Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elgeskog, Justus - Elgström, Per - 1. Elgström, Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Engeström
388
von Engeström
Justus Elgesbog.
studieledare i
Nationalgodtemplaror-den 1914—22 och i
Nationaltemplar-orden 1922—27 samt frän 1932. Sedan
1922 är han ledarskribent i dess
tid-skr. Ariel. Vid 1928 års
förbudskongress framlade lian i en motion ett
utkast till reviderad
nykterhetslagstiftning, publicerad under titeln
"Nya utvägar". Han utgav 1940
diktsamlingen "Trädet". Han är ordf. i
Göteb. läns bildningsförb., led.
avstyr. för Sv. gymnastikförb. och av
styr. för Riksteaterns
publikorganisation. —• Gift 1913 med Naémi
(Nin-nie) Elisabet WaUlborg. M. L.
Elgström, Per, skald, f. 24 dec.
1781 i Tolgs skn, Kronob. län, † 28
okt. 1810 i Stockholm. Föräldrar:
torparen Erik i Älgaryd och Lisbet
Håkansdotter. — E. genomgick
lärdomsskolan i Växjö och blev 1799
student i Uppsala. De närmaste åren
måste E., som var mycket fattig,
försörja sig genom långvariga
konditioner; han fick föga tid över för egna
studier. Sedan han 1804 anställts i en
bokhandel i Stockholm, blev det
genom principalens tillmötesgående
möjligt för honom att fullfölja
studierna. Han promoverades 1809 till
magister. S. å. inskrevs ban vid
Ecklesiastikexpeditionen som e. o. kanslist.
—- E:s tidigaste dikter anknyta
främst till Oxenstierna och Franzén.
Men snart blev Kellgren
läromästaren; dennes förromantiska
produktion gjorde ett outplånligt intryck
på E. Ivriga filosofiska studier,
särskilt ägnade Kant, Fichte och
Schel-ling, föranledde ett längre avbrott i
de poetiska experimenten.
Bekantskapen med Atterbom från dec. 1807 kom
lionom att på nytt intressera sig för
sin diktning. I Auroraförb. blev E.
en av de ledande krafterna. Han fick
avgörande betydelse för det
nyromantiska genombrottet; ban var nämligen
den förste, som tillägnade sig Schel-
lings lära om den intellektuella
åskådningen. Impulsen fick E. från
Benjamin Höijer, och han förmedlade den
till Atterbom. I dikter som
"Aplirodi-tes födelsedag" och "Fantasiens fröjd"
sökte han poetiskt formulera den
romantiska världsuppfattningen. Den
bär också upp framställningen i två
prosabroschyrer, "Hvad rätt har ett
folk att dömma sin regent?" (1809)
och "Om ett stort, ett patriotiskt
tänkesätt" (1810), där E. med
anledning av revolutionen 1809 för frihetens
talan. Enväldets fall kom honom
också att välja ämbetsmannabanan;
tidigare hade han tänkt bli präst. — E.
var rikt begåvad, men lian gick bort,
innan han hunnit skapa sig något
bestående litterärt monument. Han var
både förstånds- och känslomänniska,
och hans romantiska filosofi är
sammansatt av rationella och irrationella
element. Jämte sin svärmiska lyrik
skrev E. också realistiska
prosaskisser, präglade av hans liberala
sinnelag. Han har åtskilliga
beröringspunkter med C. J. L. Almquist, som
även räknade honom som en
själsfrände. E. var på en gång
anspråkslös och fylld av självkänsla; mer än
något annat värderade han personlig
frihet. Sitt armod och sin ohälsa
♦lolde han i det längsta även för sina
närmaste vänner. — E:s skrifter
ut-gåvos av P. Hanselli i "Samlade
vitterhetsarbeten af P. E. och G.
Ingelgren" (1860). — Ogift. — Litt.:
biografi av F. Böök i Samlaren 1911; S.
Magnusson, "Det romantiska
genombrottet i Auroraförb." (1936). I. W.
1. Elgström, Ossian Josef David,
konstnär, författare, f. 19 nov. 1883
i Strövelstorp, Kristianst. län.
Föräldrar: byggnadsingenjören Nils Olof
E. ocli Maria Strömberg. — E. avlade
ingenjörsex. vid Tekn. skolan i Örebro
1905, studerade vid Konstakad. 1906—
07, hos Kr. Zahrtmann i Köpenhamn
1907 och hos Chr. Krohg i Paris 1908.
Efter återkomsten till Stockholm
arbetade han som tecknare i Sv. dagbladet
samt för skämtpressen (Strix, Puck,
Söndags-Nisse), där lians originella
fantasi tidigt kom till sin rätt. Lockad
av den ursprungliga uttryckskraften i
primitiv folkkonst företog E. fr. o. m.
1913 en rad resor till Lappland (1913,
1917,1918—21,1928),Grönland (1915)
och Sibirien (1917).Under dessa resor,
som delvis skedde med statsunderstöd
eller bidrag från Sv. turistfören. och
Nord. mus., utförde han uppmätningar
och avritningar av bostäder och
föremål samt hopbragte en omfattande
samling teckningar ocli akvareller
med motiv ur lapskt vardagsliv eller
ur de sagor och sägner han hörde från
folkets mun. En del av dessa
samlingar förvaras i Nord. mus. och
utgör en värdefull källa för kunskapen
om lapsk etnografi. I bokform har
lian redovisat en del av sina resultat
i bl. a. "Lapska myter" (1914),
"Människor och andar" (1921), som
återger grönländska sagor, och
"Karesuandolapparna" (1922). Konstnärligt
återgav lian sina upplevelser i ofta
starkt stiliserade kompositioner, som
visa, att han hämtat impulser från
primitiv och östasiatisk konst men
omsatt dem i en helt personlig stil.
Han arbetar vanligen i akvarell ocli
litografi men också i tuschlavyr på
duk. I svart och vitt med lätt
färgtillsats i brunrött, neapelgult och
svart når han ofta en raffinerad
koloristisk effekt. Åtskilliga av hans
arbeten lia utförts som textilier, t. ex. de
på lapska motiv byggda
gobelängerna "Syndafloden" och "Skapelsen"
(1911—12), linnebonaden "Waaris
saga" och den stora gobelängen "Leif
Erikson upptäcker Vinland", som
vävdes 1929—30, samt
"Porjussymfo-nien" (1938). Han har komponerat
porten till Kiruna kyrka och utfört
en plafond och intarsiadekorationer
för Sv. Amerika liniens motorfartyg
Kungsholm,(1927—28) samt
målningar och mattor för samma bolags
Stockholm (1938). I en rad stora bildserier
har han sökt tolka våra förfäders
uppfattning av världsalltet, världens
skapelse ocli undergång eller återgivit
fornnordiska, lapska och grönländska
sagor med en suggestiv kraft, som
förutsätter djup inlevelse i en
främmande föreställningsvärld. Så
tillkommo "Erik den röde", utställd i
Stockholm 1929, "Eddan", utställd
1936 i Konstnärshuset i Stockholm,
därefter till 1940 genom E:s hustrus
försorg i det s. k. Eddagalleriet,
utkommen i bokform 1938, och
"Ragnarök", som tills, med Eddasviten
utställdes i Nat. mus. 1942.
överhuvudtaget måste E. räknas till de
originellaste begåvningar, som framträtt
Ossian Elgström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
