Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Faxe, Gunnar - Faxén, Hilding - Faydherbe, Jean - Fecht, Petrus - Fegræus, släkt - 1. Fegræus, Johan, diplomat, se Strömfelt - 2. Fegræus, Torbern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faxén 498 Fegræus
ningsapparater. Redan 1911 startade
F. och blev chef för en av S: té A: me
l’Air Liquide i Paris ägd
syrgas-fabrik i Malmö. Syrgasförsälj ningen
liksom även försäljningen av
elektriska ackumulatorer frän det av
honom 1923 startade ab. Nordiska
ackumulatorfabriken har under alla år
bedrivits av firma G. C. Faxe. Flera
dotterbolag, bl. a. ab. Flytande luft,
stodo även under hans ledning. F.
var därjämte styr.-led. i ett stort
antal andra bolag. — F. var
stadsfullmäktig i Malmö 1918—26, v. ordf.
i drätselkammarens andra avd. och
suppleant i hamndirektionen. Som
ordf. i Malmö planterings- och
för-sköningsfören. tog F. många goda
initiativ, bl. a. till Ribersborgs
badstrand. — Han var fransk
konsular-agent i Malmö 1923—34. — F. var
som affärsman, industriledare och
kommunalman uppslagsrik och orädd
att taga risker; hans verksamhet
kröntes med framgångar, av betydelse
icke minst för hemstadens
utveckling. — Gift 1911 med Ingrid Lydia
Therese ürsell. — Litt.: C. C. Faxe,
"Firman G. C. Faxe 1906—1931"
(1931). S. R., L. Lj.
Faxén, Olov B il din g,
matematisk fysiker, f. 29 mars 1892 i
Näs-kotts skn, Jämtl. län. Föräldrar:
lantbrukaren 01 Jonson och Christina
Eriksdotter. — Efter studentex. i
Östersund 1911 blev F. fil. mag. 1914,
fil. lic. .1919 samt fil. dr och docent i
matematik 1921 och i mekanik och
matematisk fysik 1922, allt i Uppsala.
Åren 1927—30 tjänstgjorde han som
tf. prof. i mekanik vid Stockholms
högskola och utnämndes därefter till
prof. i matematik vid Chalmers tekn.
inst., där han 1934 blev prof. i
mekanik ocli matematik. Sedan 1935 är han
prof. i mekanik vid Tekn. högskolan.
— Vätskors rörelse, under inverkan
av tröghet ocli seghet, är F:s special-
område, inom vilket lian publicerat
ett trettiotal uppsatser. Därmed
sysslar även hans drsavhandl.
"Einvvirk-ung der Gefässwände auf den
Wider-stand gegen die Bewegung einer
klei-nen Kugel in einer zähen Flüssigkeit"
(1921). Han har även behandlat
problem inom elasticitetsläran och andra
delar av den matematiska fysiken,
varjämte han utgivit "Föreläsningar
i mekanik vid Tekniska högskolan"
(1942). — Gift 1923 med fil. kand.
Elsa Beatrice Schwalbe. B. S.
Faydherbe, Jean, bildhuggare av
fransk eller flamländsk härstamning,
verksam i Sverige omkr. 1654—61.
Övriga levnadsomständigheter
okända. —• F. var anställd i M. G. De la
Gardies tjänst från 1654 och arbetade
för Riddarhusdirektionens räkning
under senare delen av årtiondet. Han
synes även ha haft uppdrag för
hovet. Utom en del dekorativa
arbeten för Riddarhusets fasader är
endast "ett barn uti marmor"
dokumentariskt bestyrkt. F. anses
emellertid ha skapat De la Gardieska
gravmonumentet i Veckholms kyrka i
Uppland samt ett gravmonument över
Torsten Stålhandske och Kristina
Horn af Kankas i Åbo domkyrka. Han
skulle i så fall ha varit en av de
mest betydande
monumentalskulptörer, som verkade i vårt land på
1650-talet. — Litt.: B. Waldén, "Nicolaes
Millich och hans krets" (1942). Th.N.
Fecht, Petrus Michaelis, teolog,
kyrkopolitiker, f. i Stockholm, † 24
okt. 1576 vid Bornholm. — F.
studerade vid univ. i Rostock 1557—58 och
i Wittenberg, där han inskrevs 1558
och blev magister 1561. Efter
prästvigning blev han skolmästare i
Stockholm och predikant vid Storkyrkan
1566 samt sekr. i Johan III:s kansli
senast 1571. År 1573 erhöll han
uppsikten över boktryckerierna i riket.
Redan under sin studietid i
Wittenberg torde han ha blivit
anhängare av Melanchtons moderata
kyrkliga förmedlingsverk med
anknytning till kyrkofädernas tradition. F.
blev konung Johans medarb. och
rådgivare i dennes kyrkliga
strävanden, som åsyftade ett berikande av
kulten och en återförening av de
söndrade konfessionerna. Den s. k.
ordi-nantian — ett förklarande tillägg
till 1571 års kyrkoordning — var i
det väsentliga F:s verk, och den
antogs genom övertalning av
prästerskapet på ett möte i Stockholm
1575. I ordinantian framfördes med
skärpa kravet på värdigare
gudstjänstformer och en djupare vördnad
inför nattvarden, varjämte prästerna
förmanades att studera kyrkofäderna.
Åren 1574—76 utarbetade F. under
konungens överinseende en ny li-
Torbern Fegræus.
turgi, "Röda boken". Partier ur den
romersk-katolska mässboken hade där
förenats med texter ur Olaus Petris
kyrkohandbok. Därtill fogades även
nva böner och ceremonier. År 1576
åtföljde F. en ambassad till påven
under Pontus De la Gardies ledning.
Konung Johan avsåg bl. a. att i Rom
få F. vigd till biskop, för att denne
sedan skulle kunna förmedla den
apostoliska successionen till den sv.
kyrkan. — Under resan drunknade
emellertid F. vid Bornholm. Av sin
ivrigaste motståndare Abraham
Anger-mannus erhöll han vitsordet att vara
en man av utmärkt lärdom och stort
anseende. — Gift med Malin
Larsdotter. O. H.
Fegræus, släkt, härstammande från
den urgamla, förnäma Vångaätten,
känd sedan mitten av 1300-talet.
Kyrkoherden i Fägre, Skarab. län,
Johannes Benedicti (f. 1519, † 1586), blev
far till kyrkoherden i samma förs.
Haraldus Johannis († 1619), som efter
Fägre antog släktnamnet F. Hans
äldste son Johan F., slutligen
landshövding i Södermanland (F. 1), fick
1632 förnyelse på sina förfäders
adelskap med namnet Strömfelt (se denna
ätt). En yngre son till Haraldus
Johannis F., kyrkoherden i Fägre
Andreas F. (f. 1593, † 1666), blev farfars
farfar till hovrättskommissarien Carl
Adolph F. (f. 1739, † 1819). En
sonsons son till denne var geologen
Torbern F. (F. 2).
1. Fegræus, Johan, diplomat, se
Strömfelt.
2. Fegræus, Torbern Jarl
Severin, geolog, f. 3 sept. 1853 på Kuse i
Västerhejde skn, Gotland, † 18 juli
1923 i Visby. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Carl Ludvig August
Victor F. och Anna Sofia Benrietta
Falk. — F. blev student i Visby 1875,
studerade i Uppsala på bergsex. men
slog om och blev där 1888 fil. kand.,
Hilding Faxén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
