken, som
framfördes på operascenen eller i de
små teatrarna på Drottningholm ocli
Gripsholm: "Orfeus och Eurydike",
"Armida", "Frigga", "Electra",
"Gustaf Adolf och Ebba Brahe", "Cora och
Alonzo" m. fi. Han arbetade också för
scenerna i Bollhuset, Arsenalsteatern
och Munkbroteatern i Stockholm samt
för teatern vid Sillgatan i Göteborg.
Han togs även i anspråk som
dekoratör vid festligheter av olika slag. Så
utförde lian kostymskisser och
dekorationer för den "karusell", som
Gustav III lät uppföra på Drottningholm
1785, triumfbågen, transparangerna
och illuminationerna vid konungens
återkomst från finska kriget 1790,
dekorationerna vid Gustav IV Adolfs
förmälning o. s. v. Många av D:s
dekorativa arbeten äro tillkomna i
intimt samarbete med Gustav III och
delvis efter dennes anvisningar. Vad
konungen uppskattade hos D. var dels
sinnet för det storslaget effektfulla,
det romantiskt patetiska och det
dramatiskt rörliga, dels hans rika
kunskaper och förmågan att omsätta ett
uppslag i bild. D. begagnar i stor
utsträckning en rikt varierad arkitektur
av huvudsakligen klassicistisk
hållning i sina scenbilder, men samtidigt
kan man urskilja spåren av barockens
dynamiska kraft i kompositionssättet
Louis Jean Desprez.
Målning av P. Krafft d. y. (Konstakademien).
och böjelsen för våldsamma effekter.
Bland samtida teaterdekoratörer i
Europa räknas D. som en av de
främsta, om inte den främste, nyskapande
i så måtto, att lian förstod att
framkalla historisk verkan och ge
scenbilden karaktär av en bestämd lokal.
— Utom talrika teckningar och
akvareller, återgivande utsikter från
Stockholm, Uppsala ocli andra orter i
Sverige och även i Finland, där D. på
Gustav III:s önskan gjorde en resa
1785, har ban också efterlämnat
några oljemålningar, däribland en bild
av konungens bevistande av julmässan
i Peterskyrkan, som beställts redan i
Rom och som fullbordades i
Stockholm, samt några bataljmålningar
från slagen vid Högland och
Svensksund, en bild av Gustav III:a besök
i Tivoli m. fi. Även där återfinner
man teatermålarens fantasifulla
uppläggning av motivet och den realism i
detaljerna, som gör D:s vedutor
topografiskt trovärdiga. — Hans arkitekt-
utbildning hade ju avbrutits, men
konungen hade fattat förtroende för den
begåvade konstnären och överflyttade
på denne åtskilliga av de uppdrag,
som förut hade anförtrotts sv.
arkitekter. Så fick D. hand om
byggnadsprojekten för Haga, som tidigare
sysselsatt Piper, Adelcrantz, Palmstedt
ocli slutligen Tempelman. De bestående
resultaten av D:s arkitektverksamhet
äro mycket ringa. Om man bortser från
den restaurering av Skara domkyrka,
som lades i lians händer och som
visar en för den tiden osedvanlig respekt
för äldre stilarter, återstå i stort sett
endast de s. k. Koppartälten vid Haga
(1788), Botaniska institutionen i
Uppsala (s. å.), G. M. Armfelts villa vid
Frescati (1791), Neptunustemplet i
Karlbergs park (tills, med C. C.
Gjörwell), obelisken på Slottsbacken (1799)
och en numera starkt förvanskad
rundkvrka i Tavastehus i Finland. Den
blandning av nykter saklighet ocli
böjelse för monumental verkan med an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
