Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Faxe, Arvid - 2. Faxe, Wilhelm - 3. Faxe, Arvid - 4. Faxe, Cornelius - 5. Faxe, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faxe 497 Faxe
Wilhelm Faxe. Teckning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1816.
Anna Christina Möller. — Student i
Lund 1741, försvarade F. därstädes
1753 en avhandl. men absolverade
icke med. lic.-förhöret förrän 1756
efter en vistelse i Tyskland, under
vilken han bl. a. varit läkare vid
preussiska hovet och bevistat fälttåget i
Sydtyskland s. å. Efter disp. i Lund
1759 blev han med. dr 1760. Han blev
1762 stadsfysicus i Västervik, fick
1767 provinsialmedici namn och heder
samt blev 1771 provinsialmedicus i
Blek. län. Efter att sedan 1757 vid
olika tillfällen ha tjänstgjort ss.
expe-ditionsmedicus vid flottan blev han
1774 andre och 1779 förste
amirali-tetsmedicus i Karlskrona. Han blev
1787 led. av Vet. akad. Under kriget
1788—90 tjänstgjorde han som förste
fältmedicus i Karlskrona. — F. var
"vitter, nitisk och arbetsam"; bland
hans talrika tryckta skrifter märkas
"Minnesbok för Skepps-Läkare"
(1785), "Läkarebok för Landtmannen"
(1792) och "Läkarebok till
underrättelse för dem som föra Kronans
fartyg" (1793). — Gift 1762 med Ulrica
Christina Braun. P. H. T.
2. Faxe, Wilhelm, biskop,
universitetslärare, f. 18 maj 1767 i
Kvis-tofta skn, Malmöh. län, † 22 sept.
1854iLund. Föräldrar: professorn
Jacob F. och Petronella Hjort. Brorson
till F. 1. — F. blev i Lund student
1782, fil. mag. 1787, docent i latin 1788
och i teologi 1791 samt prästvigdes
1793. Han utnämndes till adjunkt i
österländska språk och grekiska 1800
och till kyrkoherde i Södervidinge och
Annelövs pastorat av Lunds stift
1804 samt blev 1809 innehavare av
en professur i teologi, som han
tidigare upprätthållit. Sistn. år blev lian
teol. dr i Uppsala och 1811 biskop och
prokansler i Lund. F., som innehade
sitt biskopsämbete ända till sin död
och därmed en längre period än någon
tidigare sv. biskop, gjorde sin
egentliga insats på det administrativa
området. Han utgav ett flertal
teologiska skrifter, predikningar, tal och
prästmöteshandlingar, ss.
"Anmärkningar vid biskopen Miinters
bio-graphi öfver Eskil, Nordens förste
primas" (1826) och "Oratio synodalis
de fatis articuli de prædestinatione in
Suecia" (s. å.). Biskopshemmet
utgjorde en samlingsplats för Lunds vittra
och lärda kretsar, främst tack vare
F:a hustru, som bl. a. blev föremål
för flera hyllningsdikter av Tegnér.
Ett speciellt intresse ägnade F. åt
fornforskningen. Han vann
erkännande för särskilt "Fornlemningar af
Tycho Brahes Stjerneborg och
Uranienborg på ön Hven" (1824) samt
fick betydelse som stiftare av
Sällskapet för utarbetande af Skånes
historia och beskrifning (1844). Han blev
hedersled, av Vitt. akad. 1829. — Gift
1) 1795 med Agneta Sophia Lindman,
† 1805; 2) 1806 med Helena Johanna
Billberg. B. A.
3. Faxe, Arvid Gustaf,
ämbetsman, politiker, f. 18 aug. 1799 i
Karlskrona, † 23 april 1882 i Jönköping.
Föräldrar: överfältläkaren Carl
Arvid F. och Sophia Elisabeth Lindahl.
— F. blev student i Lund 1813 och
avlade juridisk ex. 1817 samt blev v.
häradshövding 1822, assessor i
Hovrätten över Skåne och Blekinge 1830,
revisionssekr. 1836 och
justitiekans-ler 1840. År 1844 blev han
konsultativt statsråd i Oscar I:s
moderatliberala regering men avgick i april
1848 tills, med flertalet regeringsled.,
sedan marsoroligheterna framtvingat
en förändring av statsrådet i liberal
riktning. Han var därefter
landshövding i Blek. län 1848—56 och i
Jön-köp. län 1856—70. F. tillhörde Första
K. 1867—73 och anlitades därvid
bl. a. ss. v. ordf. i lagutskottet 1867—
70 och ss. led. i
konstitutionsutskottet 1871—73. Tills, med J. H.
Backman utgav han "Sammanfattning af
nu gällande allmänna stadgar
angående skiftesverket i riket" (1837) och
"Lagkommissionens förslag till
Sveriges lag af år 1734" (1841). — Gift
1841 med Maria Ulrica Hilda
Cle-mentina Möllerhjelm. R. A.
4. Faxe, Cornelius, affärsman,
f. 2 juni 1847 i Malmö, † 24 april
1924 därstädes. Föräldrar:
handlanden Adolf F. och Cecilia Kockum. —
Efter praktik i faderns handelshus
och studier vid handelsinst. i
Köpenhamn upptogs F. 1876 jämte brodern
Lorens som delägare i faderns firma,
vilken därefter erhöll namnet Ad.
Faxe & söner. Affärsverksamheten,
som under faderns tid omfattade alla
till en vanlig diversehandel hörande
artiklar, kom efter dennes frånfälle
Arvid Faxe (3).
1878 att betydligt utvidgas genom
inrättande av en vin- och
spirituosa-affär, vilken snart blev firmans
huvudaffär, under det rörelsens andra
grenar avvecklades. — F. var led. av
stadsfullmäktige i Malmö 1880—1916
och av Andra K. 1897—1905. Med
sin hemstads väl och utveckling städse
för ögonen intresserade sig F.
särskilt för sjöfarts- och
kommunikationsfrågor och medverkade vid
tillkomsten av åtskilliga trafikleder med
Malmö som utgångspunkt. Han var
verkst. dir. eller styr.-led. i åtskilliga
kommunikationsföretag samt var led.
av järnvägsrådet 1911 och av
hamndirektionen i Malmö 1890—1916,
därav som dess ordf. 1911—16. Dessutom
var han i Malmö bl. a. ordf. i
Kockums mekaniska verkstadsab. 1918—
20. Som ordf. i Malmö
planterings-och försköningsfören. föregick han
jämte brodern Lorens med gott
exempel genom en pietetsfull restaurering
av firmans korsvirkeshus vid
La-rochegatan. — Gift 1877 med Gerda
Nathalia Peterson. L. Lj.
5. Faxe, Erik Gunnar Cornelius,
industriman, f. 8 mars 1882 i Malmö,
† 26 april 1943 därstädes. Son till
F. 4. — Efter mogenhetsex. i Malmö
1902 utbildade sig F. till
vinhandlare, dels hos utländska vinfirmor och
dels vid fäderneföretaget Ad. Faxe &
söner i Malmö. Han avlade
reservoffi-cersex. 1904 och tog avsked 1911 som
löjtnant i Skånskadragonreg:sreserv.
Han grundade 1906 firman G. C.
Faxe, och första verksamhetsgrenen
blev tillverkning av dissousgas enligt
Agas metoder. Något år senare
startade F. även en apparatfabrik, som
specialiserade sig på
svetsningsapparater. När 1918 ab. Aga-Faxius
bildades, blev F. detta bolags verkst.
dir. Det nybildade bolaget övertog
tillverkningen av dissousgas och svets-
32 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
