Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Eneroth, Olof - 2. Eneroth, Hjalmar - Eneström, Frans Johan Elof - Eneström, släkt - Eneström, Gustaf - Enevald, Enevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eneroth
405
Enevald
utställningar" (1862), "Om
skolträdgårdar och seminarieträdgårdar"
(s. å.) samt framför allt det med
statsunderstöd utg. verket "Handbok
i svensk pomologi" (1—2, 1864—66;
ny uppl. omarbetad av A. Smirnoff,
1—5, 1896—1902). — Av betydelse
blev ävenE:s arbete för skolväsendets
utveckling. Han skrev "Om folkskolan
i Sverige" (1—4, 1863—69) och
donerade en betydande summa till
Stockholms högskola för upprättande av
en professur i "läran om sambandet
mellan naturlagarna och människans
sedliga och fysiska natur med
särskild hänsyn till det uppväxande
släktets uppfostran till andlig och
kroppslig hälsa". Till förste
innehavare av denna professur utnämndes
David Katz 1937. — E. blev led. av
Lantbruksakad. 1858 och av Vet. o.
vitt. samh. 1868. — Ogift. — Litt.:
"E:s pedagogik. Valda uttalanden"
(utg. av B. R. Hall, 1928); "E:s
pedagogiska tankemiljö" (1934; utg. av
B. R. Hall); B. R. Hall, "O. E:s
pedagogikprofessur" (1934). R. A.
2. Eneroth, Per Ludvig H jalmar,
konstnär, skriftställare, f. 11 maj
1869 i Vetlanda. Föräldrar:
apotekaren Hjalmar E. och Jenny Sofia
Thomasson. — Efter skolgång vid
Nyköpings högre allm. läroverk gick E. i
Tekn. skolan i Stockholm samt i Zorns
och C. Larssons målarskola. Han lärde
sig etsa hos A. Tallberg (1900) och
har utfört en rad plåtar,
huvudsakligen porträtt och naketstudier. Som
tecknare har han medarbetat i ett
flertal tidn. och tidskr., ss. Nya Nisse
från 1892 och Sv. dagbladet från 1899,
och utfört bokillustrationer, bl a. till
sina egna skrifter, "Furstar, fröknar
och riddersmän" (1924), "Ädla
skuggor, vördade fäder" (1926) och
"Kungabarn" (1927). Till konungens
familjearkiv har han skänkt åtskilliga av
sina teckningar i vecko- och
dagspressen av fester o. dyl., där de kungliga
varit närvarande. Stockholms
stadsmus., Nord. mus. och Drottningholms
mus. lia liksom K. bibi. och
Stadshuset i Stockholm fått motta åtskilliga
hundratal teckningar av
kulturhistoriskt intresse. På Nat. mus. är E.
repr. med etsningar. E. har även
skrivit och iscensatt festspelet "Herr
Göstaff rijder i by" (uppfört på
Skansen i Stockholm 1923). Under sign.
Per Skrivare, Chieot III, Den gamle
Gråå och Simon Skämtaren har E.
publicerat bl. a. sagor, kåserier och
kulturhistoriska uppsatser. Han har
också framträtt i radio. -—- Gift 1897
med Amanda Sofia (Greta)
Lindqvist. Th. N.
Eneström, FransJohanElof,
järnvägsman, fornforskare och
folklivsskildrare, f. 23 juli 1870 i Värna-
mo, † 22 febr. 1915 i Stockholm.
Föräldrar: torparen Earl Magnus
Jansson och Anna Stina Svensdotter. —
Efter att ha genomgått folkskolan var
E. jordbruksarbetare, tog 1888
värvning vid Svea trängbataljon på
Marieberg och anställdes 1892 vid
Statens järnvägar, något senare vid
Halmstad—Nässjö järnväg. Han var
packmästare i Halmstad till 1901, då
han blev konduktör på sträckan
Ref-tele—Gislaved. — E:s
kulturhistoriska verksamhet började på
1890-talet, då han genom sin upptäckt av
några antika glasfönster kom i
kontakt med H. Hildebrand, A. Hazelius
och O. Montelius och blev ombud för
Vitt. akad. och Nord. mus.
Släktforskningsintresset förde honom till
vidsträckta självstudier i arkeologi och
historia, och den lärde konduktören
räknas som en av Smålands främsta
fornforskare. E. företog utgrävningar
av flera gravfält i Värnamotrakten,
varvid värdefulla fynd av mynt och
vapen m. m. kommo i dagen. Han var
själv en intresserad samlare speciellt
av vapen och antika möbler. Hans
folkloristiska anteckningar lia
samlats i avhandl. "Gnosjöborna" (1906)
och "Finnvedbornas seder och lif"
(1910), vilka trots sitt mindre
omfång komplettera Hyltén-Cavallius’
arbete från s. Småland "Värend och
virdarne". E:s arbeten utmärkas av
verklighetssinne och noggrannhet ocli
räknas till källskrifterna inom
nordisk folklivsforskning. Han erhöll Illis
quorum 1911. — Ogift. — Litt.:
biografi av K. W. Johansson i Värnamo
hembygdsfören:s årsskr. 1933. S. R.
Eneström, släkt, vars namn är
bildat efter V. Eneby skn i Östergötland.
Släktens äldste kände stamfar,
likvidationskommissarien i Östergötland
Peter E. (f. på 1680-talet, † efter
1763), blev far till
mantalskommissarien i Östergötland Sven Jacob E.
(f. 1718, † 1763). Dennes äldre son,
brukspatronen på Lessebo och Klotens
bruk (f. 1755, † 1801), blev stamfar
för släktens nu levande äldre gren
och farfars far till kommendören
i flottans reserv, led. av
krigshovrätten Henning Axel Morny E. (f.
1866). — En yngre son till Sven Jacob
E., brukspatronen och delägaren i
Lessebo bruk Anders E. (f. 1756, †
1S24), stamfar för släktens nu
levande yngre gren, blev far till
brukspatronen, rådmannen i Nora Jacob
Filip E. (f. 1800, † 1860). En son till
denne var statistikern och
bibliogra-fen Gustaf E. (se nedan).
Eneström, Gustaf Hjalmar,
matematisk statistiker, bibliograf, f.
5 sept. 1852 i Nora, † 10 juni 1923 i
Stockholm. Föräldrar: brukspatronen
Jacob Filip E. och Anna Augusta Lund-
quist. — E. blev student i Uppsala
1870 och fil. kand. där 1871. Från
1875 var han e. o. amanuens vid
Uppsala univ.-bibl., från 1879 vid K. bibi.
och från 1901 bibliotekarie vid Högsta
domstolen och Regeringsrätten. Han
blev fil. hedersdr i Lund 1918. — E.
ivrade för införande av matematikens
historia i univ.-undervisningen och
nådde internat, anseende för sina
forskningar inom detta område. Från
1887 utgav han "Bibliotheca
mathe-matica" och var från 1889 medl. av
Commission internationale du
Réper-toire bibliographique des sciences
ma-tématiques, vilken organisation
systematiskt samlar 1800-talets
matematiska litteratur. Bland E:s
matema-tisk-historiska skrifter, som till ett
dussintal ingå i Vet. akad:s handl.,
märkas arbeten om Petrus de Dacia
(1885—86) och om Swedenborg som
matematiker (1889—90). — E.
intresserade sig även för statistik och
utgav "Statistiska undersökningar
rörande studie- och
examensförhållanden vid de svenska universiteten"
(1888) samt "Om aritmetiska och
statistiska metoder för proportionella
val" (1896). I ett flertal
försäkrings-matematiska arbeten behandlade han
teorin för pensionskassor, änkekassor
o. dyl. År 1892 utgav han tills, med
W. Schöldström
"Lifförsäkringsbola-gen i Sverige, deras försäkringssätt
och försäkringsvillkor". Han
utforskade även livförsäkringens historia.
—• E. utgav "Sveriges kalendariska
litteratur" (1878—79, delvis i
samarbete med G. E. Klemming) och
författade c:a 500 artiklar rörande
matematik för Nordisk familjebok. —
Ogift. . B. S.
Enevald, E n e v all Persson,
bokhandlare, förlagsman,
tidningsutgivare, f. 10 dec. 1880 i Haglösa, Lilla
Slågarps skn, Malmöh. län, † 24 aug.
1940 i Stockholm. Föräldrar: åbon Per
Rasmusson ocli Kersti Enevallsson.
— E. var först lantbrukselev, hade
1901—03 anställning i Richters
bokhandel i Göteborg och 1905—10 egen
bokhandel därstädes, var 1904—05
och 1910—13 verksam hos tyska
bokhandlare ocli förläggare, 1915—18 lios
ab. A. Wennergrens bokhandel,
Stockholm, och 1915—21 hos ab. Nordiska
kompaniet därstädes samt var från
1921 förlagsredaktör hos ab.
Wahlström & Widstrand därstädes. -—- E.
var en av de mest markanta
personligheterna inom den sv.
bokhandelsvärlden på sin tid. Inom
Bokhandelsmed-hjälparefören. gjorde lian på
styrelseposter långvariga och viktiga
insatser. Genom dess tidn. B. M. F., som
han redigerade från 1921 till sin död,
och där han med förträfflig, kryddad
stilkonst, präglad av gedigen litterär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
