Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eosander, Johan Fredrik - Erasmus Nicolai - Erastoff-Sjöström, Edith - Erdmann, släkt - 1. Erdmann, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erasmus Nicolai
426
Erdmann
Edith Erastoff-Sjöström.
trarg, ocli 170S anlades Monbijou för
E:s gynnare greve Wartenberg. Den
ursprungliga villan med sin målade
skenarkitektur på fasaden utvidgades
senare för drottning Sophie Dorotheas
räkning och omgavs med en park i
fransk stil med grottor o. s. v. År
1709 utnämndes E. till preussisk
överintendent, varigenom lian fick
uppsikten över all civil och militär
byggnadsverksamhet i Preussen. Redan
1704 hade han utfört en diplomatisk
beskickning till Karl XII i Warszawa,
och 1712 sändes han på nytt till denne
i ett politiskt ärende. Då Fredrik I
avled och den preussiska hovstaten
skulle inskränkas, begärde E. sitt
avsked 1713. Karl XII utnämnde honom
till sv. sändebud i Berlin, överförde
1712 lians nyligen avlidne släktings,
Samuel E:s, adelskap på honom med
namnet Göthe och upphöjde
honom i friherrligt stånd. E. tog dock
aldrig inträde på Riddarhuset. Som
generalmajor i sv. armén befann han
sig 1715 i Stralsund, då preussarna
intogo staden. Han löstes emellertid
mot hedersord ur fångenskapen ocli
begav sig till hustruns föräldrahem i
Frankfurt am Main, där han bl. a.
synes ha ägnat sig åt studier och
författarskap i alkemi. Hans
"Kriegs-schule oder der deutsche Soldat"
utkom där postumt 1744. E. var gift
med en dam ur den kända
boktryckarsläkten Mcrian ocli anklagades för
att genom överdådigt leverne ha
förbrukat hennes arv, varför lian 1722
nödgades gå i tjänst hos August den
starke av Sachsen. Till E:s skapelser
under denna tid hör bl. a. lustslottet
übigau vid Dresden (1724—26). Vid
sin död 1729 bar lian titeln
generallöjtnant. — En mångsidig begåvning
med smak för det lysande och
storslagna synes lia utmärkt E. både som
människa och som konstnär.
Stilistiskt ansluter lian sig till franska och
italienska förebilder av klassicistisk
karaktär. Th. N.
Erasmus Nicolai, biskop, f. i
Arboga, † 10 maj 1580. Föräldrar:
troligen fogden Nils Tulesson i Åkerbo
och Barbro Pedersdotter. — År 1554
var E. skolmästare i Arboga, och 1558
for han till Wittenberg, där han
promoverades till mag. 1560 och blev
univ.-lärare 1561. Han utgav sistn.
år en handledning för teol.
studerande, den första sv. i sitt slag, och var
i teologin starkt beroende av
Melanchton. Han blev 1562 skolmästare i
Västerås, 1565 kyrkoherde där och 1567
kyrkoherde i Stora Tuna i Dalarna,
där han —- med stöd av pastoratets
självständighet som stift sedan
Gustav I — kallade sig biskop, samt blev
domprost i Västerås 1569 och biskop
där 1574. Från omkr. 1570 var E.
hovpredikant och en av Johan III:s
intimaste rådgivare i religionsärenden.
Han medverkade till utformningen av
"Nova ordinantia ecclesiastica", den
kompletterande förklaringen till 1571
års kyrkoordning, stödde efter en kort
tvekan konungens liturgi alltifrån
1577, då den antogs av ständerna, och
genomförde den i sitt stift under
grundliga visitationer. Därunder
tillkommo kulturhistoriskt mycket
intressanta inventarieförteckningar över
stiftets kyrkor, de första mer
utförliga i sitt slag. E. skrev en
självbiografi, som trycktes 1767 i "K. bibl:s
tidningar om lärda saker", utg. av C.
C. Gjörwell. — Gift 1563 med
Valborg Olsdotter. O. H.
Era’stoff-Sjöström, Edith Alma
Fredrika, skådespelerska, f. 8 april
1887 i Helsingfors. Föräldrar:
organisten Ludvig Malinoffsky och Alma
Lundberg. — Efter att ha genomgått
A. Francks elevskola var E. med
avbrott för 1904 engagerad 1903—05
vid Folkteatern, varefter hon 1905—
14 tillhörde Sv. teatern i Helsingfors.
Sedan hon flyttat till Stockholm, var
hon där knuten till Intima teatern
1914—20 och till Sv. teatern 1920—
23. Sistn. år följde E. sin make V.
Sjöström till Hollywood och har efter
återkomsten till Sverige uppträtt
blott 1931 på Vasateatern hos G.
Ekman. Hon uppbar de kvinnliga
huvudrollerna i Victor Sjöströms
genombrottsfilmer "Tel je Vigen" (1916) och
"Berg-Ejvind och hans hustru" (1917).
Hon spelade även Kylikkis roll i
Stillers version av "Sången om den
eldröda blomman" (1918). Senaste
filmroll var hustruns i ljudfilmen "Johan
Ulfstjerna" (1935). På scenen har
hon framträtt som bl. a. Henriette i
Strindbergs "Brott och brott",
Toinet-te i Moliéres "Den inbillningssjuke",
Lady Teazle i Sheridans
"Skandalskolan", Drottningen i Shakespeares
"Hamlet" och Elena Nikolajevna i M.
Artsybasjevs "Svartsjuka". E:s konst
präglas främst av ett rikt och
levande temperament samt en varm ocli
äkta känsla i förening med humor ocli
fantasi. — Gift 1) 1905—07 med den
ryske skriftställaren Georg Erastoff;
2) 1922 med skådespelaren och
regissören Victor Sjöström. A. L., R. W.
Erdmann, släkt, härstammande
från Tyskland. Den äldste kände
stamfadern, översten Friedrich E., som
kämpade under Gustav II Adolfs
fanor, blev farfars farfar till
köpmannen i Wismar David Daniel
Friedrich E. (f. 1751, † 1833). Dennes
son i första giftet, Joachim
Friedrich Ehregott E. (f. 1778, † 1823),
flyttade 1800 till Stockholm, där ban
blev grosshandlare och skeppsredare,
Hans äldre son, godsägaren Fredric
Daniel Johan E. (f. 1S04, † 1869),
blev farfar till skriftställaren Nils
E. (E. 4). Joachim Friedrich Ehregott
E:s yngre son, geologen Axel E. (E.
1), blev far till a) geologen Edvard
E. (E. 2), far till målaren och
föreläsaren Axel E. (E. 5), och till b)
språkforskaren Axel E. (E. 3).
1. Erdmann, Axel Joachim,
geolog och mineralog, f. 12 aug. 1814 i
Stockholm, † 1 dec. 1869 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Joachim
Friedrich Ehregott E. och Anna
Fredrika Flygarson. — Efter studentex.
1829 avlade E. 1833 hovrättsex. ocli
1836 bergsex. i Uppsala. Åren 1837—
38 genomgick ban Bergsskolan i
Falun, vintern 1839—40 arbetade han på
Berzelius’ laboratorium i Stockholm,
och 1841—48 deltog han i den av
Brukssocieteten anordnade geologiska
kartläggning av Sverige, som under
J. H. af Forselles’ ledning då pågick.
E. företog sig sedan att i detalj
studera vissa mindre områden och
utreda bestämda geologiska spörsmål.
För dessa forskningar, som
huvudsakligen kommo att omfatta förtjänst-
Axel Erdmann. Litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
