Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagerlind, Folke - Faggot, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faggot
471
Faggot
läroverket i Ystad 1940. Åren 1932 ock
1934 företog han studieresor till bl. a.
s.-ö. Europa och 1937—38 en
forskningsresa till Java för insamling av
cytologiskt och embryologiskt
växt-material. F. har som botanist varit
verksam på systematikens,
embryologins och cytologins områden. Han har
utgivit ett 30-tal skrifter, bl. a.
"Em-bryologische, zytologische und
be-stäubungsexperimentelle Studien in
der Familie Rubiaceae" (1937),
"Kri-tische und revidierende
Untersuchung-en über dag Vorkommen des
Adoxa-("Lilium"-)Typs" (1939) och "Bau
und Entwicklung der
Gnetum-Game-tophyten" (1941). — Gift 1935 med
Jenny Maria Ljunggren. S. L.
Faggot, Jacob, lantmätare,
ämbetsman, politisk-ekonomisk
författare, f. 13 mars 1699 på Holverbo gård
i Vendels skn, Uppsala län, † 28 febr.
1777 i Stockholm. Föräldrar:
befallningsmannen Jacob F. och Helena
Wendler. — F. inskrevs 1713 vid
Uppsala univ. och var senare informator
hos landshövding Nils Reuterholm,
varvid han sannolikt fick intresset
väckt för en mängd av tidens
kulturella frågor. Åren 1721—26
tjänstgjorde han i Bergskollegium, 1726—
28 i Lantmäterikontoret, 1728—33
var han anställd av ett bolag för att
inrätta Lovers alunverk vid Kalmar,
gick därefter åter in i
Lantmäterikontoret, där han 1734 blev
ordinarie ingenjör, 1736 inspektor och 1747
verkets överdir. och chef. Det var
främst F:s förtjänst, att kontoret
redan 1734 började utge tryckta
kartor och att det under en följd av år
utarbetade förslag till ett förbättrat
mått- och viktsystem.
Lantmäterivä-sendet och lantmätarkåren undergingo
under hans tid en storartad
utveckling, till stor del en följd av den
agrarpolitik, vars program han
angett i sina skrifter. Utan att ha någon
större andlig resning, märkligare
originalitet eller djupare teoretiska
kunskaper ägde F. en ovanlig blick för
det praktiskt genomförbara och en
sällsynt förmåga att vinna gehör för
sina påpassligt och ihärdigt
framställda yrkanden hos de maktägande.
Hans entusiasm för Sveriges
ekonomiska uppblomstring var äkta och
intensiv, och han fann en krets av
likasinnade inom Vet. akad., till vars
första uppsättning led. lian hörde
(invald 1739). Akad. hade under
1700-talet närmast ekonomisk karaktär
med ett starkt utilistiskt program,
vilket även inrymde intresse för
jordbruket. F., som flitigt lämnade
bidrag till akad:s handlingar, kan sägas
vara den första repr. för detta genom
sin programskrift "Tankar om
landtbruk, och huruledes Wetenskaps Aca-
Jacob Faggot.
Målning av J. Björck (Vetenskapsakademien).
demien ärnar främja dess
upodlan-de" (1739). Han var dock länge
fången i industrimerkantilismens
föreställning om manufakturernas
företräde, en åsikt, som han försvarade
ss. akad: s sekr. (1742—44) i sitt svar
på landshövding Th. Ankarcronas
uppseendeväckande presidietal 1744, där
denne hävdat jordbrukets ställning
ss. landets modernäring. En livlig
broschyrfejd följde, den s. k. striden om
näringarnas företräden. Efter hand
inträdde dock en åsiktsförskjutning
hos F., fullt tydlig på 1750-talet. Hans
arbete i Finska ekonomikommissionen
1744—46 var därvid säkerligen av
betydelse. För denna, som skulle
föreslå åtgärder till förbättrande av
Finlands genom det just avslutade kriget
svåra ekonomiska läge, angav F.
arbetets riktlinjer i ett utförligt
memorial, som lades till grund för
kommissionens riksdagsberättelse och blev
normgivande för tidens alla följ.
finska riksdagsdeputationers reformarbe-
te. Memorialet kan betraktas som ett
första utkast till "Svenska
landtbrukets hinder ock hjälp" (1746). Bägge
skrifterna syftade till åtgärder att öka
jordbrukets produktionsförmåga och
att bereda utrymme för en växande
befolkning, önskvärd både av
ekonomiska och maktpolitiska skäl. Målet
skulle nås genom att tegskiftet
slopades och de enskilda böndernas tegar
sammanfördes i storskiften, varigenom
hemmansklyvning, bättre
jordbruksmetoder och därmed ökad
familjebildning möjliggjordes. Medan "Svenska
landtbrukets hinder ock hjälp"
närmast föranledde den första
förordningen om hemmansklyvning 1747,
tillkom den viktiga
storskiftesförordningen 1757 främst till följd av F:s
"Betänkande om vårt allmänna tillstånds
sjukdom ock bot" (1755, otryckt). I
detta övergav han under tydlig
påverkan av de just då ytterst intensiva
klagomålen över brist på arbetskraft
inom jordbruket sin industrimer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
