Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Elgström, Ossian - 2. Elgström-Collijn, Anna Lenah - 1. Eliason, Oscar - 2. Eliason-Deurell, Sigrid - Eliasson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elgström-Collijn
389
Eliasson
inom sv. konst. — Även som förf. rör
han sig med en fantasi, vars livlighet
i viss mån inkräktar på sakligheten i
de skildringar, som framträda med
anspråk pä vetenskaplig objektivitet.
Hans litterära produktion, som
omfattar humoresker, noveller,
reseskildringar och ungdomsböcker, är präglad
av stark humor och en okonventionell,
ofta vårdslös stil. E. debuterade 1912
med "En fantasiens ljuft doftande
blomsterkvast", och sedan har han
bl. a. utgivit "Hur man för krig med
tennsoldater" (1914), "Moderna
eskimåer" (1916), "Lappalaiset" (1919),
"Fantastiska noveller" (1920),
"Hy-perboréer" (1922), "Cliikagobohème"
(1924) och "Boken om pigan
Karlsson" (1929). — Utom i Nat. mus. och
Nord. mus. är E. repr. i mus. i
Göteborg, Västerås, Malmö, Landskrona,
Köpenhamn och i British Museum,
London, samt i Venedig. — Gift 1)
1909 med Anna Mathilda Lindström,
† 1919; 2) 1921 med Wera Thomsen.
Th. N.
2. Elgström-Collijn, Anna
Le-n a h, författarinna, f. 29 dec. 1884 i
Hälsingborg. Syster till E. 1. — E.
studerade teckning och målning i
Stockholm vid Tekn. skolan 1902—08, vid
Högre konstindustriella skolan och C.
Althins ateljé samt i Paris vid
Acadé-mie Colarossi. Hon har företagit
studieresor i Europa, Afrika och
Amerika 1926—33, Sovjetunionen 1930
och Spanien 1938. ■—• E:s utbildning
har satt spår i hennes författarskap,
där färgrikedomen blivit en av de mest
karakteristiska egenskaperna. Hon
debuterade 1911 framgångsrikt med
novellsamlingen "Gäster och
främlingar" och har sedan utgivit ett
flertal romaner, noveller, essäer och
reseböcker. Med brinnande temperament
och dramatisk gestaltningskraft
låter E. sitt rättspatos förkroppsligas
av renodlade hjälte- och
martyrgestalter mot bakgrunden av exaltera-
Anna Lenah Elgström-Collijn.
de händelseförlopp. Sina historiska
ämnen har hon framför allt valt från
de eruptiva händelserna under
renässansen och franska revolutionens
dagar, ss. i novellsamlingen "Stjärnan
vars namn är malört" (1915),
"Revolutionsnoveller" (1926) och romanen
"Från år noll till tre" (1938). Bland
hennes skildringar ur samtidens
vardagsliv kunna nämnas de stora
framgångarna "Mödrar" (1917), "Martha
och Maria" (1921) ocli "Myrstacken"
(1923). Den förstnämnda boken
behandlar med pacifistisk tendens
moderslyckans illusion i krigets värld;
de två sistnämnda skildra främst
lidandet och vardagens grå martyrer i
kvinnogestalt. I hennes övriga
skönlitterära författarskap märkes
särskilt romanserien "Den kloka Elsa"
(1928), "Elsa och kärleken" (1932) och
"Elsa i männens värld" (1936). —
E. är litterär medarb. i
Social-demokraten sedan 1911, och ss. litterärt
journalistiska reportage kunna
hennes populära böcker från Amerika
betraktas: "U. S. A. Liv och teater"
(tills, med G. Collijn, 1927), "U. S. A.
i örnens tecken" (1934) ocli
"Hollywood inifrån" (s. å.). — E. har
nedlagt ett betydelsefullt socialt arbete
och intagit ledande platser inom våra
freds- och kvinnoorganisationer. Hon
deltog i stiftandet av fören. Rädda
barnen (1919), vars v. ordf. lion en
tid var, blev led. av Kulturrådet 1935,
var ordf. i Sv. kvinnokommittén för
Spaniens barn 1936—40 och är medl.
av 1940 års flyktingshjälpkommitté.
Sina tankar om striden mellan
demokrati och diktatur har hon formulerat
i "Innan det blir för sent" (1941). —
Gift 1912 med teaterchefen Gustaf
Collijn. N. B.
1. Eliason, Anders Oscar
Wilhelm, skådespelare, f. 14 nov. 1863 i
Stockholm, † 25 juni 1907 därstädes.
Föräldrar: fabrikören Anders
Laurentz E. och Josefina Fagerström. -—
E. debuterade 1882 på Nya teatern i
Stockholm ocli var 1883—92
engagerad lios bl. a. A. Lindberg, A. Ranft, W.
Rydberg ocli W. Engelbrecht. När A.
Ranft 1892 började sin verksamhet
som teaterdir. i Stockholm, tog E.
anställning hos honom och tillhörde
därefter oavbrutet de ranftska scenerna.
Bland lians många skiftande
uppgifter märkas Carlsson i Strindbergs
"Hemsöborna", Claudius i
Shakespea-res "Hamlet", Giboyer i Augiers
"Gi-boyers son", Leehat i Mirbeaus "Affär
är affär" samt ibsenroller som
Man-ders i "Gengångare", Stråman i
"Kärlekens komedi" och Rank i "Ett
dockhem". E:s konst kännetecknades
främst av en konsekvent realism; den
hade ett utpräglat manligt kynne och
bar vittne om en skarpögd iakttagelse
Axel Eliasson.
samt hölls levande och frisk av rik
humor, fantasi och osedvanligt
naturlig replikkonst. — Gift 1889—99 med,
skådespelerskan Sigrid
Eliason-Deu-rell, f. Key (E. 2). A. L., S. T.
2. Eliason-Deurell [-dö-], Sigrid
Elvira, skådespelerska, f. 15 maj 1869
i Stockholm. Föräldrar:
teaterdirektören Gustaf Key och skådespelerskan
Charlotte Djurström. ■—■ Efter att ha
börjat vid Nya teatern och hos W.
Engelbrecht uppträdde E. 1888—92
hos A. Lindberg, där hon hade
framgångar i bl. a. sliakespearerollerna
Ofelia i "Hamlet" och Perdita i "En
vintersaga" samt ss. fru Elvsted i
Ibsens "Hedda Gabler". Hon
uppträdde därefter vid ett flertal
teaterföretag, bl. a. 1892—96 hos A. Ranft,
1899—1903 hos C. Deurell samt 1905
—06 och 1907—10 vid Dramatiska
teatern. Bland hennes roller från
mognare år märkas Desdemona i
Shake-speares "Othello", Marguerite i
Dumas d. y:s "Kameliadamen", Paula i
Pineros "Tanquerays andra hustru",
Elsa i K. Michaelsons "Ett
ungkarlshem" och Fanclion i Ch.
Bireh-Pfeif-fers "Syrsan". E:s konst äger en
varmt mänsklig äkthet och inlevelse^
— Gift 1) 1889—99 med
skådespelaren Oscar Eliason (E. 1); 2) 1899—
1909 med skådespelaren Carl Deurell;
3) 1913 med red. Olov Lundgren.
A. L., S. T.
Eliasson, Axel Henrik,
affärsman, f. 16 febr. 1868 i Stockholm, †
23 jan. 1932 därstädes. Föräldrar:
klädeshandlanden Meyer E. och Ida
Davidsson. —- Efter handelsstudier i
Stockholm och Berlin grundade E.
1890 i Stockholm firman Axel
Eliassons konstförlag med vykort som
största förlagsartikel. Han var 1910—31
ledare för Barnens dag, som genom
hans initiativ fick ett nytt program
(de tidigare basarerna och
penninginsamlingarna ersattes av framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
