Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fant, släkt - 1. Fant, Johan Michael - 2. Fant, Eric - 3. Fant, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fant
494
Fant
Johan Michael Fant. Målning (detalj) av
Ulrika Pasch 1780 (Gripsholm).
Fant i Mustasaari skn i Österbotten.
Hans sonson, kyrkoherden i Malaks
i Österbotten Michael F. (f. 1676, †
1746), överflyttade till Sverige och
blev prost i Alfta i Hälsingland samt
stamfar för den sv. släkten F. Bland
hans sjutton bam märkas
hovpredikanten, prosten i Eskilstuna fil. dr
Michael F. (f. 1718, † 1754) och
prosten i Västerlövsta i Uppland fil. dr
Georg Michael F. (f. 1727, † 1805),
vilka blevo stamfäder för släktens nu
levande tvenne grenar, samt
riksdagsmannen och domprosten i Västerås,
senare prosten i Leksand Johan
Michael F. (F. 1). Till den äldre grenen
hörde hovpredikanten Michael F:s
son, historikern Erie Michael F. (F.
2). Till den yngre släktgrenen hörde
Georg Michael F: s sonsöner, bröderna
a) kyrkoherden i Järlåsa i Uppland
Fredric F. (f. 1809, † 1865), vars son,
pedagogen Fredrik F. (F. 3), blev far
till borgmästaren Gunnar F. (F. 4),
och b) kontraktsprosten fil. dr Johan
Erie F. (f. 1815, † 1869), farfar till
arkitekten Erik F. (F. 5). En brorson
till F. 4 är skådespelaren Georg
Fredrik Michael F. (f. 1916).
1. Fant, Jolian Michael, präst,
f. 14 okt. 1735 i Alfta skn, Gävleb.
län, † 27 febr. 1813 i Leksand,
Kop-parb. län. Föräldrar: prosten
Michael F. och Elisabeth Helsingius.
— Efter studentex. i Uppsala 1751
blev F. magister 1758,
prästvigdes 1760 och blev huspredikant hos
dåv. presidenten i Kommerskollegium
friherre Carl Rudenschöld i
Stockholm. Åren 1758—64 var han led. av
sällskapet Vitterlek och medarbetade
i dess "öfningar" med
fransk-klassicistisk poesi i traditionell stil. Han
tjänstgjorde 1766 som
ambassadpredikant vid den beskickning till
Köpenhamn, som hemförde kronprins
Gustavs brud Sophia Magdalena. F.,
som dittills haft att kämpa med
brydsamma ekonomiska förhållanden,
gjorde tack vare Gustav en snabb
karriär. År 1768 blev han hovpredikant
och 1772 teol. dr och domprost i
Västerås. Sannolikt på Gustav III:s
uppdrag utformade F. 1773 en akt av
operan "Gustaf Vasa", vilket arbete
han dock aldrig kom att fullborda.
Vid biskopsvalet i Linköping 1780
voro såväl konungen som Elis
Schröderheim välvilligt inställda till hans
kandidatur. F:s stora förmåga som
"politicus" vägde, betecknande nog för
Gustav III, tyngre i vågskålen än de
"nog många köttets svagheter" han
liade. Han blev dock ej utnämnd. F.
bevistade riksdagarna från 1778 och
tillhörde de kungatrognaste i
prästeståndet. Från 1789 års riksdag, då
lian var en av ledarna för konungens
parti i sitt stånd, finns en Journal av
F. i Gustavianska samlingen i
Uppsala univ.-bibl. Han kallades 1796 till
kyrkoherde i Leksand och blev 1802
prost där. — F. var en av sin tids
största andliga vältalare, som redan
genom sitt imponerande yttre gjorde
intryck, och hans predikosätt bildade
skola. Han utgav till de yngre
prästernas tjänst "Anvisning att
predika" (1783) — en bearb, av den danske
teologen Chr. Bastholms "Den
gejst-lige Talekunst" —• samt "Salighetens
ordning till de enfaldiges tjenst"
(1799). Som predikant har han
karakteriserats som en övergångsman
mellan den äldre upplysningstiden
och neologin med inslag av pietism.
—- Gift 1) 1775 med Lovisa Sofia af
Geijerstam, † 1802; 2) 1805 med
Eleonora Conradi. T. H.
2. Fant, Erie Michael, historiker,
f. 9 jan. 1754 i Eskilstuna, † 23 okt.
1817 i Uppsala. Föräldrar:
hovpredikanten och prosten Michael F. och
Christina Ström. Brorson till F. 1. —
F. promoverades till fil. mag. vid
Erie Fant. Gouache av L. Fraenckel.
Uppsala univ. 1776 och blev docent i
latinsk vältalighet där 1777. Vid
univ.-bibl. blev han e. o. amanuens
1776 och e. o. vicebibliotekarie 1779.
Med förbigående av J. Hallenberg
utnämndes F. 1781 till prof. i historia i
Uppsala. Som sådan var han
synnerligen verksam. Under hans tid
ventilerades över 300 disp., till vilka hans
stora samlingar gåvo stoffet. Hans
föreläsningar voro med undantag för
hans sista tid talrikt besökta. Gustav
III, som var F:s gynnare,
försummade sällan att höra honom vid sina
besök i Uppsala. F:s livliga natur och
lätthet i föredraget samt enastående
minne gjorde honom till en
fängslande föreläsare. Mindre lyckad var han
som skribent. Samtidens stora
uppskattning av honom delas ej av en
modernare tid. Hans lärdom och stora
beläsenhet bestridas väl ej, men man
saknar hos honom blick för
sammanhangen och förmåga att skilja på
huvudsak och bisak. Han avgick från
professuren 1816. F. liar bl. a. utgivit
"Kort utkast til konung Gustaf Adolfs
historia" (17S4—85), översikter i
allmän och sv. historia och
"Fortsättning af Lagerbrings Svea rikes
historia 1457—1497" (1794). Viktigast är
dock "Scriptores rerum Suecicarum
medii ævi", varav första delen
utkom postumt 1818. Tidigt intresserade
lian sig tills, med sin
ungdomsvän C. G. Nordin för utgivandet av
källorna till Sveriges
medeltidshistoria i ett "Corpus historicum et
di-plomaticum", och 1778 påpekade han
i C. C. Gjörwells Stockholms lärda
tidningar det nödvändiga i en dylik
samling. F. begagnade Nordins
förarbeten för sin utgåva, som för sin
tid var utmärkt men ej
tillfredsställer moderna fordringar på redaktion
och kritik. F. var led. av flera lärda
sällskap, bl. a. av Vitt. akad. från
1793. Hans vän Elis Schröderheim
föreslog honom ehuru utan resultat
till led. av Sv. akad. vid dess
stiftande 1786. Vid sidan av sin gärning som
univ.-lärare var F. från 1788
kyrkoherde i Alunda och Morkarla regala
pastorat i Uppsala ärkestift. Han var
från 1793 medl. av
psalmbokskommittéerna. — Gift 1) 1783 med
Christina Rydberg, † 1802; 2) 1803 med
TJlrica Charlotta Klingenstierna. T. H.
3. Fant, Carl Fredrik Michael,
pedagog, f. 6 mars 1852 i Fasterna,
Stockholms län, † 6 jan. 1921 i
Södertälje. Föräldrar: kyrkoherden
Fredric F. och Jeanette (Johanna)
Cederberg. —- F. blev student i
Uppsala 1870 och var lärare och
sedermera fängelseföreståndare vid
kronohäktet å Långholmen 1874—82 samt
dir. för uppfostringsanstalten
Åkerbrukskolonien Hall 1882—1916. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
