Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Düben, Joachim von - 8. Düben, Carl Wilhelm von - 9. Düben, Anders Gustaf von - 10. Düben, Magnus Wilhelm von - 11. Düben, Gustaf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Düben 288 von Düben
Joachim von Düben (7). Målning (detalj) av
L. Pasch d. y.
ini lian till följd av sin fanflykt ivrigt
motarbetades av konungen och
hattpartiet, lyckades han bli riksråd 1766
men avsattes från sitt ämbete 1769.
Då mössorna på våren 1772 ånyo
kommo till makten, blev han åter
inkallad i rådet och stod sedan ss.
kanslipresident i spetsen för regeringen,
tills han genom statsvälvningen s. å.
■definitivt skildes från politiken. —
■Gift 1) 1738 med Catharina Eleonora
Temminck, † 1749; 2) 1751 med
Cor-nelia Florentina Hildebrand, † 1768;
3) 1774 med Ulrika von Rosenheim.
R. A.
8. Düben, CarlWilhelm von,
greve, ämbetsman, f. 2 febr. 1724 i
Stockholm, † 29 dec. 1790 därstädes.
Son till D. 5. — D. inträdde i
kansliet 1742 och blev liovjunkare 1743,
kommissionssekr. i Berlin 1747,
kammarherre 1751, hovmarskalk ocli
överkammarherre 1761, envoyé i S:t
Petersburg 1763, hovkansler 1764 och
president i Kammarrevisionen 1769.
Han tillhörde de av Gustav III mest
betrodda och uppskattade
ämbetsmännen och lyckades skickligt
undvika de partikonflikter, som hotade
honom i egenskap av å ena sidan
hovman och å den andra nära släkting
(kusin och måg) till en av mössornas
ledare, Joachim von D. (D. 7). Han
var riksråd 1788—89 och
tjänstgjorde under denna tid och fram till
nov. 1790 ss. chef för kansliet. Han
blev även led. av
Riddarhusdirektionen 1772 och av Högsta domstolen
1789 samt blev led. av Mus. akad.
1772, hedersled, i Konstakad. 1778
och led. av Vitt. akad. 1786. — Gift
1768 med friherrinnan Ulrika von
Düben. R. A.
9. Düben, Anders Gustaf v ön,
friherre, arméofficer, f. 2 juni 1785 i
Stockholm, † 4 okt. 1846 därstädes.
Föräldrar: hovmarskalken friherre
Henrik Jacob von D. och Julie
Petersen, adlad af Petersens. Sonsons
sonson till D. 1. — D. blev fänrik i Svea
livgarde 1803 och löjtnant 1809.
Sedan han deltagit i det pommerska
kriget, varunder han erhöll
tapperhets-medalj i guld, samt i finska kriget,
fick han 1810 avsked och blev
därefter kapten i armén 1815 och major
1817. På grund av förbindelser med
prinsen av Vasa anklagades han 1832
tills, med majoren J. F. E. von
Vege-sack för högmålsbrott och blev året
därpå dömd till ständig landsflykt.
Genom amnestin 1834 tilläts lian
emellertid återvända till Sverige. — Gift
1810 med Carolina Eckhardt. R. A.
10. Düben, Magnus Wilhelm
von, friherre, botanist, zoolog, f. 12
febr. 1814 på Vegeholm i
Strövels-torps skn, Kristianst. län, † 9 aug.
1845 i Lund. Föräldrar: kaptenen
friherre Ulrik Wilhelm von D. och
Catharina Flinck. ■—- D. blev student
1828 och fil. kand. 1835 samt
promoverades till fil. mag. s. å., allt vid
Lunds univ., varefter docentur
erbjöds honom i tre så skilda ämnen
som historia, matematik och botanik.
Efter några års tvekan mottog han
1838 kallelse till docent i botanik, var
1839—41 lärare i naturalhistoria vid
Ilandelsinst. i Göteborg och
utnämndes 1843 till adjunkt i zoologi vid
Lunds univ. ocli intendent vid
zoologiska mus. där. — D: s korta
verksamhet som naturforskare var mycket
förtjänstfull, och lian gjorde
uppmärksammade insatser på både botanikens
och zoologins områden. Han ägde även
gedigna humanistiska kunskaper,
vilket återspeglas i lians
framställningskonst. Som botanist utgav han bl. a.
"Conspectus vegetationis Scaniæ"
(1837), där han anställer jämförelser
mellan den skånska floran och floran
i de sv. och danska grannlandskapen,
ocli med "Handbok i vextrikets natur-
Gustaf von Düben.
liga familjer" (1841; 2:a uppl.,
omar!). av F. W. C. Areschoug, 1870) gav
lian vårt land ett uppslagsverk, som
vid univ. länge var det främsta vid
studier i systematisk botanik; det har
betecknats som "det första arbete, i
hvilket E. Fries’ system uppträdde i
sin helhet och utsträckt äfven till de
utländska familjerna". Efter D. är
svampsläktet Dübenia uppkallat. —
Sina sista år ägnade D. åt zoologin.
Han studerade 1843—44 den marina
faunan vid Norges västkust och
hemförde mycket omfattande samlingar
till Lund. Som resultat av dessa
studier utgav han tills, med
norrmannen J. Koren bl. a. "Iclithyologiska
bidrag" (1844) och "Öfversigt af
Skandinaviens Ecliinodermer" (s. å.).
Nämnas bör, att D. 1835 nära Landskrona
påträffade den nordiska buskmusen;
lian beskrev sitt fynd i en uppsats
"Mus betulinus, en för Europas fauna
ny råttart" (1840). — Ogift. S. L.
11. Düben, Gustaf Vilhelm
Johan von, friherre, läkare, anatom, f.
25 maj 1822 på Vargarn, Lista skn,
Södermani. län, † 14 juli 1892 på
Ny-sund, Vårdinge skn, samma län.
Föräldrar: friherre Gustaf Henrik von D.
och Petronella Sutthoff. — Efter
avslutad skolgång i Stockholm inskrevs
D. 1837 som student i Lund, där han
blev fil. kand. 1844 och fil. dr s. å.
Ären 1844—46 företog han en resa till
Kap, Ostindien och Kina, vilken han
skildrade i tryck, och åter hemma
inskrevs han som studerande vid Karol.
inst., där lian samtidigt blev
bibliotekarie och sekr. (intill 1855). Han
blev 1851 kir. mag. och 1855, efter
dispens från den vanliga ex.-vägen,
med. dr. S. å. blev han förordnad och
1858 utnämnd till prof. i patologisk
anatomi vid inst. Han förordnades
1860 att därjämte uppehålla
professuren i anatomi och fysiologi,
utnämndes 1861 till dess innehavare men var
■Carl Wilhelm von Düben. Målning (detalj)
av 1’. Krafft d. ä. 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
